Hösten och jag spelar inte på samma planhalva.
"Visst gör det ont när knoppar brister" enl. Karin Boye, men det gör också ont, när bladen vissnar. I alla fall i mig. Försöker dock bemästra höstkänslan genom att möta den konstruktivt. Promenerar, fotograferar och dokumenterar färgskiftningarna. De färger som inte är mina - men som ändå finns. Havet är dock fortfarande blått - min färg!
Jag tänker tankar som att träden skakar av sig sina löv, för att bereda plats åt nya. Inte konstigare än, att jag rensar datorn ibland, för att få plats med nytt. Det lugnar!
Dagens höstpromenad går runt Riddersviks gård.
"Riddersviks Gård, byggd kring 1760, ligger som en pärla vid Mälarens strand och består idag av en vacker mangårdsbyggnad i tre våningar, två
flyglar, loge, ett torp samt uthus. I mangårdsbyggnaden finns matsal och salonger samt ett flertal konferens- och gästrum. I gårdens övriga byggnader finns ytterligare konferens- och gästrum samt en gillestuga. I slutet av augusti 2004 stod 10 nyinredda enkelrum klara i den K-märkta Röda Längan. Nyrenovering av entreplanet med bl.a. Stora Matsalen genomfördes under 2005. " (google)
På min väg möter jag förskolebarn på picnic, harar, en snok, hästar, stannfåglar, höstblommor och ser rådjurspillning. Jag är nära naturen, där jag går skogstigen fram längs Mälarens strand. Det doftar fuktig mossa. Solen strilar genom det gulnande lövverket. En svag bris får mig att dra ihop jackan kring halsen. Det är tyst, alldeles tyst. Jag kan känna ojämnheterna under gympaskornas tjocka sulor. Mina händer gömmer jag i bomullstumvantar.
Skogstigen leder upp till Tempeludden och dess strålande utsikt över vattnet. Här sätter jag mig på en nött träbänk, som är så hög, att jag kan dingla med benen. Känner mig rofylld och trots höstens hot om de kortare dagarna, känner jag mig på gott humör.
Den sista delen av promenaden går förbi det gamla vackra ännu aktiva stallet. Hästarna är ute. Också de är välklädda i den kyliga dagsluften. Jag klappar en på mulen och tänker
"För varje dag som går är det närmre till vår."
Du förmedlar något väldigt speciellt i dina texter.
Tack för att jag fick följa med runt Riddersvik som jag för övrigt bara sett från sjösidan under vintern.
Vi går alltid mot en ny vår oavsett årstid.
Eller som Mannen i mitt liv säger, "Sommaren skulle vara 2 månader längre - 1 månad före och 1 månad efter" dvs efter vår traditionella tideräkning med juni-juli-augusti:)
Men du tycks kunna ta vara på känslan om Naturens skiftningar. Det är en bra förmåga:)
Fortsatt ha det bra!