Spypåsen tycktes hovra i munhöjd på mitt stackars ressällskap, då risken att vår unge pilot annars skulle kunna få sig en oväntad skänk rakt ner i nacken kändes uppenbar. Tanken på vad som skulle kunna inträffa då var inte fullständigt angenäm, om än ganska kul för en sann vän av avföringshumor…

Den lilla Cessnan vinglade sig fram genom den turbulenta förmiddagsvärmen över Tanzania med en landningsstrip i nationalparken Serengeti som mål. Under oss sträckte sig savannen ut, gulbrun och solbränd med enstaka grupper av gnu och buffel synliga. Äntligen, pojkdrömmen att få uppleva Tanzanias magiska natur och djurliv, verkade snart bli uppfylld..

Vi hade lämnat den lilla flygplatsen i Arusha för att nå vår camp vid Grumetifloden, Grumeti River Camp, där vi som första mål på vår Tanzaniasafari under Conservation Corporations ledning skulle uppleva några dagar av Serengeti. Piloten informerade oss dock innan avresa att banan vid campen var för blöt att landa på idag och att vi istället skulle bli flugna till en annan plats, Seronera, några timmars bilfärd därifrån. Det oroade oss inte alls, då vi visste att allting skulle vara ordnat och att vi, som vanligt i Afrika, skulle bli väl omhändertagna.