Tisdag 17 April 2007
De hundra huvudvarkarna
Okej, Rom. Roma - den eviga staden. for oss var det ett evigt akande. Tag, metro och sen en massa gaende.
Men det blev ocksa frukost vid Fontana di Trevi, och Valle kastade i en peng sa hon behover inte oroa sig, hon kommer tillbaks och far se allt en annan gang. Det blev aven lite slappande vid Spanska trappan och sedan drog vi vidare till Salerno. Det var Rom pa typ 15 timmar det. :)
Pa tagstationen bokade en gubbe in oss pa ett tag som kostade 15 euro, for han sa att de andra var fulla. Han var skitotrevlig ocksa. Dessutom vagrade han boka biljett Salerno-Catania, "Det far ni fixa i Salerno". Vi gick till en annan lucka och nar vi fixat den biljetten dar (utan nagra som helst problem), sa sa Valle: Men fraga honom bara for att kolla." Da visade det sig finnas... 400 (!) lediga platser! Nar jag berattade vad den andra sa bad han mig peka ut honom och svarade: "Jaha, han fula..." Han fick tag i en tant som gick ivag till surgubben for att fixa det (utan att namna kollegan vid namn). Han sa till mig att den dar gubben var lite smakonstig, och vi fick tillbaka vara 30 euro som vi blivit lurade pa...gubben kom springande med dom.... Herregud....
Salerno
Pa em akte vi da soderut mot Salerno. Ett av mina hem. Mitt forsta hemifran. Mycket nostalgi. Valle hade nog kul: "valle, titta dar, dar var vi alltid. valle, titta dar dar kopte vi glass, valle, titta dar, dar ar strandpromenaden, valle, titta dar, dar spelade gubbarna alltid poker precis som nu!"valle, titta dar, dar handlade vi mat"! osv osv osv....
i Salerno skulle vi traffat Milena, men hon fastnade i trafikstockning (kan bero pa Harley Davidson on tour som hade kommit till Salerno just da...)
Hon var for ovrigt den fjardje lokalguiden som svikit oss. Nar geneve kom med i rutten forsokte jag ragga upp Eva, men hon var inte hemma och pga strejken och fortsatt resa i Ungern fick vi i Milano klara oss utan vara italienare. Och trosta oss med Dolce&Gabbana-reklamen, som resulterade i att en sparvagnschaffis borjade strippa for oss....
I Salerno var allt sig likt. Lungomare (strandpromenaden), stan, mitt hus (pa utsidan da...), slottet, botaniska tradgarden, La "Lotonda" osv osv. Men ingen Assar Bajsnos. Och neonkorset pa berget var helt nu. Gubbarna satt och spelade kort och fiskade och allt var preciiiis som vanligt. Anda konstigt att vara dar. Utan min Elin och min Sidsel. Och mitt liv dar.
Vi gick fram och tillbaka i stan ett antal ganger for att jag ville ga pa alla gator, vi lamnade av ryggsackarna pa vandrarhemmet (tack gode gud for det!), vi at pasta pa Da Pepes, en favvorestaurnag som nu forstort det goda intrycket jag hade i mitt minne.(sag dessutom att de var med i Lonely planet- usch for det.) Nu var de otrevliga, inga pizzor fanns kvar (de hade tom skrapat bort mosaikplattorna som bildade pizzeria pa vaggen...) och de var inte alls lika mysigt. Uuuut med packet!
Vi var kvar i Salerno anda till tva pa natten da vi skulle ta nattag och vi kunde darfor ga runt lite till, beundra mitt hus pa hall, kolla lite fotboll, dricka lite vin (eller ja, det minsta de salde var en flaska...och helt utan ettikett sklart), sitta pa torget La Rotonda, ga ner till havet igen, duka upp maltid pa perrongen en och en halv timme innan taget gick. Den bestod av gammalt brod, kakor, philadelphia (egenhandigt tillverkade smorknivar av plastskedar och papper). Dar hade Valle aven yogautovning, till nagra man pa perrongen mittemots fortjusning.
Tillslut kom iaf tagskrallet och vi kom ivag. Blev tvingade att byta plats. "ja nu har vi ju pratat om det och bestamt sa nu far ni ta den kupén" sa tanten till mig. Har far ni sova, har sover bara en ragazzo. Iofs var detta en mycket gullig "ragazzo", MEN, sedan drog helvetet igang. En hel skolklass gapade, skrek, bankade i stolar och hade sig hela natten sa man knappt sov nanting. Jag kallade dem for "Satans avkomma" och Valle for "De hundra huvudvarkarna".... aningens trotta, irriterade, sunkiga och hungriga anlande vi till Catania. Men dar mottes vi av sol, varme och Kajsa, sa livet borjade redan bli ljusare.
Och har stannar vi nastan en vecka. Och det ar sa langt soderut vi ska, nu nu har vi officiellt vant hem igen! Vi ma vara pa hemvag, men det blir mycket mer innan vi ater satter vara trotta fotter i gamla Svedala.
Uppdatering om Sicilien inom kort! Stay tuned!
Men det blev ocksa frukost vid Fontana di Trevi, och Valle kastade i en peng sa hon behover inte oroa sig, hon kommer tillbaks och far se allt en annan gang. Det blev aven lite slappande vid Spanska trappan och sedan drog vi vidare till Salerno. Det var Rom pa typ 15 timmar det. :)
Pa tagstationen bokade en gubbe in oss pa ett tag som kostade 15 euro, for han sa att de andra var fulla. Han var skitotrevlig ocksa. Dessutom vagrade han boka biljett Salerno-Catania, "Det far ni fixa i Salerno". Vi gick till en annan lucka och nar vi fixat den biljetten dar (utan nagra som helst problem), sa sa Valle: Men fraga honom bara for att kolla." Da visade det sig finnas... 400 (!) lediga platser! Nar jag berattade vad den andra sa bad han mig peka ut honom och svarade: "Jaha, han fula..." Han fick tag i en tant som gick ivag till surgubben for att fixa det (utan att namna kollegan vid namn). Han sa till mig att den dar gubben var lite smakonstig, och vi fick tillbaka vara 30 euro som vi blivit lurade pa...gubben kom springande med dom.... Herregud....
Salerno
Pa em akte vi da soderut mot Salerno. Ett av mina hem. Mitt forsta hemifran. Mycket nostalgi. Valle hade nog kul: "valle, titta dar, dar var vi alltid. valle, titta dar dar kopte vi glass, valle, titta dar, dar ar strandpromenaden, valle, titta dar, dar spelade gubbarna alltid poker precis som nu!"valle, titta dar, dar handlade vi mat"! osv osv osv....
i Salerno skulle vi traffat Milena, men hon fastnade i trafikstockning (kan bero pa Harley Davidson on tour som hade kommit till Salerno just da...)
Hon var for ovrigt den fjardje lokalguiden som svikit oss. Nar geneve kom med i rutten forsokte jag ragga upp Eva, men hon var inte hemma och pga strejken och fortsatt resa i Ungern fick vi i Milano klara oss utan vara italienare. Och trosta oss med Dolce&Gabbana-reklamen, som resulterade i att en sparvagnschaffis borjade strippa for oss....
I Salerno var allt sig likt. Lungomare (strandpromenaden), stan, mitt hus (pa utsidan da...), slottet, botaniska tradgarden, La "Lotonda" osv osv. Men ingen Assar Bajsnos. Och neonkorset pa berget var helt nu. Gubbarna satt och spelade kort och fiskade och allt var preciiiis som vanligt. Anda konstigt att vara dar. Utan min Elin och min Sidsel. Och mitt liv dar.
Vi gick fram och tillbaka i stan ett antal ganger for att jag ville ga pa alla gator, vi lamnade av ryggsackarna pa vandrarhemmet (tack gode gud for det!), vi at pasta pa Da Pepes, en favvorestaurnag som nu forstort det goda intrycket jag hade i mitt minne.(sag dessutom att de var med i Lonely planet- usch for det.) Nu var de otrevliga, inga pizzor fanns kvar (de hade tom skrapat bort mosaikplattorna som bildade pizzeria pa vaggen...) och de var inte alls lika mysigt. Uuuut med packet!
Vi var kvar i Salerno anda till tva pa natten da vi skulle ta nattag och vi kunde darfor ga runt lite till, beundra mitt hus pa hall, kolla lite fotboll, dricka lite vin (eller ja, det minsta de salde var en flaska...och helt utan ettikett sklart), sitta pa torget La Rotonda, ga ner till havet igen, duka upp maltid pa perrongen en och en halv timme innan taget gick. Den bestod av gammalt brod, kakor, philadelphia (egenhandigt tillverkade smorknivar av plastskedar och papper). Dar hade Valle aven yogautovning, till nagra man pa perrongen mittemots fortjusning.
Tillslut kom iaf tagskrallet och vi kom ivag. Blev tvingade att byta plats. "ja nu har vi ju pratat om det och bestamt sa nu far ni ta den kupén" sa tanten till mig. Har far ni sova, har sover bara en ragazzo. Iofs var detta en mycket gullig "ragazzo", MEN, sedan drog helvetet igang. En hel skolklass gapade, skrek, bankade i stolar och hade sig hela natten sa man knappt sov nanting. Jag kallade dem for "Satans avkomma" och Valle for "De hundra huvudvarkarna".... aningens trotta, irriterade, sunkiga och hungriga anlande vi till Catania. Men dar mottes vi av sol, varme och Kajsa, sa livet borjade redan bli ljusare.
Och har stannar vi nastan en vecka. Och det ar sa langt soderut vi ska, nu nu har vi officiellt vant hem igen! Vi ma vara pa hemvag, men det blir mycket mer innan vi ater satter vara trotta fotter i gamla Svedala.
Uppdatering om Sicilien inom kort! Stay tuned!
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Welcome to the jungle 16 år sedan |
europeisk sjukforsakring kan va bra att ha 17 år sedan |
GO EAST 17 år sedan |
Tagluffen gar bra, valerija gar mindre bra 17 år sedan |
ETNA och brakiga gubbar 17 år sedan |