Onsdag 3 Mars 2010 - Svenljunga
Resealbum: Afrika
Hemma igen..
Ja snö har man ju sett innan, men så här mycket vet jag inte. Kom ju inte som en chock att ni fått massa snö när jag vart bortrest men detta är ju extremt ! Sist jag skrev var jag i Kenya lite skillnad mot detta klimat..
Blev några lugna o goa dagar i Kisumu. Kollade runt i staden mestadels till fots men blev en o annan tuc tuc med. Eftersom vi bodde hos en familj med delvis rötter just härifrån blev det en del mat typiskt för kenya och trakten runt kisumu. Både hemma o ute på resturang bjöds det på chapati (bröd) och ugali (sorts tjock majsgröt) tillsammans med nån gryta gjord på kyckling eller kött, eller grillad fisk .
Lånade en bil en dag där vi och hela familjen fick plats, skulle ut o titta på omgivningarna där Otti var ifrån. Blandade vägar o skiftande natur gjorde det till en bra dag. Kikade o hälsade på folk i byn där han bott o gått i skolan. Tog en färja en bit över viktoriasjön så vi slapp köra tillbaks hela vägen, blev en trevlig rundsväng o vi nådde kisumu igen först sent på kvällen. Inne i staden finns en gammal järnvägsstation från början av 1900 talet, kändes inte modernt någonstans men en skön känsla av att klockan stannat. stationen andvänds fortfarande o det rullar tåg till bla Nairobi ett par gånger i veckan på den smala rälsen. För våran del blev det dock buss tillbaks till huvudstaden, tågmotorn var på reparation o flyget betydligt dyrare. Man ser ändå en hel del genom ett bussfönster så det är ok, trots allt för många nära döden upplevelser på smala vägar o dumma omkörningar. Berg stora o små blandades med te plantage längs med vägen tillbaks till Nairobi, denna gång höll bussen tabellen rullade in i staden på sex timmar blankt :)
Sista dagen på resan skulle visa sig bli innehållsrik. Checkade ut från hotellet, gick och åt frukost o ringde sen en snubbe vi fått nummret till. Killen i andra luren körde taxi o ville mer än gärna köra runt två glada turister hela dagen... Första stoppet blev ett barnhem för elefanter där dom togs om hand av flera olika anledningar tills dom blev större o kunde placeras ut i nationalparkerna. Varje dag vid middagstid kunde vi turister få information om projektet o chans till att se alla elefantungar. De matades med nappflaska o togs väl omhand, de som ville kunde bli fadder för en elefant precis som man blir för ett barn någonstans i världen. Giraffer stod på tur även detta en del av nairobi national park. Giraffe center vars ena syfte var att utbilda skolklasser mer om djurlivet i kenya va ett trevligt ställe. Kunde mata o klappa på de stora djuren, fast man fick passa sig så man inte blev stångad av giraffen. Stora vackra djur blev till dinosaurier eller ja nästan, krokodiler stod på schemat... Såg både stora o väldigt små krokodiler, har sett dom innan både i fångenskap o det vilda men man tycker ändå varje gång att dom ser lömska o hemska ut.
Senare på kvällen blev det resturangbesök innan vi begav oss till flygplatsen. Planet skulle lyfta vid fyra tiden på morgonen så vi tyckte det var onödigt med en natt till på hotell. Blev en del timmars väntan innan vi var i luften, mellanlandning i istanbul o ytterligare fyra timmars väntan innan vi var i luften igen på väg hemåt. Landade i ett grått o kallt köpenhamn, tog tåget vidare hemåt där mer o mer snö mötte mig ju närmare jag kom.
Har vart hemma snart en vecka nu o fått känna på vintern trots att det både har töat o blivit mildare än när jag var borta. Kan inte hjälpas men trots att jag tycker det är fantastiskt med våra årstider hemma i Sverige längtar jag tillbaks till värmen. Det som jag upplevt under denna resa både vad gäller natur, djur och folk är mestadels bara positivt. Trots fattigdom och betydligt lägre levnadsstandard än vad vi är vana vid är de allra flesta människor glada och hjälpsamma. Afrika är en stor kontinent som vi inte lär oss specielt mycket om i skolan. Helt klart en intressant o spännande världsdel som jag hoppas få chansen att besöka fler gånger . Har nog inte blivit en sämre människa efter resan o har många fina o roliga minnen med mig hem.
Skall nu försöka få upp kroppstemperaturen, jobba ihop nya pengar o fundera över nästa resa ...
// Anders
Ja snö har man ju sett innan, men så här mycket vet jag inte. Kom ju inte som en chock att ni fått massa snö när jag vart bortrest men detta är ju extremt ! Sist jag skrev var jag i Kenya lite skillnad mot detta klimat..
Blev några lugna o goa dagar i Kisumu. Kollade runt i staden mestadels till fots men blev en o annan tuc tuc med. Eftersom vi bodde hos en familj med delvis rötter just härifrån blev det en del mat typiskt för kenya och trakten runt kisumu. Både hemma o ute på resturang bjöds det på chapati (bröd) och ugali (sorts tjock majsgröt) tillsammans med nån gryta gjord på kyckling eller kött, eller grillad fisk .
Lånade en bil en dag där vi och hela familjen fick plats, skulle ut o titta på omgivningarna där Otti var ifrån. Blandade vägar o skiftande natur gjorde det till en bra dag. Kikade o hälsade på folk i byn där han bott o gått i skolan. Tog en färja en bit över viktoriasjön så vi slapp köra tillbaks hela vägen, blev en trevlig rundsväng o vi nådde kisumu igen först sent på kvällen. Inne i staden finns en gammal järnvägsstation från början av 1900 talet, kändes inte modernt någonstans men en skön känsla av att klockan stannat. stationen andvänds fortfarande o det rullar tåg till bla Nairobi ett par gånger i veckan på den smala rälsen. För våran del blev det dock buss tillbaks till huvudstaden, tågmotorn var på reparation o flyget betydligt dyrare. Man ser ändå en hel del genom ett bussfönster så det är ok, trots allt för många nära döden upplevelser på smala vägar o dumma omkörningar. Berg stora o små blandades med te plantage längs med vägen tillbaks till Nairobi, denna gång höll bussen tabellen rullade in i staden på sex timmar blankt :)
Sista dagen på resan skulle visa sig bli innehållsrik. Checkade ut från hotellet, gick och åt frukost o ringde sen en snubbe vi fått nummret till. Killen i andra luren körde taxi o ville mer än gärna köra runt två glada turister hela dagen... Första stoppet blev ett barnhem för elefanter där dom togs om hand av flera olika anledningar tills dom blev större o kunde placeras ut i nationalparkerna. Varje dag vid middagstid kunde vi turister få information om projektet o chans till att se alla elefantungar. De matades med nappflaska o togs väl omhand, de som ville kunde bli fadder för en elefant precis som man blir för ett barn någonstans i världen. Giraffer stod på tur även detta en del av nairobi national park. Giraffe center vars ena syfte var att utbilda skolklasser mer om djurlivet i kenya va ett trevligt ställe. Kunde mata o klappa på de stora djuren, fast man fick passa sig så man inte blev stångad av giraffen. Stora vackra djur blev till dinosaurier eller ja nästan, krokodiler stod på schemat... Såg både stora o väldigt små krokodiler, har sett dom innan både i fångenskap o det vilda men man tycker ändå varje gång att dom ser lömska o hemska ut.
Senare på kvällen blev det resturangbesök innan vi begav oss till flygplatsen. Planet skulle lyfta vid fyra tiden på morgonen så vi tyckte det var onödigt med en natt till på hotell. Blev en del timmars väntan innan vi var i luften, mellanlandning i istanbul o ytterligare fyra timmars väntan innan vi var i luften igen på väg hemåt. Landade i ett grått o kallt köpenhamn, tog tåget vidare hemåt där mer o mer snö mötte mig ju närmare jag kom.
Har vart hemma snart en vecka nu o fått känna på vintern trots att det både har töat o blivit mildare än när jag var borta. Kan inte hjälpas men trots att jag tycker det är fantastiskt med våra årstider hemma i Sverige längtar jag tillbaks till värmen. Det som jag upplevt under denna resa både vad gäller natur, djur och folk är mestadels bara positivt. Trots fattigdom och betydligt lägre levnadsstandard än vad vi är vana vid är de allra flesta människor glada och hjälpsamma. Afrika är en stor kontinent som vi inte lär oss specielt mycket om i skolan. Helt klart en intressant o spännande världsdel som jag hoppas få chansen att besöka fler gånger . Har nog inte blivit en sämre människa efter resan o har många fina o roliga minnen med mig hem.
Skall nu försöka få upp kroppstemperaturen, jobba ihop nya pengar o fundera över nästa resa ...
// Anders
Torsdag 18 Februari 2010 - Kisumu
Resealbum: Afrika
Tjenare.
Hoppade som sagt av i Accra för ett tag sen, tillsammans med två andra personer har jag gjort Ghanas huvudstad lite mindre säker...
Tillbringade tre nätter på ett hotell i stan där vi slappade o varvade ner lite, lyxade med taxi o restaurangbesök o hade det allmänt bra. Planerna o funderingarna över den fortsatta resan tog fart, det enda vi visste var att Annika så småningom skulle vidare till Tanzania men kunde tänka sig att stanna i Ghana ett tag till. Efter ett sjukhusbesök för att konstatera att hon inte hade malaria lämnade jag o Anna-Lisa henne i på hotellet o begav oss till flygplatsen. En stund senare hade vi införskaffat oss varsin biljett till Nairobi. Slå ihjäl lite tid på flygplatsen gick bra men sen fick vi besked om att planet var tre timmar sent inte hela världen det heller, fick som besväret gratis middag på ett ställe intill flygplatsen. Blev flyg även på denna resa trots att det inte var tanken från början, gillar att flyga så lugna bananer för min del och nya upplevelser som väntade på öst sidan gjorde inte saken sämre. Tog lite drygt fem timmar innan vi hade fast mark under fötterna igen, passkontroll, visum o allt annat gick otroligt smidigt så redan en timme senare kunde taxin släppa oss utanför hotellet inne i Nairobi, snacka om skillnad mot alla långa o dryga kontroller i västafrika.
Dagen blev lugn hittade ett cafe med det bästa kaffet på den här resan, återbesök självklart ! kvällen slutade med en trerätters middag på ett ställe där vi lyckades få huvudrätten serverad först, när vi i stort sett käkat upp kom förrätten in. Nissen som serverade bad om ursäkt o som tack fick vi en omgång öl/vin alldeles gratis… Lördagen började med frukost på hotellet innan vi hämtade varsin kaffe från vårat nya favoritställe, blev en kopp i farten hade lite tidsbrist skulle hinna va lite kulturella innan vi lämnade huvudstaden. Gick över nationalmuseet på några timmar sen tillbaks o hämta packningen hade en buss att passa. Resan som knappt var 40mil skulle ta sex timmar men landade på åtta innan vi var framme i Kisumu . Anledningen att jag sitter här just nu är att AL känner folk här, en granne hemifrån skåne som flyttat ner med familj. Blev hämtade på buss stationen o väldigt bra mottagna. Staden ligger alldeles intill viktoriasjön, fast pga risken att få snäckfeber kan vi inte bada där, taskigt när det är 38grader varmt. Tur att ett hotell i närheten har en pool där man kan betala lite för att plaska :)
Staden som är kenyas tredje största känns inte speciellt stor o tempot är lugnt. Har hunnit med o kika en del redan och vi har en egen privat guide. Otti som mannen i huset heter är kenyan från början och är född o uppvuxen här i Kisumu. Idag var vi dock iväg på äventyr själva tog en båt o åkte på flodhäst safari. Såg fem stycken och kom rätt nära dom, riktigt tuffa djur ser ju sjukt skoj ut när dom dyker upp ovanför vattenytan o viftar på öronen. Stora är dom o det djur i afrika som dödar flest människor varje år, respekt ja vist men ändå sitter man o ler när man ser dom. Förhoppningsvis blir det mer safari innan man börjar röra sig mot nordligare breddgrader. Resan som ändrat sig lite från sin ursprungsplan kommer att sluta lite tidigare än planerat men än så länge e det ett tag kvar. Mer sol o exotiska djur innan jag tänker komma hem till vintersverige….
Krama gärna en snöboll så syns o hörs vi // Anders
Hoppade som sagt av i Accra för ett tag sen, tillsammans med två andra personer har jag gjort Ghanas huvudstad lite mindre säker...
Tillbringade tre nätter på ett hotell i stan där vi slappade o varvade ner lite, lyxade med taxi o restaurangbesök o hade det allmänt bra. Planerna o funderingarna över den fortsatta resan tog fart, det enda vi visste var att Annika så småningom skulle vidare till Tanzania men kunde tänka sig att stanna i Ghana ett tag till. Efter ett sjukhusbesök för att konstatera att hon inte hade malaria lämnade jag o Anna-Lisa henne i på hotellet o begav oss till flygplatsen. En stund senare hade vi införskaffat oss varsin biljett till Nairobi. Slå ihjäl lite tid på flygplatsen gick bra men sen fick vi besked om att planet var tre timmar sent inte hela världen det heller, fick som besväret gratis middag på ett ställe intill flygplatsen. Blev flyg även på denna resa trots att det inte var tanken från början, gillar att flyga så lugna bananer för min del och nya upplevelser som väntade på öst sidan gjorde inte saken sämre. Tog lite drygt fem timmar innan vi hade fast mark under fötterna igen, passkontroll, visum o allt annat gick otroligt smidigt så redan en timme senare kunde taxin släppa oss utanför hotellet inne i Nairobi, snacka om skillnad mot alla långa o dryga kontroller i västafrika.
Dagen blev lugn hittade ett cafe med det bästa kaffet på den här resan, återbesök självklart ! kvällen slutade med en trerätters middag på ett ställe där vi lyckades få huvudrätten serverad först, när vi i stort sett käkat upp kom förrätten in. Nissen som serverade bad om ursäkt o som tack fick vi en omgång öl/vin alldeles gratis… Lördagen började med frukost på hotellet innan vi hämtade varsin kaffe från vårat nya favoritställe, blev en kopp i farten hade lite tidsbrist skulle hinna va lite kulturella innan vi lämnade huvudstaden. Gick över nationalmuseet på några timmar sen tillbaks o hämta packningen hade en buss att passa. Resan som knappt var 40mil skulle ta sex timmar men landade på åtta innan vi var framme i Kisumu . Anledningen att jag sitter här just nu är att AL känner folk här, en granne hemifrån skåne som flyttat ner med familj. Blev hämtade på buss stationen o väldigt bra mottagna. Staden ligger alldeles intill viktoriasjön, fast pga risken att få snäckfeber kan vi inte bada där, taskigt när det är 38grader varmt. Tur att ett hotell i närheten har en pool där man kan betala lite för att plaska :)
Staden som är kenyas tredje största känns inte speciellt stor o tempot är lugnt. Har hunnit med o kika en del redan och vi har en egen privat guide. Otti som mannen i huset heter är kenyan från början och är född o uppvuxen här i Kisumu. Idag var vi dock iväg på äventyr själva tog en båt o åkte på flodhäst safari. Såg fem stycken och kom rätt nära dom, riktigt tuffa djur ser ju sjukt skoj ut när dom dyker upp ovanför vattenytan o viftar på öronen. Stora är dom o det djur i afrika som dödar flest människor varje år, respekt ja vist men ändå sitter man o ler när man ser dom. Förhoppningsvis blir det mer safari innan man börjar röra sig mot nordligare breddgrader. Resan som ändrat sig lite från sin ursprungsplan kommer att sluta lite tidigare än planerat men än så länge e det ett tag kvar. Mer sol o exotiska djur innan jag tänker komma hem till vintersverige….
Krama gärna en snöboll så syns o hörs vi // Anders
Måndag 8 Februari 2010 - Accra
Resealbum: Afrika
En del av denna text ar skriven innan pa datorn i bilen darfor nogorlunda korekt svenska, resterande skriven pa utlanskt tangentbord....
Var ju ett tag sen jag skrev nu så här kommer lite nyheter från afrika.
Sist firade jag min födelsedag i Bamako blev ut på ett par barer och sen ett ställe med lokal musik o dans, bra kväll. Dagen efter rullade vi mot Djenne en by som tydligen är en av de äldsta i Mali men mest känd för sin stora moske, det är världens största byggd i lera. Efter en väldigt kort båtfärd över en flod var vi där. Byn var liten och mysig o trevligt folk, lyckades hitta ett internetcafe där jag slängde upp förra inlägget. Har inte skrivit så mång rader under resan av flera anledningar, det e svårt att hitta bra uppkopplingar och framförallt har jag semester datorer känns inte som det första jag tänker på...
Mali var ett trevligt land börjar bli stora kontraster mot hemma folket som självklart e fattiga med våra mått mätt är ändå nästan alltid glada och trevliga. De allra flesta bär runt sin mat, vatten och grejer på huvudet oavsett om det är ved, ett elverk eller nåt annat tungt. Kvinnor med små barn bär dom nästan alltid fastsatta i ett tyg på ryggen. Unge på ryggen saker på skallen praktiskt med två armar över till annat :)
Efter ytterligare några dagar i Mali började vi närma oss gränsen till Burkina-Faso ett land som mestadels blev en transportsträcka för oss till Ghana. Blev ett stopp i en stad som hette Bobo mest för att svetsa lite på bllen, skakar och går sönder en hel del grejer på bilarna men allt har ju löst sig än så länge. Passerade gränsen med vissa mindre hinder trots att vi redan hade visum. Första natten i Ghana bjöd på bushcamping med besök av närmare 15 personer från nån liten by i närheten som sett oss, alla e nyfikna o se vad vi är för några. Lite läskigt när vi upptäckte att dom hade ett par gevär med sig men det var cool lugnt, bara nyfikna som sagt. Har besökt flera nationalparker varav den första hette Mole där va vi i två dagar och körde omkring, såg en hel del djur framförallt vårtsvin och olika antiloper men även elefanter och krokodil. Destu längre söderut vi kör mot ekvatorn ju fuktigare blir det när vi nådde kusten i Ghana hade vi över 80% luftfuktighet.. Det är varmt,svettigt och svårt att torka kläder men roligt ändå. Blev några dagar med hav och palmer och ett besök i Ancasa en park där vi körde omkring i regnskogen på leriga vägar och gick omkring bland bambuträd som gjorde att vi kände oss som myror. Rullat österut längs kusten o sett små fiskebyar samsas med palmklädda stränder. En höjdare så här långt på resan var när vi gick omkring 40 meter upp bland trädkronorna i en park där dom byggd hängbroar. Stegar och rep gjorde att det gungade, knakade o levde så man trodde det skulle braka ihop ibland. Skräckblandad förtjusning kan man väl säga men otroligt häftigt.
Efter att jobbat lite med höjdräddslan var det Cape Coast som gällde, jag och två av flickorna som e med på resan bestämde oss för att va själva några dagar så vi hoppade av vid fortet i CC. Fyra dagar i vårat egna tempo göra vad vi ville var härligt slippa bilarna och dom andra likaså. Stannade i CC två nätter innan vi drog oss vidare österut, blev en natt i Winneba och den sista på Kokrobite Beach. För oss innebär sandstränder o hav avkoppling här e det en arbetsplats, fiskare som håller på med sina båtar och nät samsas med byggarbetsplatser som kanske ska bli framtida turisthotell. Vattnet är varmt och vågorna rätt så höga med starka strömmar som gör att man måste va på sin vakt. Tog en taxi de sista milen in till Accra där vi mötte upp de andra utanför Benins ambasad, en i gruppen hade bytts ut mot en annan men fortfarande sex personer totalt fördelat på två bilar. Fixade visum relativt enkelt, har inte vågat räkna på hur många timmar man lagt på gränskontroller o ambasader allt tar tid men har löst sig. Rullade en bit utanför huvudstaden innan vi stannade för natten hos ett svenskt par som flyttat ner o byggt upp en resort. Morgonen därpå rullade vi mot Togo där vi senare under kvällen kunde slå läger utanför Lome. Stannade två nätter där så vi kunde tvätta o fixa med saker o ting, blev lite bad i havet mellan varven med...
Togo är ett väldigt smalt land så det var naturligt o dra oss norrut. Började bli lite berg o högre höjder kändes gott då luftfuktigheten blev lägre. Resans kanske hitills vackraste plats blev vårat läger för natten. Ett stort vattenfall med massa små bassänger och mindre grottor, ett morgondopp i fallet innan det bar iväg igen, dock inte så långt då bilen havererade ordentligt. Blev stående hela dagen i en by där vi fick hjälp av lokalbefolkingen att leta rätt på reservdelar. Blev mörkt så det blev kvällen på ett hotell i byn, lite förfest innan vi gick ut o svängde. Togosarna som vi kallar dom (heter nog togoleser) har varit mycket trevliga och hjälpsamma vart vi än vart. Hade ju redan ordnat med visum in till Benin nar vi var i Accra sist sa den granspassagen gick smidigt. Redan forsta kvallen i Benin kom vi i kontakt med voodoo kulturen eller religonen som det ar, vi var pa nogon sorts cermoni och fest for den lokala kungen med en massa folk som dansade till olika ritualer, ar inte speciellt insatt i vad voodoo innebar men spannande o se lite annorlunda grejer..
Dagen efter rullade vi soderut till kusten igen for att ater mota havet, och dagen darpa ta en bat till en stad som kallas afrikas venedig en by med 32000 invanare o alla bodde i hus byggda pa palar i vattnet sa vart man an skulle oavsett om man ville besoka grannen 25 meter bort var det bat som gallde :) Staden var en riktig upplevelse roligt o se nagot sant. De allra flesta livnarde sig pa fisket i olika former.
Ett par dagar till i Benin blev det innan vi igar korsade gransen aterigen mot Togo och sedan aven Ghana.
Idag den 8feb har resan med bilarna gatt i graven for min del tillsammans med annika och anna-lisa har jag hoppat av i Accra o tanker alltsa inte aka med hem. Problem bland folket o personkemi som tyvarr inte alls stamde valde vi att fortsatta pa egen hand, vist manga sura pengar som gar forlorade men men...
far se lite vad som hander framover nu, vi ska ta ett par dagar i staden nu o fundera lite. Allt e iallfall bra annars o tror inte annat an att det bara blir kanon framover...
Forresten cocosnotter som trillar ner fran 15 meters hojd o landar 2 meter ifran en ar en halsorisk !
Ha det bra hemma o tank inte pa att jag bara har lite drygt 30 grader o stralande sol....
Anders
Var ju ett tag sen jag skrev nu så här kommer lite nyheter från afrika.
Sist firade jag min födelsedag i Bamako blev ut på ett par barer och sen ett ställe med lokal musik o dans, bra kväll. Dagen efter rullade vi mot Djenne en by som tydligen är en av de äldsta i Mali men mest känd för sin stora moske, det är världens största byggd i lera. Efter en väldigt kort båtfärd över en flod var vi där. Byn var liten och mysig o trevligt folk, lyckades hitta ett internetcafe där jag slängde upp förra inlägget. Har inte skrivit så mång rader under resan av flera anledningar, det e svårt att hitta bra uppkopplingar och framförallt har jag semester datorer känns inte som det första jag tänker på...
Mali var ett trevligt land börjar bli stora kontraster mot hemma folket som självklart e fattiga med våra mått mätt är ändå nästan alltid glada och trevliga. De allra flesta bär runt sin mat, vatten och grejer på huvudet oavsett om det är ved, ett elverk eller nåt annat tungt. Kvinnor med små barn bär dom nästan alltid fastsatta i ett tyg på ryggen. Unge på ryggen saker på skallen praktiskt med två armar över till annat :)
Efter ytterligare några dagar i Mali började vi närma oss gränsen till Burkina-Faso ett land som mestadels blev en transportsträcka för oss till Ghana. Blev ett stopp i en stad som hette Bobo mest för att svetsa lite på bllen, skakar och går sönder en hel del grejer på bilarna men allt har ju löst sig än så länge. Passerade gränsen med vissa mindre hinder trots att vi redan hade visum. Första natten i Ghana bjöd på bushcamping med besök av närmare 15 personer från nån liten by i närheten som sett oss, alla e nyfikna o se vad vi är för några. Lite läskigt när vi upptäckte att dom hade ett par gevär med sig men det var cool lugnt, bara nyfikna som sagt. Har besökt flera nationalparker varav den första hette Mole där va vi i två dagar och körde omkring, såg en hel del djur framförallt vårtsvin och olika antiloper men även elefanter och krokodil. Destu längre söderut vi kör mot ekvatorn ju fuktigare blir det när vi nådde kusten i Ghana hade vi över 80% luftfuktighet.. Det är varmt,svettigt och svårt att torka kläder men roligt ändå. Blev några dagar med hav och palmer och ett besök i Ancasa en park där vi körde omkring i regnskogen på leriga vägar och gick omkring bland bambuträd som gjorde att vi kände oss som myror. Rullat österut längs kusten o sett små fiskebyar samsas med palmklädda stränder. En höjdare så här långt på resan var när vi gick omkring 40 meter upp bland trädkronorna i en park där dom byggd hängbroar. Stegar och rep gjorde att det gungade, knakade o levde så man trodde det skulle braka ihop ibland. Skräckblandad förtjusning kan man väl säga men otroligt häftigt.
Efter att jobbat lite med höjdräddslan var det Cape Coast som gällde, jag och två av flickorna som e med på resan bestämde oss för att va själva några dagar så vi hoppade av vid fortet i CC. Fyra dagar i vårat egna tempo göra vad vi ville var härligt slippa bilarna och dom andra likaså. Stannade i CC två nätter innan vi drog oss vidare österut, blev en natt i Winneba och den sista på Kokrobite Beach. För oss innebär sandstränder o hav avkoppling här e det en arbetsplats, fiskare som håller på med sina båtar och nät samsas med byggarbetsplatser som kanske ska bli framtida turisthotell. Vattnet är varmt och vågorna rätt så höga med starka strömmar som gör att man måste va på sin vakt. Tog en taxi de sista milen in till Accra där vi mötte upp de andra utanför Benins ambasad, en i gruppen hade bytts ut mot en annan men fortfarande sex personer totalt fördelat på två bilar. Fixade visum relativt enkelt, har inte vågat räkna på hur många timmar man lagt på gränskontroller o ambasader allt tar tid men har löst sig. Rullade en bit utanför huvudstaden innan vi stannade för natten hos ett svenskt par som flyttat ner o byggt upp en resort. Morgonen därpå rullade vi mot Togo där vi senare under kvällen kunde slå läger utanför Lome. Stannade två nätter där så vi kunde tvätta o fixa med saker o ting, blev lite bad i havet mellan varven med...
Togo är ett väldigt smalt land så det var naturligt o dra oss norrut. Började bli lite berg o högre höjder kändes gott då luftfuktigheten blev lägre. Resans kanske hitills vackraste plats blev vårat läger för natten. Ett stort vattenfall med massa små bassänger och mindre grottor, ett morgondopp i fallet innan det bar iväg igen, dock inte så långt då bilen havererade ordentligt. Blev stående hela dagen i en by där vi fick hjälp av lokalbefolkingen att leta rätt på reservdelar. Blev mörkt så det blev kvällen på ett hotell i byn, lite förfest innan vi gick ut o svängde. Togosarna som vi kallar dom (heter nog togoleser) har varit mycket trevliga och hjälpsamma vart vi än vart. Hade ju redan ordnat med visum in till Benin nar vi var i Accra sist sa den granspassagen gick smidigt. Redan forsta kvallen i Benin kom vi i kontakt med voodoo kulturen eller religonen som det ar, vi var pa nogon sorts cermoni och fest for den lokala kungen med en massa folk som dansade till olika ritualer, ar inte speciellt insatt i vad voodoo innebar men spannande o se lite annorlunda grejer..
Dagen efter rullade vi soderut till kusten igen for att ater mota havet, och dagen darpa ta en bat till en stad som kallas afrikas venedig en by med 32000 invanare o alla bodde i hus byggda pa palar i vattnet sa vart man an skulle oavsett om man ville besoka grannen 25 meter bort var det bat som gallde :) Staden var en riktig upplevelse roligt o se nagot sant. De allra flesta livnarde sig pa fisket i olika former.
Ett par dagar till i Benin blev det innan vi igar korsade gransen aterigen mot Togo och sedan aven Ghana.
Idag den 8feb har resan med bilarna gatt i graven for min del tillsammans med annika och anna-lisa har jag hoppat av i Accra o tanker alltsa inte aka med hem. Problem bland folket o personkemi som tyvarr inte alls stamde valde vi att fortsatta pa egen hand, vist manga sura pengar som gar forlorade men men...
far se lite vad som hander framover nu, vi ska ta ett par dagar i staden nu o fundera lite. Allt e iallfall bra annars o tror inte annat an att det bara blir kanon framover...
Forresten cocosnotter som trillar ner fran 15 meters hojd o landar 2 meter ifran en ar en halsorisk !
Ha det bra hemma o tank inte pa att jag bara har lite drygt 30 grader o stralande sol....
Anders
Söndag 17 Januari 2010 - Djenné
Resealbum: Afrika
Bamako Mali
15/1-2010
Vaknade idag upp och insåg att jag blivit ett år äldre. Tragiskt eller roligt vet jag inte men känns iallafall spännande o omväxlande att tillbringa sin 26e födelsedag i Mali, det e inte alla som gör :) Börjar väl i rätt ände där jag slutade sist känns som ett smart drag. Mauretanien har bjudit på väldigt mycket sand och spännande offroadkörning vore väl konstigt annars när man e i sahara. Men lite otippat har det även funnits lite berg o rätt så gröna områden med. Det kanske inte är speciellt många vuxenpoäng att hoppa och rulla runt bland sanddynorna men förbannat skoj hehe.
Mauretanien känns mer och mer som det riktiga Afrika mindre araber och mer svart folk och betydligt vänligare än till ex marockanerna. Köra slalom kommer att vara min nästa stora sport Djur framförallt getter och åsnor men även människor som tycker man kan stå o småprata lite eller till och med sova mitt på vägen gör att man snart slitit ut ratten. Vi var förberedda på många och en del dryga polis och militärkontroller men inte så många att vi redan förra veckan började jaga efter en kopiator till våra fiskar, ett papper med den viktigaste infon om oss som personer som passppgifter, telefon cicilstatus och kalsongstorlek. Sparar en himla massa tid vid varje kontroll istället för att bråka om papper o så där.
I måndags skulle vi på krokodiljakt, spännande. Hade fått nys om ett ställe en bra dagstur där det skulle finnas en oas med vatten där vi kunde sikta krokodiler. Precis innan vi skulle smita av vägen och in bland sanden skar våran vattenpump bytte den snabbt och var iväg på en halvtimme igen nu med sällskap av lokala militären som tyckte det var roligt att visa turister vägen .Var bara ca 5 mil tur /retur men tog hela dagen man kör inte så fort i lös sand och snårig taggskog, det är ändå sjukt imponerande hur vi tar oss fram trots fyrhjulsdrift och i stort sett inget däcktryck. Kom fram till stället där landskapet såg helt fantastiskt ut små vattendrag lite grönska och berg runt om. Jag och en till i gruppen plus två av militärena som hade sina gävär med sig gav oss ut på jakt. Gick och hoppade bland stenar och klippor i två timmar men utan resultat fick iallfall ett ordentligt träningspass och en släng av solsting hade planerat lite dåligt så hade inget vatten med mig. När vi senare kom ut till vägen igen och skulle fylla upp däcken med luft kom det en lirare som undrade om jag kunde pumpa hans däck med, inga problem tänkte jag så där stod jag o fyllde luft i hans däck medan han satt i diket och bedde. Som tack frågade han mig om jag hade någon present eller gåva till honom....
De sista dagarna har vi ägnat oss åt seriös helt utan väg o karta körning,blivit en ca 50 mil innan vi igår nådde gränsen till Mali fanns ingen gränsstation eller liknade så vi fick stämpla ut oss i den sista byn i Mauretanien o sen vänta med visum och pappersarbete tills vi kom till en liten stad vid namn Kayes i Mali. Nästan alla är glada vilken liten lerby man än kör igenom vinkar alla och barnen springer ut från sina hus/hyddor för att få en chans att se utlänningarna :) Vissa ställen där Paris-Dakar rallyt tidigre rullat har folket tagit för givet att bara för vi e vita har vi presenter med oss. Har ju inte några saker med oss, finns inte riktigt den platsen i bilarna men har vart generös med dricksen när vi handlat istället.
Denna resa bjuder som sagt på många mil i bilen, ibland har det vart lite drygt men överlag bara positivt. Ser så mkt av länderna särskilt när vi kan köra precis överallt o inte måste hålla oss på asfaltsvägar. När vi stannar för kvällen vrir vi bara av vägen nån stans o slår läger där det passar. Idag är målet Bamako huvudstaden i Mali ska försöka hitta nåt billigt boende med säker parkering för bilarna så vi kan ut o svänga lite ikväll på nån lokal pub.. En dusch och en kall grogg lite senare kommer att bli en toppenstart på min fortsatta klättring mot pensionsåldern...
Hörs o Syns // Anders
15/1-2010
Vaknade idag upp och insåg att jag blivit ett år äldre. Tragiskt eller roligt vet jag inte men känns iallafall spännande o omväxlande att tillbringa sin 26e födelsedag i Mali, det e inte alla som gör :) Börjar väl i rätt ände där jag slutade sist känns som ett smart drag. Mauretanien har bjudit på väldigt mycket sand och spännande offroadkörning vore väl konstigt annars när man e i sahara. Men lite otippat har det även funnits lite berg o rätt så gröna områden med. Det kanske inte är speciellt många vuxenpoäng att hoppa och rulla runt bland sanddynorna men förbannat skoj hehe.
Mauretanien känns mer och mer som det riktiga Afrika mindre araber och mer svart folk och betydligt vänligare än till ex marockanerna. Köra slalom kommer att vara min nästa stora sport Djur framförallt getter och åsnor men även människor som tycker man kan stå o småprata lite eller till och med sova mitt på vägen gör att man snart slitit ut ratten. Vi var förberedda på många och en del dryga polis och militärkontroller men inte så många att vi redan förra veckan började jaga efter en kopiator till våra fiskar, ett papper med den viktigaste infon om oss som personer som passppgifter, telefon cicilstatus och kalsongstorlek. Sparar en himla massa tid vid varje kontroll istället för att bråka om papper o så där.
I måndags skulle vi på krokodiljakt, spännande. Hade fått nys om ett ställe en bra dagstur där det skulle finnas en oas med vatten där vi kunde sikta krokodiler. Precis innan vi skulle smita av vägen och in bland sanden skar våran vattenpump bytte den snabbt och var iväg på en halvtimme igen nu med sällskap av lokala militären som tyckte det var roligt att visa turister vägen .Var bara ca 5 mil tur /retur men tog hela dagen man kör inte så fort i lös sand och snårig taggskog, det är ändå sjukt imponerande hur vi tar oss fram trots fyrhjulsdrift och i stort sett inget däcktryck. Kom fram till stället där landskapet såg helt fantastiskt ut små vattendrag lite grönska och berg runt om. Jag och en till i gruppen plus två av militärena som hade sina gävär med sig gav oss ut på jakt. Gick och hoppade bland stenar och klippor i två timmar men utan resultat fick iallfall ett ordentligt träningspass och en släng av solsting hade planerat lite dåligt så hade inget vatten med mig. När vi senare kom ut till vägen igen och skulle fylla upp däcken med luft kom det en lirare som undrade om jag kunde pumpa hans däck med, inga problem tänkte jag så där stod jag o fyllde luft i hans däck medan han satt i diket och bedde. Som tack frågade han mig om jag hade någon present eller gåva till honom....
De sista dagarna har vi ägnat oss åt seriös helt utan väg o karta körning,blivit en ca 50 mil innan vi igår nådde gränsen till Mali fanns ingen gränsstation eller liknade så vi fick stämpla ut oss i den sista byn i Mauretanien o sen vänta med visum och pappersarbete tills vi kom till en liten stad vid namn Kayes i Mali. Nästan alla är glada vilken liten lerby man än kör igenom vinkar alla och barnen springer ut från sina hus/hyddor för att få en chans att se utlänningarna :) Vissa ställen där Paris-Dakar rallyt tidigre rullat har folket tagit för givet att bara för vi e vita har vi presenter med oss. Har ju inte några saker med oss, finns inte riktigt den platsen i bilarna men har vart generös med dricksen när vi handlat istället.
Denna resa bjuder som sagt på många mil i bilen, ibland har det vart lite drygt men överlag bara positivt. Ser så mkt av länderna särskilt när vi kan köra precis överallt o inte måste hålla oss på asfaltsvägar. När vi stannar för kvällen vrir vi bara av vägen nån stans o slår läger där det passar. Idag är målet Bamako huvudstaden i Mali ska försöka hitta nåt billigt boende med säker parkering för bilarna så vi kan ut o svänga lite ikväll på nån lokal pub.. En dusch och en kall grogg lite senare kommer att bli en toppenstart på min fortsatta klättring mot pensionsåldern...
Hörs o Syns // Anders
Lördag 9 Januari 2010 - Nouadhibou
Resealbum: Afrika
Tjenare ...
Den 26 december på annandag jul bar det iväg söderut, en resa som kommer att vara i ca 2.5månader. Tillsammans med fem andra personer som jag tidigare inte känt skall jag bege mig till Afrika. Vi kör i två stycken mycket bra utrustade toyota land cruiser 4x4. Resan i stora drag är söderut genom Europa ner till Marocko och vidare genom Mauretanien till Mali och sen vidare till Burkina Faso och Ghana. Kommer sen att köra en sväng runt Togo och Benin och på hemvägen blir det även Senegal och ev Gambia.
På lördagskvällen mötte jag upp alla utom en i Falkenberg, sen rullade vi ner till Trelleborg där den sista personen anslöt sig. Tog nattbåten ner till Travemunde där vi vaknade morgonen efter. Rullade i raskt tempo genom Tyskland via Luxemburg till Frankrike, där slog vi senare på kvällen läger på ett bed and breakfast. Sov bra och rullade vidare efter frukost. Nu började det kännas som att man var på väg, körde både stora o mindre vägar ner till Spanien. Blev ett kortare stopp i Madrid efter att dieselpumpen gett upp på våran bil. blev bogsering o lite mek innan vi kunde fortsätta. Eftersom Europa inte var vårat mål blev även södra delarna ren transportsträcka. Sista natten innan vi tog båten över Gibraltar sund tillbringade vi i Marbella.
Dagen därpå satt vi på katamaren över till Ceuta. Även fast vi nu var i afrika var det en bit kvar till Marocko. Gränsövergången var spännande tog 2,5 timme det var tydligen riktigt lindrigt allt gick fint och efter lite olika turer mellan olika luckor hade jag lite nya stämplar i passet :)
Det regnoväder som följt oss genom europa ville inte ge med sig även fast vi var på bättre breddgrader har blivit några blöta nätter i våra tält uppe på taket..
Marocko har verkligen vart över förväntan. Helt otrolga landskap med höga berg o massa stenöken Har mestadels hållt oss på småvägar och sett en massa fin natur o byar. Även lite större städer som Fes, Marrakech och huvudstden Rabat har hunnits med. En av nätterna sov vi på 2000meters höjd då hade vi bra många minus och is i tältet då de fortfarande inte torkat..
Atlasbergen har utan tvekan vart en höjdpunkt så här långt, små slingriga bergsvägar med riktigt branta stup spännande värre. standarden e väl rätt kass på vägarna men de flesta har nån beläggning iallfall även om det ofta bara är en bilbredd brett. Igår den 7/1 kom vi ner till västsahara, vi har inte behövt stanna i speciellt många poliskontroller innan, men nu va de klipp flera stycken på bara en kort sträcka dom vill sätta böter på nästan vilka skitgrejer som helst men det mesta går att snacka sig ur som tur är.
En rolig grej var att vi har en kartbild på en av bilarna o då står det västsahara på den, vilket inte gillas av marockanerna då landet är ockuperat av dom, slutade dock med att silvertejpen åkte fram så vi kunde tejpa över hela kartan.
Har nu börjat känna att man e på väg långt bort, runt 20 grader varmt och kameler överallt.Västsahara fanns väl bara militärer o poliskotroller kostade 400kr att köra 60 km för fort på 30 väg gick att snacka sig ur det med vifta med visa kortet o säga att man inte har några cash..
Imorse kom vi till gränsen efter 20 mil på en väg som längs med vägkanterna var fyllt med minor även efter vi lämnat Marocko o skulle köra de 3 km genom ingemnasland till Mauretaniens gräns var det minfält och dom km fanns ingen väg, men som tur spår i sanden att följa. Klarade oss bra och efter 7 timmars brottande med myndigheter på båda gränserna var vi i ännu ett nytt land.
Skall fösöka uppdatera lite mer efterssom, allt e iallafall under kontroll o humöret på topp hoppas ni har det bra hemma i Sverige
// Anders
Den 26 december på annandag jul bar det iväg söderut, en resa som kommer att vara i ca 2.5månader. Tillsammans med fem andra personer som jag tidigare inte känt skall jag bege mig till Afrika. Vi kör i två stycken mycket bra utrustade toyota land cruiser 4x4. Resan i stora drag är söderut genom Europa ner till Marocko och vidare genom Mauretanien till Mali och sen vidare till Burkina Faso och Ghana. Kommer sen att köra en sväng runt Togo och Benin och på hemvägen blir det även Senegal och ev Gambia.
På lördagskvällen mötte jag upp alla utom en i Falkenberg, sen rullade vi ner till Trelleborg där den sista personen anslöt sig. Tog nattbåten ner till Travemunde där vi vaknade morgonen efter. Rullade i raskt tempo genom Tyskland via Luxemburg till Frankrike, där slog vi senare på kvällen läger på ett bed and breakfast. Sov bra och rullade vidare efter frukost. Nu började det kännas som att man var på väg, körde både stora o mindre vägar ner till Spanien. Blev ett kortare stopp i Madrid efter att dieselpumpen gett upp på våran bil. blev bogsering o lite mek innan vi kunde fortsätta. Eftersom Europa inte var vårat mål blev även södra delarna ren transportsträcka. Sista natten innan vi tog båten över Gibraltar sund tillbringade vi i Marbella.
Dagen därpå satt vi på katamaren över till Ceuta. Även fast vi nu var i afrika var det en bit kvar till Marocko. Gränsövergången var spännande tog 2,5 timme det var tydligen riktigt lindrigt allt gick fint och efter lite olika turer mellan olika luckor hade jag lite nya stämplar i passet :)
Det regnoväder som följt oss genom europa ville inte ge med sig även fast vi var på bättre breddgrader har blivit några blöta nätter i våra tält uppe på taket..
Marocko har verkligen vart över förväntan. Helt otrolga landskap med höga berg o massa stenöken Har mestadels hållt oss på småvägar och sett en massa fin natur o byar. Även lite större städer som Fes, Marrakech och huvudstden Rabat har hunnits med. En av nätterna sov vi på 2000meters höjd då hade vi bra många minus och is i tältet då de fortfarande inte torkat..
Atlasbergen har utan tvekan vart en höjdpunkt så här långt, små slingriga bergsvägar med riktigt branta stup spännande värre. standarden e väl rätt kass på vägarna men de flesta har nån beläggning iallfall även om det ofta bara är en bilbredd brett. Igår den 7/1 kom vi ner till västsahara, vi har inte behövt stanna i speciellt många poliskontroller innan, men nu va de klipp flera stycken på bara en kort sträcka dom vill sätta böter på nästan vilka skitgrejer som helst men det mesta går att snacka sig ur som tur är.
En rolig grej var att vi har en kartbild på en av bilarna o då står det västsahara på den, vilket inte gillas av marockanerna då landet är ockuperat av dom, slutade dock med att silvertejpen åkte fram så vi kunde tejpa över hela kartan.
Har nu börjat känna att man e på väg långt bort, runt 20 grader varmt och kameler överallt.Västsahara fanns väl bara militärer o poliskotroller kostade 400kr att köra 60 km för fort på 30 väg gick att snacka sig ur det med vifta med visa kortet o säga att man inte har några cash..
Imorse kom vi till gränsen efter 20 mil på en väg som längs med vägkanterna var fyllt med minor även efter vi lämnat Marocko o skulle köra de 3 km genom ingemnasland till Mauretaniens gräns var det minfält och dom km fanns ingen väg, men som tur spår i sanden att följa. Klarade oss bra och efter 7 timmars brottande med myndigheter på båda gränserna var vi i ännu ett nytt land.
Skall fösöka uppdatera lite mer efterssom, allt e iallafall under kontroll o humöret på topp hoppas ni har det bra hemma i Sverige
// Anders