Officiell tempeldag. Amerikanen (som jag pinsamt inte kommer ihåg namnet på) och jag tar oss iväg kring åtta och hyr cyklar. Vi avverkar de flesta kända templen och helgedomarna i stan. Cykel är helt klart bästa sättet att ta sig runt i stan.

Provar också mjukglass med smak av grönt te, vilket inte smakar så mycket, samt dango vilket är snacks bestående av träpinnar med några bollar på med en söt, bränd smet på, och fast de smakar mest bränt socker är de mycket populära, samt en Kyoto-specialitet som jag inte minns namnet på.

Vi tar en kopp grönt te vid ett av muséerna, ett traditionellt trähus med skjutdörrar, ett hem för högre tjänstemän eller motsvarande präster. Gångarna i byggnaden är konstruerade så att golvet gnisslar när man går, för att fiender inte ska kunna smyga fram. Det kallas för näktergalsgolv. Man sitter på golvet och dricker te med utsikt mot bergssidan och en porlande bäck. Det här teet var något tjockare och mer smakrikt än vad man får på en vanlig restaurang.