Jag har aldrig fattat det där med att "landa" efter en resa. Förrän nu. Att tina upp efter stress och fullproppade dagar. Våren har varit otroligt krävande på alla sätt jag kan komma på, så att åka hem direkt efter skolavslutningen för att hinna packa... Tja, föreställ er känslan... ;-) Årets två Greklandsveckor har varit magiska. Inte de bästa kanske, men speciella. Så jag har inte orkat skriva helt enkelt - förrän nu! Tidigare år har jag bara bubblat för att jag är så ivrig att berätta. Men inte i år. Det har helt enkelt inte känts som att jag haft något att berätta - inte kunnat sätta ord på saker. Nu är jag i alla fall redo! Känns det som. Vi får väl se!

Vi startade 04.00 då taxin hämtade oss och körde mot Arlanda. Jag somnade efter redan 3 minuter och när jag vaknade trodde jag att jag befann mig i Grekland!? Taxichauffören körde i 140km/h. Men tillslut förstod jag att tanken inte slagit in på riktigt. Det regnade och det var svin kallt i bilen. Vi checkade in i automaterna och slapp den 50 meter långa kön. Sen visade vi våra pass för herren i bagage-drop disken och traskade vidare till inlämningen av specialbagage. Ryggsäckar ska lämnas på en särskild plats.

Tiden på flyget flög förbi, vilket tillhör ovanligheterna och vi landade på Samos på utsatt tid. När man går av planet föreställer man att man ska känna doften av Grekland och Medelhav, men egentligen luktar det bara bensin. Varm bensin. Vi tog en taxi till Samos stad och köpte biljetter till Samos Spirit. Vi skulle åka till Ikaria!

När kom fram väntade en till taxi på oss i hamnen med skylten Mrs. Magnus ------ haha! Vår värdinna hade jätte dåligt samvete efteråt, stackarn!

Första dagen tillbringade vi på Messakti beach som ligger i byn Armenistis där vi bodde. Vi jäste i solstolar och hade det bra. Första doppet är som vanligt ljuvligt när man guppar omkring i Medelhavet någonstans mitt i livet. Vi sprayade massor av solkräm och brände oss inte!

Messakti beach

På kvällen köpte vi en vandringskarta för området Rashes. Dagen efter skulle vi gå 18 km i kuperad terräng. Vilka galningar vi är, va?

Vi gick upp tidigt för att vi ville starta innan solen blev för stark och det blev för varmt. Pappa gick för att köpa bröd medan jag vilade mina fötter inför dagen ;-) Han kom inte tillbaka efter en halvtimme, inte efter en timme. Jag började bli lite orolig - och det blir jag verkligen inte i onödan. Det tog 10-15 minuter att gå från vårt hotell och definitivt inte en timme fram och tillbaka. Pappa hade gått klockan halv åtta och kom tillslut tillbaka 2 timmar senare. Supermarketen hade inte öppnat! Gah! Vid det här laget var jag skitförbannad för att jag varit orolig och för att jag inte ville starta så sent. Men vi åt frukost och sen gick iväg.

Det är egentligen ganska ointressant att skriva om en vandring, man går ju bara hela tiden så jag skippar det. Jag kan säga att det var otroligt vackert i alla fall.

Och mycket skyltar överallt :-)

Om än lite jobbigt. Efter 7 timmar var vi tillbaka på hotellet men då hade vi ätit lunch, glass och fikat i olika byar på vägen också. Vi hade tänkt beställa pizza till middag men gick ut på taverna ändå. Efter en välbehövlig siesta var vi ganska pigga trots omständigheterna. ;-)

Dag tre hyrde vi bil och åkte till Seychellerna. Vi åkte via Agios Kirikos och köpte ett strandparasoll där. Resan tog en och en halv timme. Strax innan stranden åker man igenom en tunnel. Stranden hade inte funnits om inte tunneln funnits för när man sprängde tunneln bildades stranden. Hängde ni med? :-)

Nerium och blåbärsblått hav utan för tunneln

När vi var framme parkerade vi bilen och började "klättra" ner mot stranden. Det tog nästan 10 minuter. Vi förstörde vårt Hawaiiparasoll lite grann innan vi hoppade ner i plurret.

Seychellerna

Sen åkte vi hem. När vi badat färdigt för dagen vill säga. Och på kvällen åt vi på taverna Paskalia i Armenistis. Feta Saganaki och lammkotletter. Farligt gott!

Fortsättning följer... :-)