Idag är det 3 veckor sedan jag lämnade Sverige. Tiden har gått väldigt fort men samtidigt har jag fått uppleva så mycket. Otroligt mycket att ta in och smälta. Det tar ett tag innan man landar och kan få ord på sina känslor. Skönt att jag skriver så jag får det på pränt. Man glömmer så lätt annars.
Idag gick jag upp extremt tidigt. Mot Siem Reap. Hade bokat biljett hos Giantibis. Rekommenderas verkligen, är några dollar dyrare kanske, men jag tycker det är värt det. Man väljer säte, de har wi-fi, bra ac, man får vatten och croissant. Bra med benutrymme. Det är värt mycket när man ska åka ett antal timmar.
Hade bokat hotell i förväg, Bopha Pollen. Bra omdöme (läser sånt innan jag bokar som den hotellslav jag är)
Första gången på min resa som jag fick ta fram bitchigheten i mig. Den har jag stuvat undan annars. Hade bokat rum högt upp, fick på nedre botten, utsikt mot en mur, wifi funkade inte, luktade mögel. De började knorra att de var fullbokade osv. Men jag hade bokat detta för ett bra tag sedan. Men ´sa jag, jag kan packa ihop och söka annat hotell. Nä nä, då helt plötsligt fanns det rum på övervåningen, där allt var bra, Ingen doft, bra wifi, utsikt mm. Det rummet jag fick var nog "nödrummet", det man på hotell tar i sista hand, medveten om att det inte är ok men hoppas och håller tummar att det inte är en jobbig gäst. Jo tack, jag kan knepen. Allt frid och fröjd.
Bokade in tuk tuk till i morgon. Blir en dag på tempeln. Har fått så många olika tips och råd men beslutat mig för att en dag räcker, i alla fall för mig. Plockade ut de jag ville besöka. Skulle bli 5 styck. Hoppar soluppgången. Det är säkert jättevackert, men jag tar hellre en soluppgång vid havet.
Gick en sväng i denna stad. Mycket trafik och folk överallt. Som vanligt i mina vandringar skulle jag ha tag i postkontoret för att kunna posta vykort till min mor framförallt. Brukar inte skriva vykort men till kära mor Viol har jag lovat att skicka ett från varje ställe jag besöker. Har väl inte blivit riktigt så, men jag gör så gott jag kan. Gick åt fel håll men hamnade på ett fint tempel som jag bara måste gå in i. Jag dras mot dessa platser, det är så fridfullt. En stund av eftertänksamhet. Hittade rätt så småningom och mission completed.
Morgonen efter var det så dax för en av mina punkter på min "bocka av lista"
Hämtad kl 8, mot biljettkön till att börja med. Jag hade just för denna dag köpt en hatt (ja, Gunilla i hatt men jag passade faktiskt i den) för solens skull. Hade fått tips att börja i motsatt riktning för att unvika de värsta köerna.
Sagt och gjort jag började med Preah Khan som faktiskt blev min favorit. Inte mycket folk hade hunnit hit. Det är här som Thomb Rider har spelats in med Angelina Jolie. Så här dax och innan energin började sina tog jag mycket bilder. Det avtog ju längre fram på dagen det gick.
Sedan avverkade jag Bayon och Angkor Thom, där det började bli köer. Hatar köer och blir lite obstinat och grinig. Men så är det, ,gilla läget Gunilla.
Tog sedan Phnom Bakheng och där var jag i princip ensam, gilla. Detta tempel är det flest besökare på vid soluppgången. Härlig tur att vandra upp till templet.
Efter lunch som alla tuktukar kör till ett ställe, turistfälla, dyrt och ingen vidare mat, blir man påhoppad av försäljare som ska tvinga på en sarong och byxor för "annars kommer du inte in på Angkor Wat. Skitsnack, konstigt att jag kommit in på de andra fräser jag tillbaka när jag blir påhoppad för femtielfte gången.
Så var det dax för höjdpunkten, alla kategorier. Mäktigt, verkligen mäktigt. Det är så stort. Dessa tempel som har funnits i så många år, städer, de finns ännu kvar. Alla utsmyckningar. Man står bara och gapar, kan inte ta in allt det vackra. Väldigt fina omgivningar i Angkor Wat, parkliknande. Vandrade omkring efter jag varit i templet. Träffade på ett gäng unga munkar, de hade ceremoni. Jag stod och betraktade dem. Inga problem med att få ta kort på dem. De bor inne på området. Träffade även på många apor, fredliga sådana. Till skillnad från Uluwatu, Bali, som man var livrädd för. De attackerade ju turister.
Tanken var att stanna kvar över solnedgången, men hjärnan sa att nu räcker det. Kan inte ta in mer. Åkte tillbaka vid 5 tiden. Hade inför detta äventyr köpt en hatt. Ja, Gunilla i hatt, hatar huvudbonader för. jag inte passar i något. Men denna hatten passade jag faktiskt i och de rekommenderade en hatt som skydd för solen. Men som ett tecken på att jag var klar med tempeln flög den av på väg tillbaka till Siem Reap. Jag var klar....
Blev en välbehövlig khmermassage på kvällen.
Hade inte bestämt mig för vart jag skulle åka efter Siem Reap, kände inte riktigt för Vietnam och Hoh Chin Minh. Längtade tillbaka till Kep, men hade svårt att hitta anslutningar med buss.
På kvällen gick jag förbi en resebyrå, buss Siem Reap-Kep stod det. Klart jag ska tillbaka till Kep, köpte biljett och mailade Le Kep, där jag bodde förra veckan. De hade rum. Gutt!! Vill varva ner efter en hektisk vecka.
Blev en hel dag i Siem Reap, där jag gick omkring, tog en kopp te här, en kaffe där, käkade glass på Swenson (tror det heter så). Bara chillade och varvade ner. Kollade in marknaden, letade efter en viss restaurang som jag som vanligt inte hittade. Gav upp och tog första bästa. När jag gick vidare, låg restaurangen bara några minuter därifrån. Typiskt Gunilla.
Ska bli skönt att lämna stadslivet för lugn och ro i några dagar.
Jag kan inte ta in alla intryck om jag inte får lugna dagar emellanåt. Jag som är en lantis och inte van vid människor precis överallt.
i morgon kommer jag till kära Kep igen.Vet att en del tycker stan är tråkig. Det är den kanske, men jag vill inte ha party. Som återhämtning är den perfekt. Det är även mycket vackert där