Ja,jag vet...
Det är patetiskt,men just nu är jag så lycklig!
Fast lyckligast är Tjej 1 som äntligen,äntligen fått sitt pass.
Fick hon så skulle hon sova med det i natt...Men där gick min gräns.

Efter allt tjafs och elände så fixade Tingsrätten till det.
Jag vet inte hur de bar sig åt med "mamman"(och ärligt
skrivet så kunde jag inte bry mig mindre),men jag vet att det
blir utredning om detta.
Hon kommer att få väldigt svårt att förklara varför hon har agerat
som hon har gjort och det blir svårt att ändra något som hon sagt och skrivit.
Men,i mitt lyckorus så känner jag bara en stor lättnad över att vi kommer
iväg på torsdag förmiddag.
Det är tur att man har begåvats med ett selektivt minne....

Nu kan jag äntligen känna en längtan efter sol och bad!
Ser oss sitta på balkongen på morgonen och äta frukost.
Ser tjejerna bada,både i pool och hav.
Ser min 17-årige son spana in brudar,lojt tillbakalutad i en solstol.
Ser mig själv på stranden med en bok i handen.
Mmmmm,nu blir det semester!