Ju längre man stannar på Dominica, ju mer tycker man om ön. Enkelheten, vänliga människor och den otroligt vackra naturen. Hit reser man inte för stränderna- för de finns knappt. Stenstranden i Scotts head är markerad som badplats, inte mycket att hurra för, OVAN ytan- men endast två- tre simtag ut möts man utav havssköldpadda och kanske en nyfiken barracuda.
Vi tog en dagstur till Titou Gorge- en kallt vattenfall som mynnar ut i en liten dold lagun och som man måste simma 25 meter genom en tunnel för att komma fram till. Kallt vatten, ca 1,70-2.5 meter djupt, bra med flytväst till dem som inte är fullt simkunniga. De flesta chaufförer har med sig detta i bilen. Vi var ensamma på plats och lekte Pirates of Caribbien , då scenerna när Capten Sparrow blir beskjuten av indianer är tagna just härifrån.
Fortsatte därefter till Trafalgar falls, omväxlande varma och kalla källor i en otroligt vacker inramning. Här var det lite mer folk, men inte trångt. Det finns ett turistpass ( ca 10 usdollar) som räcker en vecka som ger gratis inträde på alla nationalparker, vilket är väl värt om man tänker besöka fler än två parker.

De varma källorna i grannbyn till Scott´s head, Soufriere, och till Champange reef, kunde vi lätt ta oss till med lilla lokalbussen från Scotts head, då detta var en dagstur. Champange reef var lite överskattat; vulkanisk aktivitet från havsbotten som bildar bubblor. Aktivteten ligger 25 meter ut från stranden, men räkna med att simma 100 meter, då det är lättare att ta sig i från stranden en bit bort. Kullerstens strand, vilket gör att man inte gärna stannar och har stranddag här. Inträde 5 ec dollar p.p, då det är privat och ej faller in under turistkortet.
En dag reste vi upp till Portsmouth och Indian river samt Cabrits national park. Kändes att norra sidan var lite rikare, större hus, bredare gator, inte lika nedskäpat och mer kommeriellt utbud. Portsmouth var den första huvudstaden på ön för ett antal 100 år sedan, men fick flyttas då mangroveträsket odlade denguefeber och malaria. Idag är det inga större problem. - Men aktsam måste man ju vara iallafall.

Rosseau har två busshållplatser, en söderut och en norrut. Bussarna går regelbundet när den är full ( 14 platser), men endast fram till ca. 19 på kvällen. En eftermiddag åkte vi in med bussen till stan för att gå på restaurang, men vi såg till att vara klara 19 för att vara säkra på buss åter. Annars kan man göra upp med busschauffören om man vill åka senare ifall han kan tänka sig att skjuta lite på sista avgången. Bussarna är privata.