Nej, jag hade aldrig varit där. Inte av något slags snobbism eller någon princip – det lyckades bara komma ett kanadensiskt skidberg eller en afrikansk savann i vägen varje gång. Men när det nu var dags för ett jubileum med mina vänner på byrån, ställdes jag inför fullbordat faktum: Ett boardingcard till Bangkok. På planet förklarade de att jag var måltavla, så som varandes freshman i Krung Thep. De följande 92 timmarna skulle komma att bli intressanta.
De gick på knock redan från start: Chaufför i vit rock och keps storlek familjepizza mötte upp. Fyrtio minuter senare låg jag på en madrass i Mandarin Orientals spa och kände mig som a billion baht. Vilket raskt för oss in på ämnet boende.
Boende
Mandarin Oriental
Ett på alla sätt klassiskt hotell. Byggt 1876. Den ursprungliga byggnaden används idag för afternoon high tea. Frukosten på verandan vid floden är fantastisk, ett dussintal fruktjuicer att välja bland och åtta olika marmeladsorter. Nio restauranger och barer. Servicenivån är inte bara hög – du känner dig snudd på hög av att bli omhändertagen på detta sätt.
Hittade mig själv på balkongen i # 912 vilket är ett relativt flådigt rum. Dyrt med thai-mått mätt, men en bra start på resan. Bor du här – boka tid i deras spa. Klassen är den högsta.
Hitta hit: 48 Oriental Ave, +662-659-9000
Loy La Long Hotel
En liten trävilla belägen inne i templet Patumkongka Rachaworawiharn (inte många taxichaufförer hittar hit) som öppnade i april 2011. ”CAUTION! Beware of falling into the river” säger skyltarna på övre och nedre verandan. Så är det. Stiger du ur hängmattan åt fel håll, så hamnar du i plurret. Interiören är varje Art Directors våta dröm – som om ett DJ-kollektiv från San Francisco Heights flyttat till Asien. Extremt tillbakalutad atmosfär. Extremt vänlig personal, gäster behandlas som vänner. Dessutom mycket prisvärt men – som du kanske redan gissat – svårbokat. Räkna med att slåss om de sju rummen.
Hitta hit: 1620/2 Song Wat Road, +662-639-1390
The Peninsula Bangkok
Lika högt som Kaknästornet med 37 våningar och heli-pad på taket. Kanske ett av de mest genomtänkta hotellrum jag någonsin bott i. Inte lika charmigt som Mandarin Oriental som ligger mittemot, utan snudd på antiseptiskt och lite mer business-y. Jag blev nästan glad att hitta en död kackerlacka när jag letade efter ett uttag att ladda datorn i (uttaget fanns bakom en panel vid den fiffigt gömda faxen). Live-jazz i lobbyn, ett mycket bra pool-område och en lika bra restaurang intill – Thiptara – där du äter utomhus, men under tak. Som den uppmärksamme redan noterat bytte vi boende varje natt (mina vänner är sällsynt bekanta med min website) men det finns ju annat än boende att gotta sig åt i Bangkok.
Hitta hit: 333 Charoennakorn Road, +662-861-2888
Vad ska vi äta?
Vi skippade bord på Nahm med stjärna i Guide Michelin. Det blev en ganska bra mix ändå:
Taling Chan Floating Market
(hyr longtail och åk hit på Khlong Chak Phra)
Denna flytande marknad har öppet på helgerna. Den har stämplats som ‘touristy’ här och var, men strunt i det. Åk hit och ät. Maten lagas i tjugotalet små reuua boht – alltså de små, flatbottnade båtarna som små gummor paddlar runt i. Måltiden gick loss på svindlande 1210 baht (260 SEK) för fem vuxna. Smakupplevelsen toppar i princip allt jag testat som börjar med Thai-.
Hitta hit: 324 Chakphra Rd
Bed Supperclub
Hade redan testat konceptet i Miami. Man ligger och äter i stora… sängliknande bås. Det är inte en matupplevelse i första hand dock erbjöds massage under måltiden. Menyerna kom i efterhand – varmrätterna var målade på en ung kvinna; efterrätterna på en muskulös man. Dessutom pågick något slags performance art-föreställning. Stilpoäng till deras nervöse Creative Director som for runt i ljusblå kostym och dito hatt för att kolla att allt såg rätt ut. Det var rejält drag i baren, i rummet intill.
Hitta hit: 26, Soi Sukhumvit 11, +662-651-3537
Sirocco, The Dome at lebua
Tips: Skippa maten – överprisad och inte särskilt intressant – utnyttja istället barhänget på 63:e våningen (ganska prick 200 meter över marken). Försök dock inte att komma in i sandaler eller shorts. Försök inte heller att fotografera baren från trappan – då kommer security springande snabbare än om de skulle få medalj.
Hitta hit: 1055 Silom Road, +662-624- 9999
Vertigo, överst i Banyan Tree Bangkok
Samma idé. Mat och dryck på taket till ett hotell. Inte lika fullpackat sent på kvällen. Samma dress code och samma tips: Drick här. Ät inte.
Hitta hit: 21/100 S Sathon Rd, +662-679-1200
Däremellan lyckades mina kamrater trycka in ett besök på Lumpinee Boxing Stadium, Rama IV Rd, och på Wat Phra Kaew, alltså det stora palatset, Grand Palace, Sana Chai Rd, där The Emerald Buddah blickar ut från sin upphöjda position. Ett spektakulärt ställe, även för den som normalt inte går loss på buddhist-tempel. Här rekommenderas att hyra en guide. Vår kille såg ut som Danny de Vito och hade humor (ja, han skulle faktiskt sopa banan med valfri svensk komiker).
”Vad tycker du?”
Hemåt. Jag satt med boardingkortet näven och kunde bara kapitulera. Dessutom visade sig förhandstipset om de bästa matställena stämma alldeles utmärkt: Skippa finkrogarna. Ät på gatan. Eller på vattnet! Men den största attraktionen i Thailand är inte några hotell, barer eller ens de tjusiga templen. Den största anledningen att åka dit är människornas goda humör. Sällan har jag upplevt så lite stress och ilskna typer – att det ens är möjligt i en stad där 8 miljoner människor trängs – ja, det säger nog det mesta. Nittiotvå timmar senare var det en Thailand-skeptiker mindre som tog planet hem.
Flyg till Bangkok
