Det var fredag och det var midsommarafton. Det hela kändes overkligt men det var otroligt skönt att slippa alla förväntningar som man lätt har hemma gällande midsommarafton.

Vi åt frukost med de andra gästerna och tog därefter bilen till den amerikanska krigskyrkogården i Colleville strax över Omaha beach. Min personliga koppling till kyrkogården var från den inledande och avslutande scenen i filmen ”Saving private Ryan”. Kyrkogården är fantastiskt vacker och väl omskött av trädgårdsskötare och vaktmästare. De drygt 10 000 vita gravstenarna som väldigt harmoniskt täcker marken lämnar en något omtumlad. Hela området kändes väldigt fridfullt och rent och man kunde inte annat än känna djup respekt för hela omgivningen.

Efter besöket bland gravstenarna så tog vi oss till Omaha beach där vi möttes av en lång tom sandstrand. Ett par ridandes på hästar i vattnet passerade oss när vi vadade barfota försiktigt i det kalla vattnet. Det är svårt att föreställa sig att denna vackra stillsamma plats en gång var spelfält för ett av de blodigaste och våldsammaste slagen i krigshistoria. Längs hela kusten ligger strandbostäder med fantastisk utsikt över havet.

Efter vi passerat minnesmonumenten på stranden bytte vi om för en badtur. Vi rusade ut i det långgrunda vattnet och kastade oss i det grumliga havet. Inte alls så kallt som man vid första ögonblick trott men inte heller direkt varmt. Vi satte oss på en av sanddynerna som nyss var täckt av havsvatten och beskådade långsamt hur tidvattnet sakta sjönk på stranden.

Efter någon timma på stranden så fortsatte vi den historiska resan mot Arromanches. Jag måste medge att jag inte kände till området innan resan men var positivt överraskad efter besöket.
Vi började med att äta lunch på en av restaurangerna vid hamnen.

Därefter gick vi en bit vid strandpromenaden och tog sedan del av Landstigningsmuseet som presenterar den konstgjorda hamnen som anlades under andra världskriget. På museet fick man ta del av en guidad tur som visar och går igenom en interaktiv modell av hamnen samt en film som visas på en liten biograf där man berättar om hela idén med hamnen och hur bygget gick till.
Utanför museet finns än idag kvar rester av denna konstgjorda hamn som kallas Mulberry B.

För att avsluta dagen körde vi till staden Bayeux där vi efter en mindre incident på enkelriktad väg lyckades hitta parkering hyfsat centralt och besökte Tapetmuseet med en 70 meter lång tapet som gjordes 1066 och berättar historien om Vilhelm Erövrarens fälttåg och slaget vid Hastings.
Vi besökte även den mäktiga katedralen som ligger strax intill men den var tyvärr stängd så det blev en yttre titt endast.
Jag lyckades hitta en resväska för att ersätta min nuvarande väska i form av en sportbag och vi fick även uppleva en härlig vin och spritbutik med stort Whiskeysortiment.

Vi åt på restaurangen La Rapiere där vi tidigare hade bokat bord. En fantastisk fyrarätters måltid för inte alltför dyra medel och därefter hem till ”Arts in the Garden” för en sista natt.