Gili Trawangan
Gili Trawangan 29 juni – 4 juli 2009.
Efter våra inledande dagar på Bali, som vi visserligen inte var helt nöjda med men som ändå är schysst, såg vi fram emot vår resa till ”paradisön” Gili Trawangan. Det är ingen paradisö, ska väl berättas här i inledningen. Resan dit blev först lite krånglig eftersom vi fått reda på att vi skulle resa från hotellet med shuttle bus till Padang Bai där Gili Cat båten skulle ta oss på 1,5 timmar till Gili T. Bussen kom 12, båten åkte inte förrän vid 2. Utan lunch var vi lite gnälliga och jag mådde sjukt illa på resan över som tog 2 timmar. Var inte värt att köpa tor biljett, man tjänade knappt på det. Vill man resa lite långsammare går det att få resor från Gili T (inte förboka på Bali) till Sanur, Kuta osv för under 200 000 Rp. Samma sak, ungefär 8 timmars resa med buss + båt, kostar från Bali ca 400 000 Rp vad vi hittade. Så är värt att vänta med bokningen. Gili Cat kostade 1 200 000 tor och skulle ju då vara lite smidigare, får hoppas det blir så på vägen tillbaka.
Framme på Gili T var det inte svårt att hitta vårt ”hotell” som heter Pondok Lita. I the Rough guides är det högt rekommenderat, men det vet jag inte riktigt… Nu efter några dagar känns det okej, men det var jobbigt i början. Få hotell har sötvatten här på ön. Välj ett utav dem. Att duscha i saltvatten är ingen hit. Det kliar. Alla lakan osv är tvättade i saltvatten, allt är ungefär lika mysigt som sandpapper… Fläkten (ingen AC) väsnas så man behöver öronproppar för att sova, men annars blir det över 35 i rummet på natten. Frukosten är grymt bra dock… Pannkakor med banan eller ananas, fruktsallad och kaffe. Men i övrigt är det ganska skabbigt. Toastolen läcker flera liter varje spolning, strömmen går varannan minut. Vi lämnade en laddare i en dag när vi gick till stranden. Gör inte det, många går sönder när strömmen går och generatorns ström ska starta.
Så, nätterna här är ganska jobbiga. Det är ett jäkla liv klockan 05.00 dessutom när moskén ska ropa ut sitt budskap. Dagarna är bättre. Nere vid strandpromenaden ligger alla bra hotell och mängder av restauranger. Vissa ställen har även små hyddor där man kan kolla en film på en liten tv om man köper dricka, mat eller snacks. Har vi gjort några dagar efter stranden, skönt. Beautiful Life (rest bar) har även bio varje kväll klockan 19 och 21. Nya filmer, men ganska bra kvalitet. Varje person måste beställa för minst 30 000 Rp per film, maten är sådär men glassen är jättegod! Många ställen har också happy hour med 2 för 1 i cocktails, gott. På Tir na nog kan man även ladda sin ipod med ny musik och film…
Här finns mängder av god mat. Mellan 30 000 – 60 000 för middag eller lunch. Billigare än i Sanur, där började den mesta maten på 50 000. På i princip alla priser gäller 10 – 21 procent pålägg i skatt, men vissa tar inte någon alls. Förstår inte vad skillnaden är riktigt, det är liksom samma produkter men olika skatt på olika ställen. Tror det är lite godtyckligt av ägaren. Även här luras de hur som helst, speciellt på notorna. Det är lite svårt att hålla ordning på nollorna och antingen tycker de också det eller så är de svin. Varje dag har vi i varje fall fått en nota som varit 10-20 000 Rp över det vi egentligen ska betala och har fått be om en ny. Tröttsamt.
Dagarna spenderade vi mest på stranden. En del ställen erbjuder solstolar i utbyte mot att man köper dricka osv. Värt, sanden är het. Tobias tog en ”prova på att dyka dag” mellan 11-17 en dag. 60 USD kostade det och det tyckte han var värt. Manta Dive använde han sig av, mycket duktiga och trevliga. Engelsmän. Var bara han i ”gruppen” så det innebar schysst service. Då ingick lite introduktion, övningar i poolen samt ett dyk ner till 10-12 meter ute i havet. Vill man ta kurser så finns även det såklart. Både 2-, 4- och ännu längre. Vet inte priser, men Manta Dive har en hemsida.
Sen en dag så hade vi bestämt oss för att ta en snorklingstur ut till de andra Gili öarna, Air och Meno. Det var egentligen därför vi valde att åka hit… Men gör inte det. Ta inte en av de anordnade snorklingturerna som erbjuds överallt på ön. Det kostar bara 75 000 RP men det är värdelöst! Skitdålig service, dålig utrustning och otrevliga snorungar som håller i allting. Alla bås på hela ön samarbetar och har samma pris och alla åker sedan med samma båt. Det enda som var bra på turen var lunchen på Gili Air (gå inte till stället guiderna tar er, såklart, gå längre bort…) som var jättegod. Behöver jag säga att vi åkte en timme senare än vi skulle? Fenor ingick inte heller… Värdelöst. De lokala som vi pratade med efteråt sa att man kan fråga runt efter små privata turer. Bara 2-5 personer, dyrare men då får man också se någonting. Alla snorklingsbåtar går annars till samma ställe, först ett rev som i princip är helt dött, sedan skölpaddsbo (stackars djur…) och sedan ett lite större rev, som faktiskt innehöll lite djur! Värdelöst som sagt. Om man nu ens ska dyka och snorkla, man stör ju faktiskt djuren. Vet inte hur bra de mår av det…
Efter våra inledande dagar på Bali, som vi visserligen inte var helt nöjda med men som ändå är schysst, såg vi fram emot vår resa till ”paradisön” Gili Trawangan. Det är ingen paradisö, ska väl berättas här i inledningen. Resan dit blev först lite krånglig eftersom vi fått reda på att vi skulle resa från hotellet med shuttle bus till Padang Bai där Gili Cat båten skulle ta oss på 1,5 timmar till Gili T. Bussen kom 12, båten åkte inte förrän vid 2. Utan lunch var vi lite gnälliga och jag mådde sjukt illa på resan över som tog 2 timmar. Var inte värt att köpa tor biljett, man tjänade knappt på det. Vill man resa lite långsammare går det att få resor från Gili T (inte förboka på Bali) till Sanur, Kuta osv för under 200 000 Rp. Samma sak, ungefär 8 timmars resa med buss + båt, kostar från Bali ca 400 000 Rp vad vi hittade. Så är värt att vänta med bokningen. Gili Cat kostade 1 200 000 tor och skulle ju då vara lite smidigare, får hoppas det blir så på vägen tillbaka.
Framme på Gili T var det inte svårt att hitta vårt ”hotell” som heter Pondok Lita. I the Rough guides är det högt rekommenderat, men det vet jag inte riktigt… Nu efter några dagar känns det okej, men det var jobbigt i början. Få hotell har sötvatten här på ön. Välj ett utav dem. Att duscha i saltvatten är ingen hit. Det kliar. Alla lakan osv är tvättade i saltvatten, allt är ungefär lika mysigt som sandpapper… Fläkten (ingen AC) väsnas så man behöver öronproppar för att sova, men annars blir det över 35 i rummet på natten. Frukosten är grymt bra dock… Pannkakor med banan eller ananas, fruktsallad och kaffe. Men i övrigt är det ganska skabbigt. Toastolen läcker flera liter varje spolning, strömmen går varannan minut. Vi lämnade en laddare i en dag när vi gick till stranden. Gör inte det, många går sönder när strömmen går och generatorns ström ska starta.
Så, nätterna här är ganska jobbiga. Det är ett jäkla liv klockan 05.00 dessutom när moskén ska ropa ut sitt budskap. Dagarna är bättre. Nere vid strandpromenaden ligger alla bra hotell och mängder av restauranger. Vissa ställen har även små hyddor där man kan kolla en film på en liten tv om man köper dricka, mat eller snacks. Har vi gjort några dagar efter stranden, skönt. Beautiful Life (rest bar) har även bio varje kväll klockan 19 och 21. Nya filmer, men ganska bra kvalitet. Varje person måste beställa för minst 30 000 Rp per film, maten är sådär men glassen är jättegod! Många ställen har också happy hour med 2 för 1 i cocktails, gott. På Tir na nog kan man även ladda sin ipod med ny musik och film…
Här finns mängder av god mat. Mellan 30 000 – 60 000 för middag eller lunch. Billigare än i Sanur, där började den mesta maten på 50 000. På i princip alla priser gäller 10 – 21 procent pålägg i skatt, men vissa tar inte någon alls. Förstår inte vad skillnaden är riktigt, det är liksom samma produkter men olika skatt på olika ställen. Tror det är lite godtyckligt av ägaren. Även här luras de hur som helst, speciellt på notorna. Det är lite svårt att hålla ordning på nollorna och antingen tycker de också det eller så är de svin. Varje dag har vi i varje fall fått en nota som varit 10-20 000 Rp över det vi egentligen ska betala och har fått be om en ny. Tröttsamt.
Dagarna spenderade vi mest på stranden. En del ställen erbjuder solstolar i utbyte mot att man köper dricka osv. Värt, sanden är het. Tobias tog en ”prova på att dyka dag” mellan 11-17 en dag. 60 USD kostade det och det tyckte han var värt. Manta Dive använde han sig av, mycket duktiga och trevliga. Engelsmän. Var bara han i ”gruppen” så det innebar schysst service. Då ingick lite introduktion, övningar i poolen samt ett dyk ner till 10-12 meter ute i havet. Vill man ta kurser så finns även det såklart. Både 2-, 4- och ännu längre. Vet inte priser, men Manta Dive har en hemsida.
Sen en dag så hade vi bestämt oss för att ta en snorklingstur ut till de andra Gili öarna, Air och Meno. Det var egentligen därför vi valde att åka hit… Men gör inte det. Ta inte en av de anordnade snorklingturerna som erbjuds överallt på ön. Det kostar bara 75 000 RP men det är värdelöst! Skitdålig service, dålig utrustning och otrevliga snorungar som håller i allting. Alla bås på hela ön samarbetar och har samma pris och alla åker sedan med samma båt. Det enda som var bra på turen var lunchen på Gili Air (gå inte till stället guiderna tar er, såklart, gå längre bort…) som var jättegod. Behöver jag säga att vi åkte en timme senare än vi skulle? Fenor ingick inte heller… Värdelöst. De lokala som vi pratade med efteråt sa att man kan fråga runt efter små privata turer. Bara 2-5 personer, dyrare men då får man också se någonting. Alla snorklingsbåtar går annars till samma ställe, först ett rev som i princip är helt dött, sedan skölpaddsbo (stackars djur…) och sedan ett lite större rev, som faktiskt innehöll lite djur! Värdelöst som sagt. Om man nu ens ska dyka och snorkla, man stör ju faktiskt djuren. Vet inte hur bra de mår av det…
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Kuala Lumpur 15 år sedan |
Bali Ubud 15 år sedan |
Gili Trawangan 15 år sedan |
Bali Sanur 15 år sedan |
Hong Kong 15 år sedan |