I La Paz träffade jag och min backpackerpolare på ett gäng bolivianska universitetsstuderande. Särskilt roligt var det eftersom de kunde engelska. Nämnas bör att detta var innan jag hade tagit mina spansklektioner och i övrigt inte förstod mycket av vad lokalbefolkningen sade. Mycket befriande att kunna lära sig en massa om kultur, seder och bruk, något vi annars hade missat under våra första månader på den nya kontinenten. I alla fall blev vi efter en stunds samtalande inbjudna till något som motsvarade en skoldans. Kul tyckte vi, tackade omgående ja och begav oss sedan dit vid den bestämda tiden framåt kvällsnåret.

Väl på plats såg vi att det var, likt på de flesta andra ställen i Bolivia,väldigt spartanskt. Cuba libre fanns att köpa för två bolivianos per mugg vilket inte var särskilt mycket för oss trots att vi var på en tight backpackerbudget. Ingen av de andra i sällskapet köpte dock den alkoholhaltiga dryckerna utan stod antingen och pratade eller var ute på dansgolvet.

När vårt Magnus Uggla motto tillät efter en stunds drickande tyckte vi så att det var dags att äntra dansgolvet. Vi gick ut och ställde oss mittemot varandra såsom vi var vana vid. Efter vi gjort detta tog det inte många sekunder innan alla i lokalen började råstirra på oss. Vi tänkte inte så mycket mer på det då vi vara vana vid att få många blickar på oss var vi än kom. Detta då många sydamerikaner inte var helt vana vid att se blonda gringos och ofta visade detta med att nyfiket och ihärdigt titta på oss.

Våra nyfunna kompisar var dock snabba att ta åt oss sidan och ställa några allvarliga frågor. En av dem erbjöd oss sin flickvän att dansa med medan en annan frågade rätt ut om vi var homosexuella. Efter lite förklarande framgick det att man aldrig dansar i grupp utan alltid måste bjuda upp en av motsatta könet, även för vanlig discodans. Sedan står man mer eller mindre på en rak linje med sin danspartner mittemot sig. Tråkigt för dem som ”blir över” men så är nu kulturen och den fick vi respektera.

Tjejerna i sällskapet var dock snälla under kvällen och ställde upp när vi ville dansa. Då fick vi möjlighet att träna flertalet gånger på ett spanskt ord vi lärde oss den hårda vägen den här kvällen…”Bailamos?” – Ska vi dansa?