Hemma igen sen ett par dagar. Nästan kommit igenom jetlaggen, men resa västerut är värre än österut känns det som, tar ett par dar att komma tillbaka i vanliga rutiner.

Vi avslutade med en latdag på Isla Mujeres, sen var det bara den långa hemresan via Gatwick/Heathrow i London kvar. Allt har funkat utan incidenter, inte ens tåget i Sverige har ställt till några problem, så ibland funkar det tydligen. Å andra sidan blir det en lång resa när vi jagar låga priser med reguljärflyget, men det får man ta. Transfern och ev övernattningar mellan flygplatserna är också rätt kostsam, så man kan nog jämföra helhetskostnaden lite bättre.

Det var en skön resa, lagom mycket intryck och utflykter, men det finns absolut mer att uppleva i regionen. Det kan nog också vara spännande att åka till grannländerna Belize och Guatemala och vidare söderut också, men för några veckors avslappningssemester räcker Mayan Riviera absolut. Den starka påverkan från amerikanska turister gör att vi skandinaver blir lite exotiska, och det kan vara en fördel ibland. Dykningen har varit helt suverän, precis vad vi förväntat oss och otroligt varierande med tanke på de små sträckor vi rört oss på. Vi hade nog också tur med vädret, såg på nyheterna där att södra Mexico drabbades rätt hårt av hårt väder, och det var egentligen inte långt från där vi var. Fördelen med att resa fritt är att kunna välja resmål själv. En paketresa omöjliggör ju möjligheten att kunna ändra resrutt under gång, däremot lämnas det åt en själv att läsa på duktigt vad man vill ha ut av resan och vad man vill se på resmålet.

Vart går nästa resa? Ja, vem vet? Idag känns inget självklart, och inget direkt sug efter nya resmål. En skidtur till Frankrike med UCPA är nästan inbokat i alla fall. Enligt deras åldersregler blir det enda året jag kan åka tillsammans med yngsta dottern, så det gäller att ta chansen.