Återigen har jag varit på resa med Seniorerna. Denna gång gick resan till Serbiens huvudstad Belgrad.

Vi flög med Lufthansa via München vilket enligt uppgift då vi beställde resan var enda möjligheten. Direktflyg från Stockholm var inte tillgängligt. Stoppet i München var dock ganska kort så totaltiden Stockholm – Belgrad blev ca. 4,5 timmar.

Vi hade sedan en beställd transfer från flygplatsen in till hotellet vilken tog ca. 30 minuter. Innan vi gick till vår transför växlade vi till oss en lagom dos av den Serbiska valutan Dinar. Den går inte att köpa i Sverige.
Vi var inbokade på Belgrad Art Hotel som ligger i den bilfria delen av gamla staden.

Efter incheckning på hotellet talade vi med receptionen om en restaurang som vi fått rekommendationer på. De föreslog dock en annan restaurang i samma område. Bokning på den skulle dessutom ge oss 20% rabatt. Undrar hur mycket hotellet tjänade på dealen?

Det visade sig dock vara en mycket bra restaurang på en fantastisk ”restauranggata” som brukar betecknas som Belgrads Montmartre. Området heter Skadarlija. Ett mycket charmigt område med restauranger som i första hand serverar typisk ”Serbisk” mat. Jag skulle dock säga att det är typisk mat från Balkan, om vi undantar Grekland.
Det var mycket gott och rikligt i överkant till ett pris som var lågt, i nivå med en standardlunch i Stockholm, d v s ca 100 SEK. I totalkostnaden ingick också det öl och vin som vi konsumerade.

Under middagen underhölls vi med Serbisk musik som ibland kändes något påträngande. Vi ville ju kunna tala med varandra också.
På hemvägen till hotellet stannade vi till för att avsluta kvällen med var sin dessert på ett litet trevligt café som det kryllar av i Belgrad.

Dag två började vid sjutiden, precis som de övriga dagarna, med hotellets mycket fina frukost. Där fanns allt man kan tänka sig. Bra bröd, många olika pålägg, yoghurt, bacon och ägg, kokt ägg, frukt och alla sorters kaffe m. m.
Efter frukosten hade vi för avsikt att åka runt i staden med sightseeingbuss vilket vi brukar göra på våra resor. I hotellreceptionen fick vi dock veta att det inte var säsong gör detta så vi gav oss ut på staden för att promenera.

Vi försökte då leta reda på Turistinformationen vilket gäckade oss en stund eftersom den flyttat och tydligen ingen kände till dess nya placering. Under promenaden upptäckte vi en sightseeingbuss med ”open-top” precis som vi ville ha. Därmed var det bara att leta upp var den utgick ifrån.

Vi fann snart att vi skulle ta oss till Nicola Plašić Square. Priset för 70 minuters rundtur var 600 din. Man kan tillägga att detta är ingen Hop-on-hop-off-buss. Man sitter kvar i 70 minuter och får information om det man åker förbi. Informationen vi kunde tillgodogöra oss var på engelska.

Vi passerade många vackra och sevärda platser såsom Sankt Sava katedralen, Blomsterparken (där Titos mausoleum finns), Kalemegdan (park och fästning) och mycket, mycket mer.

Efter rundturen som tagit oss runt till de mest sevärda platserna i Belgrad var det tid för lunch på en trevlig liten uteservering. Här åt de flesta av oss en pastarätt ackompanjerad med öl eller vin.

Då vi lunchat färdigt gick vår promenad mot Parken Kalemegdan för att där titta närmare på den gamla borgen och beundra utsikten över platsen där floden Sava rinner ut i Donau. På väg till parken hittade vi också platsen för Turistbyrån där vi bokade en mindre flodkryssning med middag för nästa dags kväll. Borgen var som alla gamla befästningsverk imponerande. Där vid borgen fanns utöver det gamla också en stor arsenal kanoner, stridsvagnar m.m. av betydligt modernare datum än borgen.

Nämnas bör att i parken finns också en utställning av dinosaurier (konstgjorda förstås) och en mindre djurpark. Vi besökte inte någon av dessa attraktioner.

Efter fika i parken vandrade vi tillbaka till hotellet för vila inför middagen. Till middagen hade vi åter igen blivit rekommenderade en restaurang nere på kajen vid floden Sava, nedanför den nyss nämnda parken och fästningen. Här serverades också traditionell ”Serbisk” mat men denna krog koncept var att man beställde in ett antal rätter och delade på ungefär samma sätt som när man äter på tapasrestaurang. Även denna restaurang var bra men långt ifrån så trivsam som den vi besökte första kvällen.

Dag tre hade vi beslutat att utnyttja lokaltrafiknätet, som består av ett stort antal buss- och spårvagnslinjer, för att se delar av staden som vi nosat på dagen innan eller som vi enligt de informationer vi hade skulle vara värda ett besök.
Vi köpte var sitt 24-timmarskort och startade med att åka ut till ett område som heter Zemun. Här finns ett antal kyrkor och konstgallerier. Området var en gång en egen stad och den dominerade arkitekturen visar tydligt att detta är en stad som uppfördes under den Österrikiska tiden.

Då hälften av gruppen ville gå på den lokala marknaden delade vi dock upp oss och vi som inte var intresserade av shopping for åter in till staden dels för lunch men också för att besöka Sankt Sava katedralen som är en av de största ortodoxa kyrkorna i världen. Den är högt belägen och är mycket vacker utvändigt. Klädd med vit marmor och med gröna kopparkupoler. Hur interiören ska vara är svårt att säga eftersom en totalrenovering pågår. Där fanns för närvarande enbart byggnadsställningar. Det enda vackra där inne för närvarande är insidan på den enorma takkupolen.

Åter tillbaka till hotellet för lite vila. Det var nämligen mycket varmt i Belgrad under de dagar vi var där och denna dag var den varmaste.

Klockan 17 skulle vi infinna oss vid båten för vår kryssning. Då vi kom fram fanns för det första ingen bokning och för det andra fanns ingen mat att få ombord. Vi bestämde oss dock för att följa med på kryssningen som skulle ta ca 1,5 timme. Ombord kunde vi dricka vad vi önskade. Det var en fin kväll och kryssningen på Sava och Donau blev trevlig. Dock var vi ett tag lite uppretade på turistbyråns dåliga besked.

Efter båtturen återvände vi till restauranggatan i Belgrads Montmartre och gick på den restaurang som vi ursprungligen fått rekommendation om. Även den serverade traditionell Serbisk mat i rikliga portioner. Här åt jag Karađorđevićs-snitzel som är utbankat fläskkött med rökt skinka och ost panerad och hoprullad till en rullad. Rätten är ganska lik schweitzersnitzel, fast hoprullad.

Även här var det ”live music” med idel Serbiska sånger på repertoaren. Det var ett antal olika band som spelade både ute och inne. De bestod av dragspel, violin, mandolin, gitarr och kontrabas.

Ibland blev det svårt att samtala då musikerna ibland stod för nära vårt bord och spelade. Men detta är det genuina Balkan oavsett vilket land man befinner sig i.

På hemvägen besökte vi åter samma café som första kvällen.

Sista dagen var det dags för utcheckning och hemresa. Vi fick behålla rummen till 12.00.
Förmiddagen ägnade var och en år egna aktiviteter. Somliga shoppade, andra bara vilade. Själv ägnade jag ett par timmar åt geocaching samt att åka lite spårvagn innan 24-timmarsbiljetten gick ut.

Efter en gemensam lunch på uteservering hämtades vi av vår transfer och for till flygplatsen. Flygplatsen i Belgrad är mycket modern och rymlig. Allt fungerade perfekt med incheckningen men vi blev lite förvånade då det inte var någon säkerhetskontroll förrän vid gaten då vi skulle kliva ombord på planet som för övrigt var en timme försenat till Belgrad och därmed var vi försenade en timme från Belgrad. Orsaken var åskväder över Europa vilket störde all flygtrafik.

Vi kom så småningom iväg till München där vi skulle ha gott om tid trots förseningen, men det visade sig att även planet vi skulle flyga därifrån med också var försenat med en timme.

Vi anlände därför till Arlanda ca en timme senare än planerat vilket i sin tur ledde till att det blev knepigt att ta sig hem till bostaden. In till stan gick OK men eftersom det var vardagskväll och efter midnatt så gick inga T-banor. Alternativen som återstod var nattbuss eller taxi. Jag var hemma först ca 02.00

Tips för resa till Belgrad.

Växla till dig pengar som du tror dig behöva initialt på flygplatsen eller i någon av de många bankomater som finns i Belgrad, men växla tillbaka till Euro inne i stan innan du ska hem.
100 dinarer RSD står i ca 9 SEK (maj 2018). För enkelhetens skull då du ska kolla priset på något i förhållande till det du är van vid, alltså SEK. Ta bort en nolla på priset i RSD. Då ar du lite marginal.

Prova den traditionella maten. Besök definitiv någon av restaurangerna som vi åt på eller någon av de andra i ”Montmartre”.

Lita inte på besked du får på turistinformationen.

Köp ett 24-timmarskort för kollektivtrafiken och ta dig runt.

Tveka inte att tala med lokalbefolkningen; många är bra på engelska.

Museum för den tekniskt intresserade är Nikola Tesla-museet. (det besökte vi inte)

Det finns mycket, mycket mer att se i Belgrad men vi hade inte tid för mer. Vi blev vid flera tillfällen erbjudna utflykter till Novi Sad vilket lär vara en sevärdhet.