Viñales är ett måste för varje besökare på Kuba och en perfekt utgångspunkt för utflykter i den vackra Viñalesdalen.
Taxiresan från kusten ner till Viñales på västra Kuba är trevlig. Vår chaufför Florence tar sig gärna tid att peka ut saker längs vägen och berättar på bruten, fåordig engelska om de vackra omgivningarna. När vi rullar in i lilla Viñales möts vi av ett lugn och en stämning som omedelbart faller oss i smaken.
Lantlig gemytlighet
– OK, No problem? undrar José och sticker in huvudet i köket där vi sitter och äter middag.
Mannen i huset har precis kommit hem från jobbet, eftermiddags-avslappnad med bar överkropp och glimten i ögat. Han är dryga sextio och kör taxi på dagarna medan hans fru Basita, som har rödfärgat burrigt hår och klär sig i leopardmönstrat, tar hand om oss i deras hem.
Nu har hon hon precis serverat en trerätters middag som vi avnjuter i det mintgröna kitschiga köket. Till efterrätt blir det kolapudding med sockerflarn. Basita vet vad hon gör i köket och hon är inte sen med att skämma bort oss med kaffe och frukt mellan varven.
– Musica? undrar Basita och cirkulerar med fingrarna i luften för att förklara ordet “skiva”.
Minuten senare kommer hon med cd-spelare och repiga skivor som hakar upp sig och salsan fyller rummet.
– No problema, fortsätter hon, höjer volymen och fyrar av ett av sina hjärtliga skratt, man får spela precis så högt man vill.
Gästvänligheten är genuin och ärlig och vi trivs verkligen.
Ridtur i Viñalesdalen
En utflykt i dalen är ett måste och vi väljer hästryggen som färdmedel. Det är med viss nervositet jag sätter mig i sadeln och vi rider iväg i samlad trupp genom skogen, i vad som känns som en hel evighet. Jag börjar bli uttråkad, “Var är bergen och fälten?” ropar jag till min kompis samtidigt som ledaren manar på de trötta hästarna ännu en gång.
Men så plötsligt öppnar det sig och dalen är precis så där vackert som jag har tänkt mig, med gröna frodiga tobaksfält och de ovanliga sockertoppsbergen mogotes. För den som inte gillar hästar kan man ofta också hyra cyklar, eller följa med på andra rundturer.
I området finns också en del grottor med spännande formationer, med vandringar och klättring för alla svårighetsgrader.
Cigarrer och rom
Cirka fyra mil från byn ligger regionens huvudort Pinar del Rio. Staden har egentligen inte så mycket att erbjuda, men där finns en cigarrfabrik och en romfabrik för den intresserade.
Här får vi se hur cigarrerna handrullas och stoppas i smala rörliknande formar, hur de sorteras efter nyans och packas. En arbetare på fabriken bör rulla cirka 135 normalstora cigarrer per dag och mer ger provision. Fotografering är inte tillåten och det finns inte heller utrymme för några frågor.
Annat är det på den lilla lokala romfabriken där en flerspråkig guide talar oss genom processen och låter oss provsmaka den starka drycken. Det tillverkas två varianter i fabriken och guiden berättar att den söta varianten brukar uppskattas av turister medan den strävare främst dricks av lokalbefolkningen. Jag kan inte annat än att hålla med.
Solnedgång, salsa och mojitos
En bra kväll kan börja vid hotellet Los Jazmines där du har perfekt utsikt över dalen medan solen går ner. Middag äter du troligen lättast i ditt eget Casa Particular, innan kvällen fortsätter på byns Casa Cultura, där du kan lyssna på lokala salsaband med en mojito i handen till långt in på småtimmarna.
Hitta ditt flyg till Kuba