Alive and kicking!
Så, sedan sist har det väl egentligen inte hänt så mycket. Jag har slappat och hållit på ganska bra sedan jag anlände i Shoalwater. Det händer desto mer runtomkring Australien, allt från snöfall på Östkusten, isberg som passerar Nya Zeeland, militärkupp på Fiji till katastrofala Bushfires söder om Sydney, i staten Victoria. 300.000 (trehundratusen!) hektar skog har hittills brunnit ner.
I alla fall, när jag anlände till Shoalwater, Penguin Road 44 utanför Rockingham söder om Perth, trodde jag att jag hade hamnat i någon sorts knarkarkvart...det visade sig vara en sanning med modifikation... Shoalwater i sig är en del som rika överklassare bygger bo i när det är dags för pension. Stället jag stod framför var allt annat än en lyxvilla. Jag hade blivit instruerad att göra mig hemmastadd i lägenheten på baksidan av huset vilket jag gjorde, när jag väl hade hittat åt den vill säga. På gården stod även en husvagn som en man skulle bo i, men inte en själ så långt ögat kunde nå. Mannen kom efter ett tag tillbaka, tillsammans med sin son och två hundar. Mannen presenterade sig som Alan och sonen som Tristan. Alan frågade om jag ville ha lite marijuana som en välkomstgest, jag avöjde vänligt men bestämt. Han frågade om jag hade något emot att han tog sig en liten rök, hämtade en cocacola-flaska av plast som var något ombearbetad och bolmade på. Detta var första intrycket av min "HelpX-erfarenhet"... Det kröp i alla fall fram att vädparet i sig bor och verkar i Perth, mannen Greg är en lärare och frun Kate en bibliotekarie och de är nere i Shoalwater alltsom oftast.
Greg ringde samma afton och säkerställde sig om att jag inte hade dött av chocken och att jag inte hade blivit rädd för Alan, vilket jag gott och väl kan tänka mig många blir med tanke på hans utseende. Han sa att jag skulle vara slappa och supa in omgivningarna och att jag inte skulle behöva göra något alls innan lördag då han behövde lite hjälp med ett trädgårdsskjul. Jag tog honom på orden och tog det allmänt lugnt. Det visade sig att jag bor nu med havet på båda sidor av mig. I ett naturresevat. Riktigt vackert är det men blåsigt. Största naturfenomenet här är Penguin Island. En liten ö här utanför som är hemmet för Australiens, kanske världens största koloni av "Little Penguins". Den minsta pingvinarten i världen. Det går en färja över till ön men den är så pass nära att man kan gå över dit och en sandbank leder rakt dit. Jag gick över dit och spenderade en hel dag där och Jiiiissses vad söta de är!! Massor av pelikaner och sälar och andra fåglar finns där också. Om man gillar sånt...jag är väl ingen stot fågelfantast men dock ändå. När det var dags att gå tillbaka hade färjan redan gått och tidvattnet kommit in så det var helt sonika bara att ta ryggsäcken på huvudet i bästa MittAfrika-anda och plumsa tillbaka igen med vatten som gick upp till axlarna... :) Men det gick goda.
Under tiden har jag naturligtvis hunnit bekanta mig med familjen Burns. Två barn med tre månaders respit mellan dem, Mathilda och Clara. Farmodern Betty, Alan, Tristan och en polare till alla dessa som heter Courtney. Han har jag hjalpt ta ner en palm. Han jobbar med att eliminera träd åt människor som inte vill göra det själva, från trädgårdar och dylikt. Jag har tillsammans med Greg byggt ett stort trädgårdsförråd. Gjutit och lagt tegel som golv, skruvat och rest stommen, klätt det med plåt osv, riktigt intressant har det varit. Jag har hunnit läsa en del böcker också, bland annat en bok som visar på att jorden och dess historia är långt ifrån rimlig...att jorden inte är mer än kanske 7-8000 år gammal! Och den är trovärdig på många olika sätt. Sug på den ni! Snorkeleländet som jag köpt mig här läker. På tal om allt annat....måste få tag på lite silicon och McGyvvra ihop den bättre..
Nu är det snart dags att flyga över till Sydney och möta upp med kusin Elin som kommer över. Det ska bli riktigt roligt att se ett bekant ansikte och fortsätta se det över jul och nyår dessutom! :) Resfeber Elin?! På onsdag morgon går mitt plan och då kommer tidsskillnaden mellan oss öka ännu mer. Om jag inte är helt ute och cyklar kommer jag att vara elva timmar före er i tiden. Ergo: om klockan är 06:00 på morgonen hos er så är den 17:00 på eftermiddagen i Sydney. Tänkte bara uppmana er till att ringa mig och önska mig en God Jul eller ett Gott Nytt År!! :) Eller bara surra en stund för den delen...
Måndag och tisdag kommer jag att bo i Greg och Kate's hus i Perth, gå på Zoo och förhoppningsvis få hångla med en Koala, ringa flygbolaget och checka att allt är i ordning och kanske ta mig en öl eller två...Ha det gott tills vidare och God Jul allahoppa om vi inte hörs innan dess!!
Julegrisar och pepparpussar på er!
Cecilia
I alla fall, när jag anlände till Shoalwater, Penguin Road 44 utanför Rockingham söder om Perth, trodde jag att jag hade hamnat i någon sorts knarkarkvart...det visade sig vara en sanning med modifikation... Shoalwater i sig är en del som rika överklassare bygger bo i när det är dags för pension. Stället jag stod framför var allt annat än en lyxvilla. Jag hade blivit instruerad att göra mig hemmastadd i lägenheten på baksidan av huset vilket jag gjorde, när jag väl hade hittat åt den vill säga. På gården stod även en husvagn som en man skulle bo i, men inte en själ så långt ögat kunde nå. Mannen kom efter ett tag tillbaka, tillsammans med sin son och två hundar. Mannen presenterade sig som Alan och sonen som Tristan. Alan frågade om jag ville ha lite marijuana som en välkomstgest, jag avöjde vänligt men bestämt. Han frågade om jag hade något emot att han tog sig en liten rök, hämtade en cocacola-flaska av plast som var något ombearbetad och bolmade på. Detta var första intrycket av min "HelpX-erfarenhet"... Det kröp i alla fall fram att vädparet i sig bor och verkar i Perth, mannen Greg är en lärare och frun Kate en bibliotekarie och de är nere i Shoalwater alltsom oftast.
Greg ringde samma afton och säkerställde sig om att jag inte hade dött av chocken och att jag inte hade blivit rädd för Alan, vilket jag gott och väl kan tänka mig många blir med tanke på hans utseende. Han sa att jag skulle vara slappa och supa in omgivningarna och att jag inte skulle behöva göra något alls innan lördag då han behövde lite hjälp med ett trädgårdsskjul. Jag tog honom på orden och tog det allmänt lugnt. Det visade sig att jag bor nu med havet på båda sidor av mig. I ett naturresevat. Riktigt vackert är det men blåsigt. Största naturfenomenet här är Penguin Island. En liten ö här utanför som är hemmet för Australiens, kanske världens största koloni av "Little Penguins". Den minsta pingvinarten i världen. Det går en färja över till ön men den är så pass nära att man kan gå över dit och en sandbank leder rakt dit. Jag gick över dit och spenderade en hel dag där och Jiiiissses vad söta de är!! Massor av pelikaner och sälar och andra fåglar finns där också. Om man gillar sånt...jag är väl ingen stot fågelfantast men dock ändå. När det var dags att gå tillbaka hade färjan redan gått och tidvattnet kommit in så det var helt sonika bara att ta ryggsäcken på huvudet i bästa MittAfrika-anda och plumsa tillbaka igen med vatten som gick upp till axlarna... :) Men det gick goda.
Under tiden har jag naturligtvis hunnit bekanta mig med familjen Burns. Två barn med tre månaders respit mellan dem, Mathilda och Clara. Farmodern Betty, Alan, Tristan och en polare till alla dessa som heter Courtney. Han har jag hjalpt ta ner en palm. Han jobbar med att eliminera träd åt människor som inte vill göra det själva, från trädgårdar och dylikt. Jag har tillsammans med Greg byggt ett stort trädgårdsförråd. Gjutit och lagt tegel som golv, skruvat och rest stommen, klätt det med plåt osv, riktigt intressant har det varit. Jag har hunnit läsa en del böcker också, bland annat en bok som visar på att jorden och dess historia är långt ifrån rimlig...att jorden inte är mer än kanske 7-8000 år gammal! Och den är trovärdig på många olika sätt. Sug på den ni! Snorkeleländet som jag köpt mig här läker. På tal om allt annat....måste få tag på lite silicon och McGyvvra ihop den bättre..
Nu är det snart dags att flyga över till Sydney och möta upp med kusin Elin som kommer över. Det ska bli riktigt roligt att se ett bekant ansikte och fortsätta se det över jul och nyår dessutom! :) Resfeber Elin?! På onsdag morgon går mitt plan och då kommer tidsskillnaden mellan oss öka ännu mer. Om jag inte är helt ute och cyklar kommer jag att vara elva timmar före er i tiden. Ergo: om klockan är 06:00 på morgonen hos er så är den 17:00 på eftermiddagen i Sydney. Tänkte bara uppmana er till att ringa mig och önska mig en God Jul eller ett Gott Nytt År!! :) Eller bara surra en stund för den delen...
Måndag och tisdag kommer jag att bo i Greg och Kate's hus i Perth, gå på Zoo och förhoppningsvis få hångla med en Koala, ringa flygbolaget och checka att allt är i ordning och kanske ta mig en öl eller två...Ha det gott tills vidare och God Jul allahoppa om vi inte hörs innan dess!!
Julegrisar och pepparpussar på er!
Cecilia
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Ytterligare en dröm är snart verkställd! 15 år sedan |
Finnes: Sommarboende i London 15 år sedan |
"Streetlight" i Addis Abeba 15 år sedan |
Koreansk "Paparazzi-wannabe" 15 år sedan |
Musik som triggar minnen... 15 år sedan |