Ja att resa från Phi Phi var inte lätt, ja om man ser det från hur man känner för ön. Annica vart fäst vid Phi Phi och frågar man henne så skulle vi kunna stanna där tills gud vet vad, jag förstår henne. Jag känner likadant för Phi Phi.

Det är för övrigt ganska lätt att resa dit med båtarna som kommer och går då det finns en pir man kan hoppa på i från till skillnad från Ao Nang som vi är på väg till nu. Ja Phi Phi tackade för sig genom att öppna himlen med ett skyfall strax innan vi skulle ta oss till färjan för vidare transport till Ao Nang.

Ja på båten och tyvärr så blåste det lite ute på havet och Annica trodde hennes sista stund var kommen, jag vet inte om det riktigt var så illa men i alla fall. man bör vara på det klara att det kan blåsa lite och Thailändarna kör ändå, nu säger jag inte att de kör i alla väder MEN jag tror de inte ser problemet som vi ser, jag gillar sättet det gör det på och jag är 200% säker på att de skulle inte utsätta någon för större fara än något annat rederi världen över. Det är bara du som kan avgöra om det är nog säkert för dig. Har tyvärr inga bilder från båtresan men den gick bra får jag säga men att vara på det klara med är att när man kommer till Ao Nang så får man ligga på redden och det kommer ut Longtails som möter upp och kör in en, detta kan vara lite stökigt om det blåser och är man lite äldre så skulle jag inte ta denna resa om det blåser eller med mycket "konstig" packning (Ryggsäck är att rekommendera) men som allt annat så är det smidigt och dessa thailandare har gjort detta tidigare så lyssna och var uppmärksam så går det på.

Väl inne i Ao Nang så tog vi oss till vårat hotell vilket var lite sämre än väntat med dock inte dåligt. Vi kom till receptionen och vi tittade på varandra, Ja för fan! Detta kommer funka... Sen började vandring till vårat rum, vi trodde vi skulle bo poolside men, nja så var det inte. Vi började gå, vi gick förbi tvätten, köket, lagret ut i en gränd, in i en annan fram till en gränd.

In i gränden, upp för trappan och nu var vi framme typ... 200 meter från det "andra" hotellet. detta var inte riktigt vad vi var med på men skit i samma för här stör vi ingen utan vi packade upp och gick ut på stan för att titta runt.

Jag har vart i Ao Nang tidigare men det kändes inte som tidigare, det har blivit lite väl mycket av det Amerikanska om du frågar mig och Annica kände likadant trots att hon aldrig vart där. Vi gillade Karon mer och närheten till patong för lite mest och det där extra (Phi Phi inte inräknat) men det är klart att vi testa dem sakerna med när vi ändå var där. Det finns Burger King, Mc Donalds, Starbucks, Swensens för att nämna de största. Ja sen finns det självklart en massa svenska saker på menyn vilket jag både tycker är bra och dåligt, det kan vara bra för barnen samt för föräldrar att kunna ta korv och pomfritt så ungarna blir mätta.

Jo i alla fall, vi gick till Swensen och tog en glass, de har lite sköna alternativ får jag (trots att jag gnäller så gick jag dit) för man som svensk inte riktigt är van vid deras saker. Vi valde några sköna glassar från menyn. Det är svårt att låta bli att ta en glass när de ser ut som på bilden, det är inte direkt billigt fast det kanske man har räknat ut redan.

Jo vi hade lite planer för denna vistelse, det var att åka på en snorklingstur runt öarna men även lite sol och bad. Annica är inne på det här med snorkling och hade vi haft mer tid hade det blitt ett dykcert på Phi Phi men nu vart det inte så. Ja vi skulle åka dag 2 på denna tur men tyvärr fick vi ställa in den då Annica vart dålig men arrangören visade sig vara mycket trevlig och bra att ha med att göra så de sköt bara upp till näsa dag "Free of gharge" vilket var uppskattat från vår sida. Det var inte så mycket pengar det handlade om (1000 Thb) men det är alltid trist att förlora slantar.

Ja ut på haven i en Longtail, det funkar bra och vi var 6 st totalt på denna resa vilket var helt ok. Det fanns plats till alla. Ja det var lite blåsigt men det bröt upp till sol om vart annat... Man över lever kan man säga.

Fiskarna visar sig allt vara intresserade av mat, jag gillar egentligen inte det här med att mata fiskar då det känns som man rubbar deras naturliga kedja men jag gjorde det i alla fall, jo jag är dålig ibland. Jag fick lite hjälp utav 2:e piloten på båten med att mata fiskarna. Det är skumt när det är så mycket fisk så det nästan bubblar och hoppar framför en.

Jag kommer inte håg vad alla öar heter som vi vad vi eller snorklingsplatser för den delen men det är ganska så lika oavsett vilken tur man tar. Vi besökte aporna på Poda Island vilket var lite så där med och man ska verkligen vara på sin vakt när man har barn med. Aporna är ganska orädda samt kan vara ganska skrämmande speciellt om man är liten. Annica vart ju tvungen och bli nära vän med dessa och jag stod och torkade svetten och tänkte. "Bli fan inte biten av den där apan för vi är på en ö i Thailand så massa infektioner etc. nu är INTE något jag vill ha med att gör". Ja ja hon lyssnade föga lite på mig och snackade vidare med apan, när han började rycka och slita samt ropa på polarna, då blev Annica lite nervis hon med.

Det finns inte så mycket att säga just om detta mer än att det är värt dagen man gör det, det handlar i runda slängar om 1000 Thb för 2 personer i 6 timmar. Vi hade lite otur då regent kom och alla som vart i Thailand innan vet va regn är där och för er som inte vet. Det är inte vattenspridaren kan jag säga! Det är som att hoppa rätt ner i havet fast det då kommer uppifrån i stället, ja ni fattar.

Vi var som tur va (för stunden) på stranden Phra Nang som har en grotta. Så vi kunde ställa oss där och bara se regnet falla, ni ser vart regnlinjen går på bilden. Stranden tömdes hyfsat snabbt kan jag säg, den vart så gott som öde. Konstigt då den verkligen myllrar av folk annars.

Ja, vi åkte in till hotellet och bara tog det lugnt för vi skulle åka vidare nästa dag men en öl eller 4 på balkongen skadar aldrig men för lite omväxling så valde vi att låsa oss ute. ja det var intressant då vi innan sa att se nu till att inte spärren hoppar ner i hålet. Visst sa vi i kör. ja sagt och gjort, vi satt och tittade på solnedgången. När Annica skulle hämta lite mer förfriskningar. Ja då har det som inte fick hända hänt! Vad göra nu? Ja det var bara att ropa och vinka lite snällt till tjejerna som var på gatan nedanför, tur va så var det hon vi bokade snorklingstrippen av och hon skrattade så tårarna rann. I alla fall, hon ringde till receptionen och förklarade vad som hänt och en trevlig tjej kommer och öppnar, ja det vart gott om dricks och vi valde sen att gå ut på stan i stället för att sitta på balkongen, det var inget fel på balkongen utan mer att det var inte samma tjusning längre.

Vi gick och tog lite Thaimat samt en Tigeröl, det var vi värda efter turen, regnet, balkongen. Det var i alla fall en händelserik dag och vi hade verkligen kul.

Nu har Ao Nang lidit mot sitt slut och vi tackar för oss, vi kommer nog lägga en längre tid på Phi Phi nästa gång och låta Ao Nang vara men det finns en del i hjärtat som tillhör Ao Nang för oss efter det vi upplevt där.

Back on the ferry to Phuket!

Nästa anhalt blir Karon igen, det blir en kort sammanfattning för sen ska vi till världstaden Bangkok.