Vacaciones blogg

Idag lämnar vi sommarstugan och åker till Maitencillo några timmar. Maitencillo är en badort med gott renommé i Chile där välbärgade familjer har byggt sommarhus. Tyvärr är det kallt och blåsigt den här dagen så det är bara barnen som badar en stund, resten av tiden bygger dem sandslott. Vi stannar i stugan en dag till och jag börjar bli stressad, vi åker till Sverige om 4 dagar så jag vill åka tillbaks till Valparaiso för att förbereda hemresan.

Vi tillbringar några dagar vid min morbrors sommarstuga som ligger norr om Valparaiso, men inte efter kusten utan in mot landet. Här bor man långt ifrån storstaden i riktigt lantlig miljö så som det är i Chile. Det är få hus på vägen dit och där de bor har de inga grannar alls. Stugan ligger mellan bergen, det är avkopplande och rogivande miljö här. Det är riktigt varmt så vi badar i poolen varje dag. Här fortsätter vi att umgås och gäster kommer och går. Vi äter god mat och dricker goda viner, vi grillar några gånger och bakar bröd som gräddas i en vedeldad ugn. Ugnen har morbror och kusiner byggt. Samuel och jag sover i en våningssäng, en morgon vaknar jag av att sängen skakade försiktigt och trodde att det var Samuel som rörde sig i sängen ovan, men så var det inte. När jag väl vaknade fick jag reda på att det var jordskalv. Skönt att jag inte förstod vad det var, hade oroat mig för det före och under vår vistelse i Chile.

Nu har vi flyttat hem till min morbror och träffar släktingar nästan varje dag. Vi har varit på barnkalas (kusinbarn) och vi har ätit middag hemma hos min mormor några gånger. Här umgås vi med nära och kära och det har hänt att vi har pratat till ganska sent vissa kvällar. Allt mellan himmel och jord som vi inte har pratat om på 10 år har vi kommenterat nu. Det är så roligt med min släkt och generellt sätt med alla chilenare, de är så glada och gästvänliga. Curauma är en ny stadsdel som har byggts under de senaste 15 åren utanför Valparaiso på väg mot Santiago. Enligt en taxichaufför bor det 65.000 personer i området. Tre av mina kusiner med familjer bor här (de är inte grannar). Till en sjö i Curauma åkte vi en eftermiddag. Den stora attraktionen var att mata glupska fiskar, men vi passade också på att hyra trampbåt. Vi avslutade dagen med eftermiddagste hemma hos en av mina kusiner, med smörgåsar, tårta och bakelser.

Innan Jan reser hem till Sverige så gör vi ett stopp på två dagar i Santiago, Chiles huvudstad. Det är en stor stad med 6,7 miljoner invånare idag. Den har växt mycket de senaste åren tack vare att Chiles starka tillväxt och idag bor mer än 40 % av Chiles befolkning här. För att vara en så stor stad så är det ganska lugnt här, inte så mycket trafik och inte någon egentlig trängsel. Det kan bero på att många Santiagobor flyr staden på helgerna och semester, och vi är här mitt i deras semester på en fredag och lördag. Här är det varmt, över 30 grader och det brukar bli problem med luftföroreningar eftersom Santiago är omgiven av höga berg, från hotellfönstret ser vi Anderna. Den delen av staden vi rör oss i är fin, ren och trevlig och har en massa sevärdheter. Första dagen går vi runt i stan och besöker bland annat La Moneda, presidentpalatset. Naturligtvis så lär vi bada i poolen på 27: e våningen på hotellet, härlig utsikt där. Andra dagen går vi till Plaza de Armas, där besöker vi en stor vacker katedral. Sen sätter vi oss på en hop-on hop-off buss som visar oss staden under två timmar. Vi stannar i Bellavista, en stadsdel med mycket restauranger, caféer och shopping. På kvällen måste vi testa deras tunnelbana och åker tillbaka till Plaza del Armas, även T-banan är ren och trevlig. Santiago har överraskat oss positivt, vi trodde att den skulle vara kaotisk och smutsig men visade sig vara ren och trevlig. Nu avlutar Jan sin resa och åker hem till Sverige, -8 grader och snö lockar inte direkt. Lorena stannar kvar i två veckor och flyttar nu hem till sin morbror i Valparaiso. En summering av resan kommer senare.

Viña fortsätter att vara trevligt och det börjar närma sig de sista dagarna på min vistelse här, Lorena kommer att stanna två veckor till. Chile har tagit emot oss på ett mycket bra sätt med bra väder och trevliga människor. Vi har varit på ett besök på en vingård i Casablanca, en mindre ort som ligger mellan Santiago och Valparaiso och där vinproduktionen kom igång för ca 20 år sedan. Vi tog lokalbuss och taxi till en gård som heter Veramonte. Vinet de producerar är av lite finare sort och säljs inte här i Chile. Vi fick en guidning på gården som avslutades med vinprovning. Ett mycket trevligt besök. Vi har nu även vågat oss på att bada i det kalla Stilla havet, ett dopp måste man ju ha gjort och det är roligt att bada här för det är stora vågor. De största når upp mot 3 meter så här är nästan alla stränder rödflaggade men det är mycket folk som badar bland vågorna ändå. Dock håller sig de flesta människor på den säkra sidan och badar nära strandkanten. Viña växer numera uppe på kullarna eftersom rädslan för tsunami gör att boenden i de delarna som ligger efter kusten flyttar till cerros lång ifrån stränderna. Plikttroget har vi också besökt Viña del Mar mest kända sevärdhet, Reloj de flores, en klocka gjord av blommor som är 138 år gammal.

Valparaiso är grannstad till Viña, städerna är numera sammanväxta. Det är en stor hamnstad och var förut en av Sydamerikas viktigaste. Staden klättrar upp för bergen och många av bostadsområdena ligger uppe i det som kallas Cerros. Numera går lokalbussarna upp till de flesta områdena men förut var det bara att gå upp som gällde. Det är även staden som Lorena växte upp och bodde i tills hon var 18 år, så här har hon många minnen. Vi tog bussen hit vilket i sig är en upplevelse. Busschaufförerna kör fort här och öppnar gärna dörren i farten då vi ska kliva av, så här gäller det att vara snabb när man ska av eller på. Vi åkte till en av stadens kända hissar. Väl där uppe fanns en liten marknad och en skön utsikt över hamnen. Nere i hamnen passade vi på att ta en tur med en av båtarna för en guidning i hamnen. Här fick jag till slut se sjölejon , slöa djur som mest låg och sov, men det var kul att se dem ute i det fria. Lorena har mycket släkt kvar här och vi hälsade på hennes mormor som bor i en av stadens Cerros. Där bor även tre av hennes morbröder och nu var även en moster, och mamma och pappa där (de är också här på semester), så det blev lite släktträff. De bjöd på Porotos Granados, en gryta men färska bönor och grönsaker, och naturligtvis chilenskt vin, jättegott.

Nu har vi varit här i fem dagar och det har varit vardagsliv blandat med fest och utflykter. Lägenheten vi bor i är av äldre modell, den ligger i ett bra område och är utrustad med det vi vill ha. Vi går ner till stranden på fem minuter och har ett stort köpcenter alldeles intill. Viña är en jättefin stad och det är mycket folk som rör sig här. Santiagobor som har sommarbostad här fyller staden med folk på helgerna samt turister som är här på semester. Stränderna är fina men vattnet är jättekallt, kallare än svenskt badvatten, så det blir inte så mycket bad. Vi var på bröllop i lördags då en av Lorenas kusiner gifte sig. Det var runt 200 gäster och alla fick vi vänta närmare en och en halv timme på bruden som var sen (ej chilensk tradition). Men det var ett bra tillfälle för Lorena att träffa släkten som hon inte träffat på tio år. Sen har vi träffat en av Lorenas skolkamrater från gymnasiet med familj. De tog oss på utflykt efter kusten där vi provade på att åka “pulka” i sanddynor, en kul och sandig upplevelse. Till middag blev det Parrilladas, en typisk chilensk middag bestående av grillat nöt-, fläsk- och kycklingkött samt korvar med potatis och ensalada chilena (tomater och lök). Det har varit fem spännande dagar och vi kommer att fortsätta att blanda utflykter med att träffa släkten, hoppas på fler nya och roliga upplevelser.

Nu är det dags att lämna Brasilien, vi åker härifrån väldigt nöjda och vi bär med oss många fina minnen. Våra höga förväntningar har överträffats. Åker man till Brasilien är Rio ett måste, inte världens tryggaste och lättaste stad att turista i, men med försiktighet kommer man att uppleva mycket. Iguazu är en fantastisk upplevelse, är man intresserad av häftiga naturupplevelse är detta ett måste och dit kan man åka även på vintern (brasiliansk) då det inte är så varmt, kan dock regna lite då. Praia do Forte är en lugn badort med trevlig miljö och trevliga människor. Enligt de som bor här så är det badsäsong året runt. Här åt vi god mat, köttet var helt fantastiskt och deras Mocaca är riktigt god. Vi åt mycket god frukt men ibland saknade vi grönsaker till maten. Stränderna är jättefina och de finns för olika ändamål, mycket beroende på om det är ebb eller flod. Du kan snorkla, surfa, bada i vågor eller bara ligga i naturliga bassänger. Man hittar alla på gångavstånd, eller med cykeltaxi. Där vi har varit fungerar inte engelskan så bra, i Praia do Forte inte alls, så det underlättar mycket om man kan spanska eller helst portugisiska. Mesta delen av Brasilienresan köpte vi som ett paket hemifrån genom Samba Travel och trots att vi var skeptiska i början, eftersom de var ganska mycket billigare än de andra förslagen vi tog in, så valde vi dem. Hela paketet som inkluderade flyg, flygpass, transfer, hotell och några utflykter har fungerat jättebra. Nöjda lämnar vi Brasilien för att ta oss an Chile.

Idag tar vi en guidad tur till Salvador över dagen. En storstad med mer än tre miljoner invånare som ligger efter kusten. De har fina stränder där också men de som bor där brukar söka sig norrut för att bada på sin ledighet. Lite mer än en timme dit och första stoppet blev en fin kyrka i lite fattigare områden, utsikten över de stora Favelorna var fin. Vi fortsatte ner mot hamnen och till turistområden med en stor marknad och Salvadors kända hiss, Lacerda. Där lyckas vi med konststycket att tappa bort vår guide. Vi hade missförstått varandra om var vi skulle mötas, så där gick vi och letade i närmare två timmar. Vi frågade efter buss och taxi för att kunna ta oss tillbaka. Men till slut så gick vi lite längre bort och där stod han och funderade var vi varit. Vi tog en kort promenad i gamla stan och tog sen kustvägen hem som gav oss andra vackra vyer. Salvador var inte lika fint som vi förväntat oss och försäljarna, som annars är väldigt lugna, var väldigt påflugna och aggressiva här. Så det var trevligt med en utflykt men inte lika fint som vi förväntat oss.

Som vi sa tidigare, här trivs vi utmärkt. Vi badar, solar och latar oss. Det som är mest ansträngande är att smörja in sig med solskydd, fly värmen, passa tiden till frukost och att välja vilken restaurang vi ska äta på. Så som ni förstår så har vi kommit in i Bahia atmosfären. Idag passade Jan på att gå till frisören vilket gick bra trots att dem inte förstod varandra, 60 kr var ett bra pris. Stränderna här påverkas av tidvattnet ganska mycket. När det är ebb så badar vi i Piscinas naturales, vilket är naturliga bassänger ute i havet bestående av stenformationer med sandbotten. I de här Piscinas är det underbart att snorkla. Det är gott om olika fiskar som är närgångna och nyfikna. När det sen är flod så täcks de här bassängerna av varmt havsvatten och vi får fina stränder med härliga vågor att bada i. Idag tog vi en cykeltaxi med Paulo Coelho som chaufför (dock inte den kända brasilianska författaren), en envis man som absolut skulle skjutsa oss till en annan strand än vad vi hade tänkt oss. Till slut gav vi med oss och följde hans rekommendationer och det ångrar vi inte. Vi kom till en paradisstrand där vi tillbringade några timmar tills Paulo kom och hämtade oss. Vi njuter!!