Jag har drabbats av plötslig håglöshet- att fotografera!
Har ni också råkat ut för det ibland, att ni inte har någon lust att ta bilder? Så har jag faktiskt känt det
den senaste månaden. Vete katten varför. Kanske för att jag har haft så mycket för mig med händerna med att måla huset på landet och kitta fönster och då blir det bara jobbigt att fotografera. Inte för att jag saknat motiv men.....jag har liksom kommit av mig. Kanske det är för att man är lite allmänt deppig för att hösten är på gång och jag är tyvärr ingen höstmänniska! Vinter och vår är däremot min tid.
Marianne (Fagersta) är minsann så duktig och glädjer oss alla med sina härliga bilder. Hon säger att hon alltid har kameran redo för plötsliga, spännande händelser antingen det är hemma, i trädgården, i skogen, eller när hon går på stan. Att just vara beredd att fånga det vardagliga, sån skulle jag också vilja bli.
Ska försöka bli lite duktigare nu när jag är i mitt essä i svampskogen. Fast var ska jag då ha kameran?
Inte i korgen, det funkar ju inte och hängande i handleden känns inte heller bra för där har jag ju svampkniven beredd när jag går på spaning. Det har i alla fall blivit en hel del av denna ädla vara som jag älskar. Jag far runt i praktiskt taget varje skogsparti alltid med ögonen på skaft och det är så rogivande att lufsa runt i naturen. Jag får tacka min salige far för att jag idag är bombsäker på åtminstone 10 sorter.
Fast då, när man var liten och tvingades följa med på pappas raider i skogen, då tyckte jag det var dötrist att plocka svamp!
Som sagt nu går vi mot höstmörkret även om det idag är strålande sol här i Stockholm och det ska visst bli ännu bättre i morgon. Och snart blir jag farmor igen till 2 tvillingpojkar! Det är verkligen något att se fram emot.
Ha det gott!
Maggan