2007-11-05

Förmiddagen fri. Jag tar igen förlorad sömn.

Möter upp guiden och Venice. Vi åker till Citadellet, försvarsverket i sydöstra Kairo (öster om Nilen), på en höjd med bra utsikt över Kairo. Inom Citadellet finns bland annat Alabaster-moskéen, eller Muhammad Ali-moskén (han är begravd där; Muhammad Ali drev ut turkarna ur Egypten, efter Napoleons reträtt för övrigt, i början av 1800-talet, förnyade Egyptens armé och ekonomi, och gjorde på det viset Egypten till en mer självständig stat än tidigare). Under Alabaster-moskéens gård finns en tom vatterncistern. Ropa ner i hålet på gården och du hör ett eko i tio sekunder.

Bild: Alabaster-moskéen.

Därefter till gamla Kairo (södra Kairo men närmare Nilen). Här bor muslimer, judar och kristna sida vid sida i ömsesidig respekt. Hoppas att jag säger rätt nu, för vi åkte till ett par ställen i området. Hur som helst, kristna i Egypten kallas kopter. Den koptiska församlingen startades under kristendomens första år. Idag är ca 90 % av egyptierna muslimer och 10 % kopter, och det finns 80000 moskéer och 8000 kyrkor.

Det är trånga gränder och trappor, jord och asfalt blandat, skräpigt och fattigt. En halvtrappa ner i koptiska hus här finns kopter begravda. Det finns några kyrkor i området. Vi besöker bara Mariakyrkan, eller "den hängande kyrkan", från någonstans mellan år 300 och 600.

Vi tar en snabb visit i marknadsplatsen Khan el-Khalili, ett område med smala gränder fyllda med små butiker och mängder av försäljare. Jag tror ytan räknas i kvadratkilometer. Jag är mer hungrig än intresserad av att strosa omkring så guiden tar oss till El Fishawy, caféet där Naguib Mahfouz brukade sitta. Jag tar två falafel i bröd och mint-te. Jag kan rekommendera båda.

Mörket lägger sig och vi avslutar med en tur genom det mer ordnade Kairo, med ambassader och annat. Här är gatorna rena. Hittills har jag mest sett fattigdom och skräp. Vi besöker operan och moderna muséet. Det kan låta tråkigt men det var intressant att se egyptisk 1900-talskonst.

Kl 20:10 tar Venice och jag nattåget till Assuan. Det är en resa på kring 1000 km. Jag var skeptisk till tåg från början, jämfört med flyg, och med tvålförpackningar som det står Good Luck på blir man inte uppmuntrad. Lycka till med hygienen? Men det var ok. Första klass, egen kupé med tvättställ och säng.

Middag serveras i kupén. Inget fantastiskt men vad man behöver. Dörren går inte att låsa utifrån, med tanke på toalettbesök, men vagnen är säker ändå då det finns vakter dygnet runt. Sov jag? Nej. Inte mycket. Jag minns att jag somnade två gånger, en gång mitt i natten och en gång närmare morgonen. Jag kanske sov en timme bara, jag vet inte. Det var skakigt, riktigt skakigt. Vagnen är placerad vid loket. Det luktade bränt, i stort utan avbrott. Det bör ha varit loket. Bönder bränner på fälten för att förbättra jorden, och det kunde jag se på morgonen, men om det bidrog det vet jag inte. Loket tutar ofta, det var nog det värsta.