Dag för dag: Resealbumet "Kärnan Helsingborg" av Gullsing

9 augusti 2008 - Helsingborg, Skåne, Sverige
En nisch på Kärnans andra våning.
Ursprungligen fanns det 7 våningar, men när tornet byggdes om på 1300-talet slogs två våningar ut så att det finns fem våningar numera. Väggarna är 4,5 meter tjocka.

Den här våningen har haft olika funktioner under årens lopp. I mittrummet samlade Kärnans tjänstefolk och här finns en bakugn och en vask med avlopp ut i det fria. Rummet har också använts som bakstuga. Det kan man se på de sotiga träbjälkarna i taket.

Andra våningen har också använts som bostad med två kammare och en toalett.

(källa: Den lilla trycksaken ,som man får när man går upp i Kärnan.)
Kommentarer: 3 Skriv kommentar
Ett gammalt gångjärn.
Tiden lider och vi med den, lyder ett gammalt ordspråk. Det ser man här, där både äldre och nyare "graffiti" samsas på den gamla ekdörren med sitt vackra gångjärn.
Kommentarer: 3 Skriv kommentar
Ett vackert fönster i Kärnan
Runt omkring i tornet finns det sådana här vackra fönster. Se på den tjocka muren med sitt vackra tegel.

Tredje våningen har varit borgens centrum och kungens representationsvåning. Här har många viktiga avgörande historiska beslut fattats.

I samband med ombyggnaden på 1300-talets mitt slog man ut golvet mellan tredje och fjärde våningen. Då försågs också rummet med gotiska ribbvalv, ett kapell och en ny kammare vid ingången. Väggarna har varit putsade och försedda med kalkmålningar.

Till vänster om ingången finns det en tjock trädörr, som leder till en ny kammare med toalett. Den dörren sattes upp, då Kärnan tidvis fungerade som fängelse på 1600-talet.

(Källa: den lilla broschyren som man får vid ingången).


Utanför varje fönster har man satt upp "spikbrädor", för att duvorna inte ska kunna sätta sig där och förorena.
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Utsikt från tornet.
Vi gick upp allra längst upp och där tog jag några foton. Det här är en utsikt mot Öresund.

Längst inne vid piren ser man den gamla fyren. Intill den till höger ser vi restaurang Parapeten, som byggdes och invigdes till Helsingborgsutställningen 1955, som ägde rum mellan 10 juni och 28 augusti . Det regnade på invigningsdagen, men sen var det vackert väder hela tiden, som utställningen varade. Jag kommer själv ihåg, hur varmt och soligt det var den sommaren.

Lite längre fram syns Stadshuset med sitt torn, där man kan höra klockspelningar ifrån vid vissa tillfällen.
Kommentarer: 2 Skriv kommentar
Vackra moln över Öresund.
Här ser vi en vy över Sundet med Danmark på andra sidan.
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Utsikt från Kärnan.
Här ser vi det gröna koppartaket på det som tidigare kallades för Gossläroverket och senare för Nikolaiskolan. Numera har skolan sålts till privata ägare och fungerar inte som läroverk längre. Så syns också det stora lasarettskomplexet.
Mot Söder.
I Helsingborg kallar men de södra stadsdelarna för Söder. Här kan vi se Gustaf Adolfsyrkans spetsiga torn i mitten på bilden. Sen ser man ett stort industriområde. Helsingborg har många industrier också.
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Utsikt ner mot Terrasstrapporna.
Terrasstrapporna byggdes åren 1899-1903 till den stora Industri- och Slöjdutställningen i Slottshagen, en park belägen omedelbart ovanför och öster om trapporna. Byggandet av Terrasstrapporna var del i den omfattande regeneration av hela området runt Kärnan, som genomfördes under åren kring sekelskiftet 1900. Det gamla försvarstornet Kärnan hade genomgått en omfattande renovering åren 1893-94.
(källa Wikipedia)
Kommentarer: 8 Skriv kommentar
Bild över stan
I förgrunden syns det en bit av ovandelarna av bröstvärnen och bakom ser vi över Stortorget igen och det gröna koppartaket på före detta Posthuset.
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Järngrind till smala trappor.
Det finns alltså smala spiraltrappor upp i tornet. På båda sidor fanns det ledstänger i järn, som man gudskelov kan hålla sig i, när man går upp eller ner. De behövs verkligen.

Lite fakta från broschyren: Spiraltrappan med de 146 trappstegen är högersvängd. Det är försvårande för högerhänta angripare att slå sig uppåt med svärd.

Man är anfådd, när man har klättrat högst upp och hjärtat bankar rätt bra, även när man har kommit ner. Jag talar alltså av egen erfarenhet utan någon som helst kondition.
Kommentarer: 1 Skriv kommentar
Vackert ornament på väggen i Kärnan.
Jag vet inte vad det är bra för, men jag gissar att det har använts för att förankra någonting bakom muren. Alltså ren gissning av mej.

Kolla Ivans kommentar nedan.
Kommentarer: 2 Skriv kommentar
Receptionen i Kärnan
Det här fotot tog jag, sen vi kommit ner igen. Där satt vi och vilade ett tag innan vi fortsatte ut i det vackra vädret igen.
Utgången.
Igenom porten kan vi se ovandelen av Oscars trapp eller Terrasstrapporna.

Bottenvåningen har troligen fungerat både som vaktstuga och som köksavdelning. Till höger om ingången, har det troligen lagats mat åt dom som vistades och bodde i tornet. Spisen är också en del av tornets uppvärmningssystem.

Från luckan i golven kan man titta ner i den åtta meter djupa källaren. Den hade en viktig uppgift att höja tornets ingång, så den låg högt över marken och fienderna.
(Källa. Den lilla broschyren).

Det märktes, när man skulle gå upp i tornet på trapporna, som ledde upp till ingången. De var i eketrä, tror jag med breda plankor. Men man såg mellan trappstegen ner mot marken, så jag blev tvungen, att titta uppåt, så jag inte skulle bli yr i huvudet.
Under 1310-talet, då Skåne fortfarande var danskt började man bygga om en gammal borganläggning och det skulle få ett nytt torn. Det är det som idag kallas för Kärnan. På den tiden fanns det ingen huvudstad i Danmark, så kungarna flyttade runt till olika borgar. Därför byggde man Kärnan både som vakt- och försvarstorn och som bostad åt kungen och hans män.

Utanför Kärnan kan man fortfarande se rester av rundborgen, som fanns under den tiden. Det kallades för Helsingborgs slott och den ursprungliga bebyggelsen låg också ovanför landborgen.

När Skåne blev svenskt 1658 ersatte man ringmuren med vallgravar, men de blev inte långlivade. Karl XI beslutade på 1680-talet att alla befästningar i staden skulle rivas, för att danskarna inte skulle kunna få fäste här igen.

I slutet på 1800-talet restaurerades Kärnan och återställdes till sitt ursprungliga skick, som man antog att det var. Restaureringen var klar 1894.

(Källa, den lilla skriften man får vid ingången till Kärnan)
Kommentarer: 1 Skriv kommentar