Så då har en och en halv vecka gått sen vi påbörjade vår resa och vi har nu hamnat i Maun strax söder om Okavanga deltat. Här är nästan alla vattendrag uttorkade men väldigt grönt.

När vi lämnat Rustenburg var Botswana gränskontroll nästa och det visade sig vara lite krångligare än beräknat. Vi hade våra papper iordning enligt alla konstens regler med resebevis för tjejerna, den kvinnan som satt bakom rutan ville inte godta dem då det inte ordagrant stod att det var ett birthcertificate. Alla uppgifter var där och det blev en ganska het diskussion och hon visade det även för en kollega... till slut stämplade hon dock våra papper utan att ens titta på oss så vände hon sig om och vi gick därifrån. Tiden sprang dock ifrån oss och vi var tvungna att uppsöka myndigheten för wildlife (DWNP) för att få ett tillstånd att kunna åka in i parken så det blev nästa stopp.

Sen var vi iväg men med lite ändringar i schemat efter överläggande med personen på DWNP. Vi tog in på ett B&B för natten strax utanför Gabarone där vi träffade Tiny och Jonz som gav oss bra tips för resan norrut och även en kontakt uppe i Shakawe (vårt nästa stopp). Upp i ottan 5:30 och iväg till Xade gate och Centrala kalahari. Vi trodde vi skulle hinna in i parken men ack så fel vi hade, hahaha... Skitdålig väg från A2:an och in mot parken så missade vi incheckningen med två timmar....Mycket sandiga, skumpiga och gropiga vägar följde inne i parken. Vi såg vår första skorpinjon den kvällen när vi skulle slå läger och nattfjärilar överallt, urk!!

Sen vart det Centrala kalahari i tre hela dagar med tidiga mornar, strax innan fem ringde klockan, och djurspaning. Vi såg elefanter, och blev iväg jagade av en som tyckte vi kom för nära, lejon som låg bredvid sitt byte (en Kudu antilop) många jordekorrar som gjorde sitt bästa för att försöka lura oss att de var surikater. Springbocks, giraffer, en vildkatt och en glimt av en leopard som sedan försvann i n ibland buskarna. Centrala Kalahari är en park som bjuder på det mesta i vegetationsväg såsom stora öppna slätter och tätt buskage av taggiga ogästvänliga buskar, lite grönska och även fina blommor såg vi, men tyvärr ingen dusch och värme på mellan 35 och 40 grader. Vi njöt av lugnet, ensamheten (då vi knappt såg en enda bil eller människa), tystnaden och fantastiskt stjärnklara kvällar.

Härifrån skulle vi styra kosan mot Kubu Island och saltöknen men tyvärr så hade det regnat massor dagen innan så det fanns ingen möjlighet att ta sig dit. Så ändring av plan igen och kosan styrdes mot Moremi nationalpark (okavangadeltat) där vi lyckades få två nätter på olika campingar. På vägen in i parken såg vi ett lejon, elefanter och Impalor inom loppet av en timme, bra utdelning alltså!! Och dessutom så fanns det duschar, så fantastiskt skönt då det var 5 dagar sen sist!!
Den här parken är verkligen annorlunda från Centrala Kalahari, den är grön, frodig och parkliknande på många ställen, märks att det är mer vatten här men fortfarande inga floder, de som jobbar här berättade att floden och vattnet brukar komma först i juni uppifrån Angola. Vägarna är lite sämre här och väldigt skumpiga, det fanns dock vissa vägar runt som var bättre.på sina ställen. Här såg vi våra första flodhästar, mongooser, krokodil och babianer. Det var mer folk och campingplatserna ligger tätare.

Nu var vi framme vi julhelgen som spenderades I Maun på Island Safari lodge med sängar (äntligen), pool och restaurang där både frukost och middag intogs. Detta var settskönt avbräck o vår annars spartanska vardag. Vi har fått vila upp oss lite och även besökt marknader och tjejerna fick sina naglar gjorda (vår julklapp till dem).
Så nu önskar vi god jul till er alla och hoppas allt är bra med er!!
kram från oss