Dag för dag: Resealbumet "Highlands på 17 dagar, 785 pund och 286 mil" av Busylizzy

Vi bor som sagt på vandrarhem. Vi köpte ett medlemskap i SYHA för 6 £ per person och vad jag kommer ihåg var den tionde natten gratis när man köpte ett "klippkort" för deras vandrarhem. Vi bokade vår första natt via SYHAs hemsida och bodde på vandrarhemmet i Loch Lomond, vilket visade sig vara ett perfekt vandrarhem för att börja resan. Huset såg ut som ett mindre slott och på ängarna utanför betade ulliga får så långt ögat kunde nå.

http://www.syha.org.uk/SYHA/Web/Site/home/home.asp?menuID=-1&MenuItemID=1&MenuType=PAGE

Det fanns så mycket att se. Vi besökte the Scottish Wool Centre i Aberfoyle och tittade på vallhundsuppvisning, shoppade och tittade på mer får. Hundarna var jätteduktiga! Vi åkte också runt i området nordöst om Lochen. Det var mycket att se, och för den som gillar att vandra kan jag rekommendera Queen Elizabeth Forest Park . Vi gjorde en kortare vandringstur, men ångrade att vi inte planerat in en heldag. Vi stannade till vid en gammal kyrka och besökte begravningsplatsen som gav vittnesbörd om den missväxt som drabbade regionen i slutet av förra århundradet.

http://www.stirling.co.uk/attractions/scotwool.htm
http://www.forestry.gov.uk/qefp

På väg mellan Loch Lomond och Killin ligger the Drovers Inn. Vi fick tips om att stanna till här om vi var på väg till Killin, och det var ju tur att vi gjorde. Troféer hänger på väggarna i den mörka lokalen och grabbar i baren har faktiskt kilt. Drovers är en gammal pub som funnits här i generationer och var en gång det första stoppet när man varje år föste sin boskap söderut. Inredningen har knappast ändrats, ölen och maten är god, musiken är live och det finns rum att hyra. Ett tips är att boka rum innan det blir fullt.

http://www.thedroversinn.co.uk/

För den som gillar ruiner, arkeologi och ödsliga hedar är det bara att hålla utkik efter skyltar utefter vägen - det finns fullt av ruiner och fantastiska fornminnen. På väg mellan till exempel Helmsdale och John o' Groats fick vi göra avstickare mest hela tiden. Det fanns mycket spännade att titta på, och vi kröp på knäna i neolitiska gravar och gick över öppna hedlandskap till stora stencirklar. Den som gillar gamla stenar blir definitivt inte besviken i Skottland.

http://www.stonepages.com/scotland/scotland.html

Helmsdale var charmigt. Litet men charmigt. Dessutom fanns ett antal intressanta ställen att besöka. Gillar du att fiska och har råd, kan du göra som Prince Charles - fiska lax i Helmsdaleälven, och har du inte råd kan du börja med att vaska guld - utrustning finns att hyra hos Strath Ullie Crafts som ligger i hamnen. En par mil söder om Helmsdale ligger annars Dunrobin Castle, ett slott komplett med falkenerare och allt.

http://www.helmsdale.org/helmsdale_introduction.html
http://www.castles.org/Chatelaine/DUNROBIN.HTM

En uppvaktande ung man i Italien kom en gång till mig med en ost som present. Han förklarade att även om han tänkt långt och länge på vad han skulle ge mig, så kunde han inte komma på något bättre än just denna ost. Och faktum är att med ost kommer man en lång väg hos mig, så när vi nu såg skylten "ost" där mitt i regnet i ingenstans, var vi naturligtvis tvungna att svänga av! Vi hamnade hos Caithness Cheese och hos en norrman som förde den gamla vikingatraditionen vidare genom att ta sig en skotsk fru. Nu var han på besök hos svärföräldrarna i Lybster för att hjälpa med osten. Vi kan rekommendera Osten, som för övrigt var mycket god och som även finns att köpa hos lokala handlare.

http://eatscotland.visitscotland.com/eating-out-guide/establishments/caithness-cheese.html?pi=1&ii=3&pc=37&ci=0

Vi lämnade bilen i hamnen och köpte en heldagsrundtur med buss till Skara Brae, istället för att köra själva. Rundturen kostade (då) 34£ per person, och varade 11 timmar. Själva färjeresan till Orkney tog ungefär 45 minuter, och vi fick se både säl och val. Förutom det fantastiska Skara Brae, besökte vi Ring of Brodgar, resans största stencirkel, och det från andra världskriget berömda Scapa Flow.

För den som inte känner dem, kan engelsmännen te sig som ett besynnerligt folk. De har nämligen ovanan att ta sig an sådana saker som att upprätta listor. Två listor som berör Skottland heter

1) Munro Bagging - att bestiga alla kullar i Skottland. En munroe är en topp över 3000 ft öh.
2) Lands End till John o' Groats - ta dig per cykel, apostlahästar eller vad du vill längst Storbrittanniens Längsta Sträcka.

Så ska ni till John o' Groats ska ni lägga till ett par extra dagar till resplanen. Vänta in någon resenär och ta er tid att sitta på puben och höra deras historier - ni lär inte bli besvikna. Den förste vandraren vi lärde känna gjorde just detta - när han äntligen kommit fram till John o' Groats och checkat in på vandrarhemmet, bestämde han sig helt sonika för att fira genom att GÅ till puben och ta en öl. Sen gick han tillbaka till vandrarhemmet. På puben kom han på att han nog skulle gå ett litet tag till. Så han tog färjan till Orkney för att ta sig, gåendes, hela vägen till Shetlandsöarna. Vilken kille!

http://walking.visitscotland.com/munros/