Morgonen därpå är jag spänd av förväntan. Hotellfrukosten är gedigen och jag är mer än mätt på omelett och färsk frukt när jag näst intill vaggandes tar mig till De Palma Tours, ett av de största tourbolagen på ön. Jag ska nämligen på en rundtur av Aruba och få se de primära sevärdheterna och populäraste stränderna. Vår urbana safari görs i en stor kanariegul jeep med svarta zebraränder som körs av en ung nederländsk turismstuderande. Det är vanligt med utbyte mellan Holland och Aruba, som fortfarande tillhör Kungariket Nederländerna trots sin fristående förvaltning. Den nederländska närvaron är stor och i skolan lär sig barnen nederländska direkt. Men det är inte bara nederländska influenser som märks, den geografiska närheten till USA är påtaglig. Många har pluggat i Staterna och de flesta pratar flytande engelska med den karakteristiska amerikanska brytningen. Runt om på ön finns de stora amerikanska matkedjorna såsom Dukin’ Donuts, Wendy’s, Hooters, Taco Bell, Burger King och McDonalds.

Under min jeeptur hinner jag se den gamla fyren The Californian Lighthouse, stränderna Arashi Beach, Baby Beach och Eagle Beach och Bushiribana ruinerna som en gång i tiden utgjorde en guldgruva. Vid Bushiribana påminner miljön om en gammal västernfilm. Det är ett kargt landskap med klippor, kaktusar och oregelbundna höjder. På några enstaka platser är sanden täckt av en myriad av gröna växter och små lila blommor, som är så kompakt att det ser ut som en stor matta. Utanför ruinerna är det även fullt av små stenformationer. Först tror jag att detta har skett på naturlig väg, men vid en närmare titt ser jag att stenarna är noggrant staplade på varandra. Min guide berättar att stenformationerna uppkom för ett par år sedan då några turister byggde dem för att bringa tur. Detta skapade snart en trend som ledde till det fenomen det är idag. Självklart gör jag min egen lilla stenformation innan jag hoppar upp i jeepen igen, redo att se mer.

Lunchen intages på Charlie’s Bar, ett välkänt ställe som från början var ett populärt tillhåll för sjömän som lagt till i hamnen. Idag är baren känd för sin Honeymoon Sauce som säljes med varningsdekalen “may lead to violent intercourse”, och för att de flesta gästerna lämnar kvar en personlig pryl som sedan hängs upp på Charlie’s tak och väggar. Restaurangen kan sammanfattas som trångt och personligt med god mat och halvtrevlig personal som ställs i stark kontrast till de övertrevliga servitörerna på Amsterdam Minor, en liten resort precis vid Eagle Beach där jag senare äter en suverän köttbit till middag. Kvällen blir natt och beslutet att utforska det lokala klubblivet fattas. På utestället Mambo Jambo blev det pina colada och aruba arribas till svängig latinomusik. Någon hiphoplåt slank igenom i dj:ns salsarepertoar, men detta är inte stället att besöka om du vill skaka rumpa till Snoop och grabbarna – då bör du istället bege dig till Senor Frog.