Gullsings blogg

Vi hade frukost på vårt hotell och man hade servering både inne och utomhus. Vi föredrog att sitta ute, för man har så fin utsikt över hamnen därifrån.

Så här härliga fiskebåtar stod intill kajen varenda morgon, sen fiskarena hade kommit iland. På kajen stod de sen och sålde fångsten, tills fisken tog slut. Det var så, att vi nästan blev sugna på att ha ett lägenhetshotell nästa gång istället för bara frukosthotell. Vi klagar inte över hotellet som sådant, men det lockade att få handla och tillaga sin fisk själv.

På andra sidan hamnen ligger Johanniterriddarnas borg och framför den ligger de här härliga båtarna.

De här två söta kissemissarna såg vi varenda morgon, när vi åt vår frukost. Men aldrig att jag hade en chans att fotografera dem, förrän nu, när det var vår allra sista dag på ön.

Som du har märkt har jag inte visat några badbilder, varken från stranden eller från poolen på hotellet. Men var så säker på, att vi verkligen har badat och solat också. Vi var bruna som pepparkakor, när vi kom hem. Men nu efter lite tid, så börjar det flagna igen. Kanske vi skulle boka nåt nytt?????????????????????

När vi gick ifrån borgen kom vi genom bargatan. Så här ser det ut vid sidan om den.

Här synes lite lämningar här också. Området är verkligen inte litet. Ungdomarna, som är här på kvällarna har säkert ingen aning om vad som ligger på andra sidan av murarna. Som detta!

Och detta!

Bargatan på dagen. På kvällen är det nästan alldeles mörkt och det skrålas och skränas ordentligt efter shottar både hit och dit.

Jag kan inte heller undanhålla er Saluhallen inifrån. Vi glömmer aldrig första gången vi var här. Det såg lite annorlunda ut då. Men det stod en liten kille i kanske 9-års åldern, som visade en vitlöksfläta för oss och fick faktiskt sålt den också. Ett litet gulligt minne för oss.

Vi hade bestämt oss för att ta oss till Asklepion, där Hippokrates grundade sitt sjukhus. Men det gick ingen buss dit, för det var slut på säsongen. Då ville vi ta det lilla blåa tåget, som går dit upp. Det är cirka fyra kilometer dit.

Visserligen gick vi ända dit upp och ner igen 1992, när vi var på Kos för första gången. Då hade vi ungefär 40 grader varmt och hade inte vett att ens ha vatten med oss. Därför har det inte blivit av flera gånger. Men nu skulle det ske!

Tåget, som vi skulle ta, gick väldigt långt bort från vårt hotell, men vi travade på för allt vad tygen höll, för upp dit skulle vi. När vi kom fram till "tågstationen" hade tåget gått och vi skulle få vänta i 3/4 timma, innan den skulle gå igen.

Vad göra? Jag föreslog att vi skulle gå till borgen istället. Det blev bra, tyckte maken. Då gick vi alltså upp till borgen, som Johanniterriddarna grundade över den gamla staden som förstördes i en jordbävning. Borgen är byggd i venetiansk stil under det 15:e århundradet. Den har dubbla murar och en vallgrav. Man använde marmor och sten från den antika staden som byggnadsmaterial.

För att få veta mer om Johanniterorden följ den här adressen. http://www.vastsverige.com/templates/article____9631.aspx Tack Sirpa för den.

Här ser du ingången till Johanniterborgen. Man går över bron, som jag visade tidigare.

Den här trappan finnaer man alldeles till höger, så fort man har kommit in på området.

Rester av en Vapensköld.

De var nog lite längre än vad vi är idag. Och huvudlösa?

Här förvaras lite smått och gott att försvara sig med.

Det här är nog en försvarsglugg i muren. Man kan verkligen se hur tjocka murarna är.

En port mellan de olika delarna i borgen.

Murkrön i borgen.

Lämningar i Johanniterordens borg.

Det här är ett avstängt museum för besökarna. Även här fick jag stoppa båda händerna och kameran innanför ett galler för att kunna få med så mycket som möjligt av sakerna som syns här.

Avträde i Johanniterriddarnas borg????????????

Här hänger EU flaggan och den grekiska flaggan vid sidan om varandra längst ute mot havet. Man kan skymta Turkiet i bakgrunden.

Här syns muséet ovanifrån.

Återanvändning av antika marmorplattor vid nybygget av Johanniterordens borg.

Utsikt över hamnen från borgen med Vita Tornet i bakgrunden.

Utsikt över havet från borgen. Man ser ju förstås inte så mycket hav i den här bilden.

Asklepion då? Nej, det blev ingen tid till det den här gången. Synd ändå tycker jag, för det hade varit kul att få se det igen. Vi har såna härliga minnen av den gången. Det var ju varmt som jag skrev, så när vi hade kommit längst upp, så fanns det en skog av tallar. I den spelade cikadorna SÅ högt, att vi aldrig glömmer det.

På förmiddagen gick vi upp till Xystos, Amphieteatern och Katolska kyrkan.

Första anhalten var Xystos som var en gigantsik gymnastiksal, som täcktes av ett tak. Så man kunde ha tävlingar året runt utan att vara beroende av vädret och vind, eller kylan på vintern.

Området är mycket stort och anlades mycket tidigt. Gymnasterna brukade smörja in sina kroppar med olivolja före tävlingarna och tvättade sig efteråt för att bli av med oljan. De här kolonnerna blev restaurerade och utgör en imponerande syn.

Vad den här byggnaden har använts till vet jag inte. Men den är intressant tycker jag.

Det här huset kallas för Nympheum. Jag har en bild som säger så. Men den tar vi inte med, för det är bara en ristning på en stor och platt sten.

Den här bilden är också en interiör från Nympheum tagen genom ett galler. Jag fick stoppa in båda händerna och kameran innanför gallret, för att kunna ta den här bilden. Nympheum byggdes under det tredje århundradet före Kristus. Där finns elva kolonner runt tre väggar. den fjärde var en vägg med tre alkover, där man kunde ta sig ett bad.

Den här "gatan" imponerar. Den heter Via Cardo. Tänk att här gick folk för tusentals år sen. Gatan har blivit nersliten av miljontals fötter under årens lopp. Man känner sej liten, när man går där och tänker på att den är så gammal och sliten och så går även jag där och sliter på den.

Redan då för tusentals år hade man avloppsrör här. Idag är inte rören vidare, så det är därför man måste slänga pappret i hinkar på toan.

Det här är en fallen pelare, som användes än idag som viloplats. Xisto är ett stort område och har nästan ingen skugga, så man sätter sig gärna på den här och vilar och dricker kanske lite vatten. Det behövs här när det är varmt.

Här synes ytterligare en byggnadsrest.

Än en bild på Via Cardo mot andra hållet.

När vi hade gått igenom hela Xisto, så var det bara att kliva upp för några trappor och gå över till Odeum, den gamla, men rätt nyrenoverade teatern. Man fick gå över den väldigt trafikerade genomfartsvägen för att komma dit.

Så här ser scenen ut från åskådarplatserna. Detta är alltså en mycket gammal amfieteater, som byggdes på det andra århundradet efter Kristus.

Sådana här bastanta pelare bär upp sittplasterna på Odeon. De har jag inte sett tidigare, men den här gången undersökte jag det mesta där. Det var mycket mer att se, än vad jag hade gjort tidigare.


Så här ser Odeon ut från utgången från teatern.

Sen fortsatte vi till den Katolska kyrkan. Det kom vi i kontakt med en gång för många år sen. Vi gick nämnligen på genomfartsgatan, när en gammal farbror stoppade oss och ville visa oss kyrkan. Vi förstod så väl, att han ville ha betalt, men tyckte att det var lite kul med det. så han visade oss till just den Katolska kyrkan. Men han var väldigt noga med att berätta att han inte var katolik utan trodde på den ortodoxa kyrkan. Han till och med visade var den låg.

Vi kom till den stora porten till den Katolska kyrkan, men den var stängd och låst. Vi ville fotografera honom. Men ack nej då! Däremot tog han två bilder på oss. De blev faktiskt riktigt fina. När vi så skulle betala honom, så fick han några drachmer, men se de räckte inte, för han ville kunna dricka öl till maten också. Vår släkting Osman blev sur på oss, för att vi överhuvudtaget hade dett farbrorn några pengar. Men när vi sa, att vi förstod och visste vad det var frågan om, så sa han att det fick ju gå för den här gången.


Här ser man ingången till den Katolska kyrkan. En riktigt vacker port.

Inne på kyrkogården finns det ett par minnesmärken. Här är det ena. Texten lyder som så här; Vi tänker med sorg på de italienska officerare som blev mördade av tyska nazister i oktober 1943. Stenen blev rest i juni 2002. Det var många hemskheter som försiggick vid den tiden i Grekland, inte bara på Kos.

En vacker Madonna i den Katolska kyrkan.

Det här föreställer nog en apostel i den Katolska kyrkan.

Det är en fantastiskt vacker port, som här leder ut från den Katolska kyrkan. Det är densamma vi blev fotograferade vid, fastän då utifrån. Då var ju grindarna stängda och låsta.

Här ser man den Grekiskt Ortodoxa kyrkan. Den ligger en bit ifrån, men den ville den gamla farbrorn inte visa.

Det här får bli slutet för den här dagens äventyr.

Casa Romana Casa Romana är en stor återuppförd villa från den romanska perioden och är dekorerad med underbara mosaiker, väggmålningar och reliefer. Byggnaden hade tre öppna innergårdar.

Det här muséet har varit stängt i åtta år för renovering. Det beskedet fick vi i alla fall av en herre i receptionen där. Så två gånger om de senaste gångerna vi har varit på Kos, har vi inte kunnat gå in och titta här. Grindarna som är höga har varit stängda och man har hänvisat till nästkommande årsskiften. Det är inte färdigt här än, men man kan komma in gratis och titta bara man inte stör arbetarna.

Här syns en hel del av utgrävningarna.

Bland det första vi såg här var en överdel till en pelare. Det är maken som tittar vid sidan om den.

Kan det vara en toa eller en brunn?

Här syns det lämningar efter målningar på en vägg.

Det finns vackra mosaikgolv i Casa Romana. Här syns ett av dem. Många mosaikgolv finns på Rhodos i Stormästarens palats. Det var Mussolini, som restaurerade palatset där och skulle använda det till sommarbostad. Då flyttades många mosaikgolv dit från Kos. Men nu väntas kanske golven komma tillbaka till rätta stället. Man vet aldrig.

Här ser vi hur fint det kunde vara inom byggnaden. En härligt sval och vacker innergård.

Det här är lämningar från själva romerska baden. Det lär ha varit bassänger med uppvärmt vatten i, så man kunde bada och bli fin och ren. De lustiga ringarna har tydligen varit delar av det som höll golven uppe. Jag har hört om det för rätt länge sen, så jag kan ha fel för mig.

Här syns rester efter byggnader vid Casa Romana också.

Ytterligare husrester. Se så vackert stenarna ligger över varandra.

Man kan just undra var den här ristningen betyder och var golvplattan har legat.

Avloppsrör i tegel från romartiden. Tänk så utvecklade de var redan då. Men tyvärr har man ju inte så stora möjligheter till att göra avloppsrören större än idag. Så man får ju slänga toapapperet i en hink vid sidan om i hela Grekland.

Nästan fyrkantig sten med änglaliknande kvinnofigurer.

Ja så var den här dagens upptäckter avslutade för den här gången.

Den här dagen blev det en lång promenad bort till Kos lägenheter och hotell, där vi bodde för många år sen. Vårt hotell Astron ligger vid hamnen och Kos hotell ligger vid marinan. Hur lång väg det är är svårt att säga, men det tar en ordentlig stund att gå den vägen.

Den här bron leder ut till den stora Johanniterborgen som ligger i hamnen.

Strax före bron såg vi den här bilden. Henke eller ej, men karikatyrer gör ju att folk är lika varandra.

Man hade byggt om gatan, så det fanns promenadstråk, cykelstråk och bilväg i två leder. Därav blev resultatet, att det inte fanns plats till badsängar, som alltid har funnits till uthyrning intill vattnet. Inte för att det var något att missa, för baden är inte så bra på den här sidan av stan.

Kos hotell var sej likt och där satte vi oss ner och drack varsin färskpressan juice vid poolen.

Sen gick vi ner mot stan igen förbi en park med stora och imponerande träd. Till exempel den här stora fikusen med sina enorma rötter.

Så gick vi förbi Hippokrates träd med den flotta Brunnen intill trädet.

Trädet ja. Det sägs att det var under det, som Hippokrates satt med sina lärjungar en gång i tiden och lärde ut sina kunskaper i läkekonsten. Han kallas ju för läkekonstens fader och har instiftad den så kallade Hippokrates ed, som alla läkare får svära, när de studerar till läkare. Om du vill läsa eden finns den här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hippokrates_ed på just Wikipedia. Observera att trädet inte kan vara SÅ gammalt enligt nutida rön.

Efter det torget gick vi genom den ökända eller kända Bargatan. Välj vad som önskas. Susanne Ljung skriver i sin bok Ljungs grekiska övärld: "Bar Street är en kort gatstump fylld med trettiotalet barer, vägg i vägg, där varje bar pumpar ut olika låtar på högsta volym samtidigt. En sann upplevelse för varje människa som har svårigheter att föreställa sig hur en nedstigning i helvetet möjligen kan låta."

Vi väljer själva att inte besöka stället på kvällarna, men går gärna igenom den på dagen. På ena sidan av gatan ligger det serveringar vägg i vägg och på den andra sidan ligger det en stenmur, som på utsidan har stora utgrävningar med massvis med ruiner.

Så småningom kom vi ut till Frihetstorget och gick hemåt igen.

Vi firade min födelsedag med en drink på vår balkong tillsammans med våra vänner K. och L, innan vi gick ner till Ilias på Mummys Cooking, eller Eudokia, som mamma heter. Ilias satte sej på huk vid vårt bord och frågade vad vi ville ha kött eller fisk. Det blev kött. Han kom in med sju olika sorters mezedes bland annat fylld paprika som smakade underbart.

Som det ofta händer på Kos gick elen på morgonen, men det klarades av rätt bra.

Så gick vi ut och åt lunch hos Maria på vårt specialställe för Gyros Pitta.
Närmsta målet efter det blev ju förstås Frihetstorget med Moskén till vänster
Muséet vid torgets nedre del
och Saluhallen längst upp.
När vi hade beskådat dessa byggnader gick vi och drack kaffe på en servering och gick sen hemåt och på vägen dit mötte vi K. och L., som satt med varsin öl på en servering och vi ville ju inte vara sämre utan satte oss ner hos dem. På vägen dit såg vi en läcker bikini till mej, man den fanns inte i min storlek. De finaste verkar bara vara till mindre folk än vad jag är.

Vi kom hem och solade och badade i poolen på hotellet och gick sen ner till vårt specialställe Plaza hos Abraham,hans hustru Selma och hans Mamma. Vi brukar nämnligen bada och äta där, men eftersom vi redan hade ätit en pizza vid poolen hälsade vi bara. Men Abraham bjöd oss ändå på varsin välkomstdrink, för vi har ju varit där i många år. Det vill säga i nio år med lite avbrott för andra grekiska öar emellanåt.

Vi hade bestämt möte med Osman, som har varit gift med min systerdotter tidigare, att vi skulle träffas på kvällen och äta lite. Han tog oss till ett nytt ställe ner till början av stranden, första krogen där. Det var en fiskerestaurang, som endast har färska varor, hämtade i hamnen på morgonen. Vi gick ut i köket och fick syna vilka fiskar vi ville ha. Så ordnade O. horta och haricots verts, som kom in som första rätter. Man skulle hälla olja och citron över och salta och peppra. Det smakade jättgott!

Nästa rätter blev octapodia, svamp och merides. Jättegott! Så småningom kom den grillade fisken in. Vi drack 1½ flaska husets vita vin till maten och till dessert fick vi vita vindruvor. Allt detta gick på 74 €. Vi var ju ändå 3 personer om detta. Vi betalade, eftersom O. hade bjudit så hemskt många gånger förut.

Det var fullmåne över hamnen och maten smakade underbart.

Vi reste från Helsingborg till Helsingör med färjan klockan 12. Då hade vi redan träffat våra vänner hon K. och han L. vid färjeterminalen. Från Helsingör reste vi till Kastrup, trodde vi. Men på tåget fick vi reda på, att det var köbildning på spåret, så de, som skulle till Kastrup, fick gå av tåget och krångla sig ner till tunnelbanan med väskor och allt. Så fick vi alltså åka tunnelbana från Nörreport vidare. Incheckningen gick däremot bra och flyget gick som det skulle.

Vi fick rum nummer 220 på Hotell Astron. Våra vänner fick rum 227. Efter uppackning stöp vi två i säng och somnade direkt.

Nu blir det en ny resa till Kos. Igår bokade vi en resa dit för nionde gången. Nej det är faktiskt tionde gången vi har bokat en resa dit. Men den förra fick vi avstå ifrån, eftersom jag bröt min vänstra fot veckan innan vi skulle resa. Jag hoppas verkligen att ingenting kan stoppa oss den här gången.

Att vi bestämde oss berodde på, att i fredags satt vi vid "Landningen" på Råå och solade och badade tillsammans med våra bästa vänner. Han upphov sin röst och sa, att de skulle resa till Kos i höst. Jaha! När vi själva kom hem, var vi överens, att det blir ju Kos den här gången. Vi har varit lite veliga och inte kunnat bestämma oss, för vart resan skulle gå. Förslagen har varit många, men Grekland var målet. Det var vi överens om.

Vi gick ner på stan och gick in på Resia, vår stamresebyrå, på lördagen. Men "vår" ordinarie säljare var ledig den dan, så vi vände på klacken och gick ut ett par ärenden ett tag. Så sa vi till varandra, vi bryr oss inte, vi går tillbaka. Det var en ung tjej, som hjälpte till. Vi hade redan hemma tittat på Apollos hemsida och sett, att det fanns plats kvar på "vårt" hotell, Astron. Det ligger mitt emot hamnen och mycket centralt. Vi har bott där ett par gånger förut och blivit nöjda.

Ja, så var resan bokad och klar för avgång i september i fjorton dagar. Tjejen gick för att skriva ut våra papper. Så såg vi våra vänner titta in genom skyltfönstret. De kom in, när de såg oss. Det blev varsina resor till dom också. Samma avgångar. Men de hade inte tänkt att köpa resan just då, utan hade tänkt vänta lite. Det var faktiskt de sista fyra platserna på planet från Köpenhamn, så där hade vi tur alla fyra.

Nu har vi lite tid på oss till avresan. Men det ska bli en trevlig väntan.

Gilla