KONSTEN ATT KÖA.

På tal om mat kunde man ibland behöva bryta av kinaätandet, med en enkel måltid på Mc-Donalds. Beställningen i en svensk Mc-Donalds restaurang är ju rätt enkel, men icke i Kina.
Så här gick det till. Öppna dörren, du blir överraskad och tänker, fy fan vad här är folk!!!! Ge inte upp, försök och hitta en ordnad kö! Efter ett antal fruktlösa försök får du ge upp och ge dig in på en ny strategi. Ta sikte mot en kassa och träng dig!!!! Medan du tränger dig , tappa för allt i världen inte siktet på kassan!!! Då är du såld. Hamburgare är för mig ingen önskemat, men sättet att få den på i Kina är verkligen en upplevelse!!
När man fått sin burgare, satt man och njöt vid åsynen av de övriga köande kineserna.
Nåt som aldrig heller sluta förvåna en, var de små kära flickorna och pojkarna i 6,7 års åldern, som ibland kom fram till en och sa på knagglig engelska. Welcome to China and welcome to Yichang!!!!
Vid dessa tillfälle tänkte man ofta, hur ofta går en svensk fram och säger detta till en utlänning i Sverige???????

Jag fick för övrigt ganska ofta uppleva dessa kinesers värmande vänlighet mot oss utlänningar. Bland annat hände det rätt ofta att man blev tillfrågad om man ville bli fotograferad tillsammans med en hel kinesisk familj! Fotot skulle förmodligen stå på hedersplats i något kinesiskt hem.
Extra stolt blev man när ett gäng 20-års flickor fråga om man ville bli fotograferad med dom.
Stolt som en tupp stod man där kringgärdad av en hop mörkhåriga skönheter. Men! Bakefter har jag tänkt. Fotot skulle kanske användas i avskräckande syfte!! Se sicken ful västerlänning vi träffa!!! Vi var tvungna att ta ett foto av honom! På tal om att vara stolt hände det också att man blev tillfrågad när man gick på sta’n med kameran i näven om man ville ta ett kort på deras son eller dotter.
Där som här är man stolt över sina barn men, ettbarnslagen i Kina förhöjde nog graden av stoltheten jämfört med oss i Sverige.