Dagen började med hotellets frukost bestående av rostat bröd med antingen hallonsylt eller aprikossylt plus en muffins. Är detta en vanlig amerikansk frukost blir man ju lite skrämd när man själv är van med gröt och grovt bröd. En rolig sak en kille jag träffat i veckan hade hört om svenskar var att vi hellre svälter än äter en skiva vitt bröd. Var lite kul sagt tyckte jag och bekräftade att det stämmer precis.:-)

Sen bar det iväg mot Bryce canyon via highway 12 som rankas högt här i USA som en av landets vackraste vägar att köra. Och vackert var det när man körde omväxlande på hög och låg höjd genom gran och barrskog och uppe bland berg med stup på båda sidor av vägarna vilket gjorde att man nästan höll andan när man körde där. Ja det var utsiktplatser mest hela tiden utmed vägarna. Det varnades också ofta för vilt på vägarna och även kossor! Kossor strövade runt lite överallt i diken på åkrar och på vänster väghalva mötte man dom också någon gång, tur dom kan det här med högertrafik kossorna. Jordekorrar däremot sprang mellan hjulen på bilen ett antal gånger.

Bryce canyon är en unik plats med sina ståtliga stenspiror i skiftande färger, eller hoodos som de också kallas som betyder "att ge en förtrollning", vilket syftar på att spirorna ofta ser ur som förstenade människor. Parken ligger på hög höjd ca 2500 m och idag var det faktiskt molnigt och riktigt behagligt. I parken finns mängder av utsiktsplatser att se ut över de vackra hoodos som det kryllar av i olika konstellationer. Uppifrån sett blir utsikten hänförande, man står mest och gapar hela tiden och undrar om naturen någonsin skapat något finare.

För att komma riktigt nära fanns det vandringsleder ned till botten av kanjonen och därmed kunde man gå bredvid och mellan spirorna. Jag valde en slinga på 4 km som snabbt gick nedför via små stigar. Häftigt att se spirorna underifrån också. Sedan bar det så klart av uppåt också på en serpentinväg med en stigning på 160 m. Här hade jag nytta av att bo på 5 våningen i kviberg.:-) Många på väg ned frågade hur långt det var kvar och sa man att dom kommit halvvägs ned så suckade många och vände upp igen. Jag hann även se lite av solnedgången men det var lite synd det var molnigt annars hade det sett ännu mer dramatiskt ut.

Sover på hotell i närheten där det står 2 dubbelsängar i rummet, vilken ska man välja tro? Imorgon blir det Grand canyon, de blir nog bra det också.