Onsdag 25 Augusti 2010 - Oia
Resealbum: Bröllopsresan till Santorini, Grekland
När vi besökte Oia på Santorini i September 2006 var där ingen trängsel alls.
Det fanns både tid och utrymme för att knäppa fina bilder. Luften var hög och klar. Inte alls så som det kan vara i högsommarvärme.
Så här ser det ut nu fyra år senare.
Utbyggt med ännu en restaurang för alla de turister som vill se solnedgången i vacker miljö.
Vi gjorde även en repris på vår pussbild.
2006:
och 2010:
Jag vet inte vad som hänt med färgerna. De nytagna bilderna är med nya kamera som premiäranvändes.
Det fanns både tid och utrymme för att knäppa fina bilder. Luften var hög och klar. Inte alls så som det kan vara i högsommarvärme.
Så här ser det ut nu fyra år senare.
Utbyggt med ännu en restaurang för alla de turister som vill se solnedgången i vacker miljö.
Vi gjorde även en repris på vår pussbild.
2006:
och 2010:
Jag vet inte vad som hänt med färgerna. De nytagna bilderna är med nya kamera som premiäranvändes.
Måndag 12 Juli 2010 - Santorini
Resealbum: Bröllopsresan till Santorini, Grekland
Innan vi lämnar ön ska vi ta bussen till Oia och åtminstone ta ett dopp i Medelhavet.
För er som inte läst mina tidigare bloggar ska jag förtydliga att jag varit sjuk under resan och inte kunnat gå på upptäcktsfärd i samma utsträckning som jag och min man brukar göra. Min man, ja, det är ju bröllopsresa så nog känns det lite snöpligt att bli sjuk.
Vi har tänkt ta bussen till Oia. I väntan på den ligger jag utsträckt på en mur. Vilka praktiska murar det finns överallt i Grekland!
Vi samspråkar lite med ett engelskt par när en taxi på väg till Oia vill övertala oss att få en körning på väg dit. Snabbt övertalar jag våra britter att vi kan väl dela och på så vis slipper jag skumpa en längre tid på bussen.
Oia är precis lika vackert som jag minns det från mitt senaste besök.
För fyra år sedan tog vi en likadan bild på samma plats som vi även då kallade ”Romantik på Santorini”
Vilket vackert hem, eller hur?
Boungavillan blommar så vackert och klättrar så snyggt över husfasader och genom gränder.
Min Hans doftar.
Jag behöver vila och denna bild heter ”Vila i Oia” (uttalas Ia)
Hem med bussen och vila i Firostefani igen. Utsikten är ju förträfflig med solen på nedgående.
Sista dagen innan hemfärd tar vi bussen för ett bad nere i Perivolos.
Det blir ett dopp i det blå innan hemresa.
Tyvärr blev jag inte bättre under veckan som jag hoppats på. Vår bröllopsresa blev inte som vi tänkt oss men vi är båda nöjda att vi ändå gav det ett försök.
Så många år som vi varit tillsammans och så väl som vi känner varann. När jag liggandes i Hasses knä på planet hem med samma smärta som på planet ner kände jag ändå att vi aldrig varit så nära varann som just då.
Försökte ta mig till jobbet i två dagar men fick ge upp och ta mig till akuten där jag blev ipumpad smärtstillande så till den milda grad att jag var helt väck. Inte fick jag äta då kirurgerna hade tuppfäktning om man skulle operera eller inte. Medan jag väntade spydde jag då jag fått för lite näringsintag.
Fy, tusan.
Träffade kirurgen som kikade på mig dagen före avresan till Santorini som nu har en teori om medicinering. Jag åker hem till familjen och har nu 8-10 veckors medicinering med förhoppning om fullt tillfrisknande.
Jag håller tummarna och Hasse likaså för vid den tidpunkten är det dags för oss att resa två veckor till Karpathos. Då ska vi ta igen allt vi missat med råge!
För er som inte läst mina tidigare bloggar ska jag förtydliga att jag varit sjuk under resan och inte kunnat gå på upptäcktsfärd i samma utsträckning som jag och min man brukar göra. Min man, ja, det är ju bröllopsresa så nog känns det lite snöpligt att bli sjuk.
Vi har tänkt ta bussen till Oia. I väntan på den ligger jag utsträckt på en mur. Vilka praktiska murar det finns överallt i Grekland!
Vi samspråkar lite med ett engelskt par när en taxi på väg till Oia vill övertala oss att få en körning på väg dit. Snabbt övertalar jag våra britter att vi kan väl dela och på så vis slipper jag skumpa en längre tid på bussen.
Oia är precis lika vackert som jag minns det från mitt senaste besök.
För fyra år sedan tog vi en likadan bild på samma plats som vi även då kallade ”Romantik på Santorini”
Vilket vackert hem, eller hur?
Boungavillan blommar så vackert och klättrar så snyggt över husfasader och genom gränder.
Min Hans doftar.
Jag behöver vila och denna bild heter ”Vila i Oia” (uttalas Ia)
Hem med bussen och vila i Firostefani igen. Utsikten är ju förträfflig med solen på nedgående.
Sista dagen innan hemfärd tar vi bussen för ett bad nere i Perivolos.
Det blir ett dopp i det blå innan hemresa.
Tyvärr blev jag inte bättre under veckan som jag hoppats på. Vår bröllopsresa blev inte som vi tänkt oss men vi är båda nöjda att vi ändå gav det ett försök.
Så många år som vi varit tillsammans och så väl som vi känner varann. När jag liggandes i Hasses knä på planet hem med samma smärta som på planet ner kände jag ändå att vi aldrig varit så nära varann som just då.
Försökte ta mig till jobbet i två dagar men fick ge upp och ta mig till akuten där jag blev ipumpad smärtstillande så till den milda grad att jag var helt väck. Inte fick jag äta då kirurgerna hade tuppfäktning om man skulle operera eller inte. Medan jag väntade spydde jag då jag fått för lite näringsintag.
Fy, tusan.
Träffade kirurgen som kikade på mig dagen före avresan till Santorini som nu har en teori om medicinering. Jag åker hem till familjen och har nu 8-10 veckors medicinering med förhoppning om fullt tillfrisknande.
Jag håller tummarna och Hasse likaså för vid den tidpunkten är det dags för oss att resa två veckor till Karpathos. Då ska vi ta igen allt vi missat med råge!
Onsdag 7 Juli 2010 - Firostefani
Resealbum: Bröllopsresan till Santorini, Grekland
Det är tur att vi bokat så lyxigt boende då mitt sjukdomstillstånd varken blir bättre eller sämre.
Från vår studio kan vi avnjuta solnedgången på första parkett.
Nattetid kan vi mysa på vår altan och titta på stjärnorna men även blicka ut över calderan i månens sken.
Vi kan ägna tiden åt läsning. En fin bröllopspresent fick vi av vår hyresvärd.
Greek style! Jag som älskar inredning blir lyrisk.
Fotografering kan jag ägna mig åt endast kortare stunder i näromgivningarna.
De 47 trappstegen upp till vår studio är lika tunga varje gång vi ska upp.
Hasse får hämta mat till mig till lunch men kvällarna försöker jag mig upp till Firostefani och To Akteon för Santorini specialiteter som Santorini sallad med små tomater odlade på ön och kapris blad.
Dag 4 försöker vi oss på en kvällspromenad bort till Thira som är så vackert i kvällsljus.
Jag behövde nämligen ett apotek. I Grekland finns inget läkemedelsverk som kontrollerar i samma utsträckning som i Sverige och jag räknar med att hitta dunder medicin.
Från vår studio kan vi avnjuta solnedgången på första parkett.
Nattetid kan vi mysa på vår altan och titta på stjärnorna men även blicka ut över calderan i månens sken.
Vi kan ägna tiden åt läsning. En fin bröllopspresent fick vi av vår hyresvärd.
Greek style! Jag som älskar inredning blir lyrisk.
Fotografering kan jag ägna mig åt endast kortare stunder i näromgivningarna.
De 47 trappstegen upp till vår studio är lika tunga varje gång vi ska upp.
Hasse får hämta mat till mig till lunch men kvällarna försöker jag mig upp till Firostefani och To Akteon för Santorini specialiteter som Santorini sallad med små tomater odlade på ön och kapris blad.
Dag 4 försöker vi oss på en kvällspromenad bort till Thira som är så vackert i kvällsljus.
Jag behövde nämligen ett apotek. I Grekland finns inget läkemedelsverk som kontrollerar i samma utsträckning som i Sverige och jag räknar med att hitta dunder medicin.
Torsdag 1 Juli 2010
Resealbum: Bröllopsresan till Santorini, Grekland
Vilken underbar dag det blev - vår bröllopsdag.
Jag tänker inte ladda upp några bilder eller blogga om det här då jag tycker det är alldeles för privat men bröllopsresan hade jag tänkt att skriva en hel del om.
Förväntningarna är ju desto större när man bokat en bröllopsresa!
Lite extra comfort på planet med benutrymme och fri dryck.
Dyrt privat boende på Santorini i Firostefani.
Vad händer då?
Jo, jag blir sjuk innan vi ska iväg.
Får fatt i distriktsläkaren på vårdcentralen som tar emot mig på måndagen (vi skulle resa tisdagen)
Undersökning och snabb påringning till kirurgen som lovar att ta emot på akuten med deras bakjour.
Far dit och blir avsläppt av Hans som far vidare till Linköping för att lämna tillbaka kläderna som han hyrt för bröllopet. Här gäller det att vara effektiv.
Kirurgiska ingrepp är inte lösningen.
Ok, vad göra då.
Jo, två olika mediciner för smärtorna så vi kommer nog iväg.
Till apoteket.
Hem igen för att hämta passet.
Medicinen är narkotikaklassad och intyg behövs inom Schengenområdet.
Tillbaka till apoteket.
Sen hem och packa i smärtor.
Tar piller enligt ordination.
Tisdag morgon och avfärd mot Arlanda.
Jag sitter och grinar för smärtorna har inte gått över med medicinen.
Får fatt i läkaren igen som ber mig överväga om det är värt att resa.
Svåra beslut.
Vi åker!
Bortkastade pengar till extra benutrymme då vi bytte platser så att jag kunde ligga över två säten i knäet på Hasse. Alkohol var uteslutet för min det så det blev inget skålande på planet alls. Det innebar livsfara med de tabletter jag åt.
Vilken dålig start på vår resa.
Landar på kvällen och blir upphämtade (vilken lyx) och rummet visar sig vara alldeles underbart.
Här kan jag tillfriskna bättre än hemma!
I nöd och lust - vi börjar i nöd.
Så här ser vårt rum ut
Studion vi hyr heter The nest - vårt kärleksnäste
Vår terass med soffa, stolar, ljuslyktor och mycket mysfaktor. Dessutom utsikt över calderan mot Nea Kameni, vulkanen
Badrummet har utsikt även det
Utsikt ner mot Thea apartment, en större studio med två sovrum och vardagsrum
Jag tänker inte ladda upp några bilder eller blogga om det här då jag tycker det är alldeles för privat men bröllopsresan hade jag tänkt att skriva en hel del om.
Förväntningarna är ju desto större när man bokat en bröllopsresa!
Lite extra comfort på planet med benutrymme och fri dryck.
Dyrt privat boende på Santorini i Firostefani.
Vad händer då?
Jo, jag blir sjuk innan vi ska iväg.
Får fatt i distriktsläkaren på vårdcentralen som tar emot mig på måndagen (vi skulle resa tisdagen)
Undersökning och snabb påringning till kirurgen som lovar att ta emot på akuten med deras bakjour.
Far dit och blir avsläppt av Hans som far vidare till Linköping för att lämna tillbaka kläderna som han hyrt för bröllopet. Här gäller det att vara effektiv.
Kirurgiska ingrepp är inte lösningen.
Ok, vad göra då.
Jo, två olika mediciner för smärtorna så vi kommer nog iväg.
Till apoteket.
Hem igen för att hämta passet.
Medicinen är narkotikaklassad och intyg behövs inom Schengenområdet.
Tillbaka till apoteket.
Sen hem och packa i smärtor.
Tar piller enligt ordination.
Tisdag morgon och avfärd mot Arlanda.
Jag sitter och grinar för smärtorna har inte gått över med medicinen.
Får fatt i läkaren igen som ber mig överväga om det är värt att resa.
Svåra beslut.
Vi åker!
Bortkastade pengar till extra benutrymme då vi bytte platser så att jag kunde ligga över två säten i knäet på Hasse. Alkohol var uteslutet för min det så det blev inget skålande på planet alls. Det innebar livsfara med de tabletter jag åt.
Vilken dålig start på vår resa.
Landar på kvällen och blir upphämtade (vilken lyx) och rummet visar sig vara alldeles underbart.
Här kan jag tillfriskna bättre än hemma!
I nöd och lust - vi börjar i nöd.
Så här ser vårt rum ut
Studion vi hyr heter The nest - vårt kärleksnäste
Vår terass med soffa, stolar, ljuslyktor och mycket mysfaktor. Dessutom utsikt över calderan mot Nea Kameni, vulkanen
Badrummet har utsikt även det
Utsikt ner mot Thea apartment, en större studio med två sovrum och vardagsrum