8 december 2005 styrde vi kosan mot Brisbane! Vi, jag och min man skulle tillbringa 4 veckor i solskenslandet och fira jul & nyår med släktingar därnere.
Resan hade vi dels bokat via en resebyrå i Australien och huvudresan skulle gå från Frankfurt via Korea till Brisbane med Korean Air. För att ta oss till Frankfurt åkte vi med Ryan Air och stannade en natt i Frankfurt och likadan resa på hemvägen. På detta sparade vi ca 5000 kr, jämfört med att boka hela resan med en resebyrå i Sverige.

Men om vi hade vetat hur nedresan skulle bli hade det varit bättre att boka allt på en biljett...

Allt började när vi kom till Göteborg City Airport. Ryan Airs flyg var försenat till Göteborg och vi fick vänta drygt 1 timma extra på flygplatsen. Vänthallen är hemsk, obekväma stolar, plåtväggar och inget att göra....
Väl framme på Hahn Airport-Frankfurt ska vi ta bussen till internationella flygplatsen, hinner precis med en buss. Väl vid den andra flygplatsen ska vi ringa hotellet vi har bokat rum på, då dem skulle hämta oss. Men, damen som svarar pratar inte engelska, bara tyska...jag uppfattar dock "15 minutes, hotel pickup" och vi står på rätt plats-tror vi. Efter 30 minuter har ingen kommit och vi ringer igen, 15 minutes-Hotel pickup..efter en timmar har vi fått nog och tar en taxi. Vi visar chauffören adressen och han gasar iväg ut på motorvägen. Snart blir han förbryllad och hittar inte vart vi ska..som tur är pratar han engelska. Han får numret till hotellet och ringer och får veta att vi åker i helt fel riktning. Långtomlänge hittar han hotellet, vi har precis exakt med pengar för att betala taxin. Klockan är nu ca 00.30 och vi är trötta och hungriga. Inga restauranger eller nåt är öppet och receptionen har inget att erbjuda...
Checkar in och kommer upp på rummet...iskallt! Fönstret är öppet och det är ca 0 grader ute. Sängarna är iskalla, trötta, hungriga och frusna går vi och lägger oss.

Dan därpå blir vi körda till flygplatsen, har ca två timmar på oss innan vi kan checka in. Till slut öppnar incheckningen och när det blir vår tur säger damen: Det är en flygstrejk, ni kommer bara till Seoul. Ni får gå till biljettkontoret därborta och prata med dem....så knallar vi iväg tvärs över hallen. Får förklarat att det är en flygstrejk och att alla flyg bara går till Seoul och därefter ingenstans. Dem hittar en ny rutt åt oss, Frankfurt-Seoul-Bangkok-Sydney-Brisbane, en rutt som skulle ta oss 1 1/2 dag extra och dem vägrade ge oss hotell eller mat. Min man blev arg och krävde att få tala med nån högre person och då blev det fart på dem. Dem hittade en ny rutt, Frankfurt-Seoul-Taipei-Brisbane med andra flygbolag.
Så gick vi tillbaks för att äntligen checka in men datorerna kommunicerade inte med varandra så inget stämde...efter drygt 1 timma var allt dock klart.

Väl i Seoul gick vi för att checka in med Thai Air för nästa flyg till Taipei. Tjejen där tittade och tittade på våra biljetter och sin dator, men till slut gick allt igenom. Går upp till gaten och väntar där. Plötsligt hör vi våra namn ropas upp i högtalarna och vi ombeds komma till disken...Där vill dem se våra pass och visum. Jag har ett elektroniskt turistvisa och min man är Australiensisk medborgare. MItt visum syns ju inte på pappret utan finns bara på datorn. Dem hävdar att jag inte har något visum och att min man inte är Australiensisk medborgare för det står inte i några datorer...Dem ber oss sätta oss ner och vill behålla våra pass, men vi står kvar vid disken och kräver att få veta vad som händer. Långt om länge förklarar dem att datorerna i Australien är nere för tillfället och dem kan inte bekräfta att mitt visum finns och att min mans pass finns...utan dem bekräftelserna kan dem inte skicka iväg oss...men hela tiden säger dem "not worry" "not worry". Dem försöker få bekräftelserna via fax men deras faxmaskin är trasig...nu jobbar säkert 8 personer för att fixa det hela. En annan resenär en tysk kille har samma problem och det är bara vi 3 europeer som har problem.
20 minuter innan boarding funkar allt plötsligt och vi får klartecken att åka! Puh, vilken pärs alltså. Så orolig har jag nog aldrig varit!
Framme i Taipei går vi för att checka in med Eva Airways för sista sträckan till Brisbane. Inga problem -än så länge. Vi går till gaten och väntar. Då hör vi våra namn ropas upp igen och ber oss komma till disken....vi går fram med dunkande hjärtan och undrar vad som är fel nu..."Vi bara undrar om ni kan tänka er att byta platser till andra sidan istället"? Dem platserna ni har nu tänkte vi ge till besättningen....Javisst det går bra säger vi lättade och frågar gång på gång, vi får åka med, inga problem? Dem tror vi är helknäppa...
Så 1 timme senare än beräknat landar vi till sist ett fuktigt, soligt och varmt Brisbane. Så nu kommer nästa prövning, immigrationen...Jag har studerat i Australien i ett par år och hade då studentvisum och hade nästan 3:e gradens förhör varje gång jag reste in i landet. Så nu var jag beredd på värsta utfrågningen...men det vara bara hej, stämpel i passet och välkommen, hämta väskorna och gå ut!

Puh vilken resa alltså! Har rest mycket men aldrig haft det så här struligt! Men fram kom vi till slut!