Fredag 17 Februari 2006 - Porlamar
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Delfinsimmning och hummerafton
Idag åker AK pä delfinutflykt till Diverland för att simma med delfiner. Själv stannar jag hemma på hotellet och tar en lungt halvdag och kopplar av.
AK fick skriva på en massa papper antagligen för om det skulle hända något skulle vi inte kunna stämma eller kräva någon ekonomisk kompensation. Efter denna formalia var det tid för en film om delfiner på engelska.
På med flytvästar och i basängen till sammans med ett 15 tal turister 2 instuktörer och 2 delfiner.
Alla fick klappa, dirigera, åka efter och pussa delfinerna.
En kort siesta innan hummeraftonen. Det var lite ovanligt vi var endast svenskar från olika hotell in område. Vid ankomsten till restaurang Elvira fick vi en välkomstdrink som vi alla tog med oss ner till stranden för att titta på solnedgången.
Till förrätt serverades en tallrik med skivade tomater ost och en pestovinägrett. Som huvudrätt bjöds vitlöksgratinerad hummer, ris och grönsaker snyggt upplagt på varsin oval tallrik. Till detta drack vi genomgående ett Chilenskt vitt vin. Som efterätt fick vi välja på en choklad paj eller frukt paj. Avslutningsvis en kopp starkt kaffe och en sambucca eller mandellikör. Och efter detta var det dax att åka hem med minibussen till våra respektive hotell.
Idag åker AK pä delfinutflykt till Diverland för att simma med delfiner. Själv stannar jag hemma på hotellet och tar en lungt halvdag och kopplar av.
AK fick skriva på en massa papper antagligen för om det skulle hända något skulle vi inte kunna stämma eller kräva någon ekonomisk kompensation. Efter denna formalia var det tid för en film om delfiner på engelska.
På med flytvästar och i basängen till sammans med ett 15 tal turister 2 instuktörer och 2 delfiner.
Alla fick klappa, dirigera, åka efter och pussa delfinerna.
En kort siesta innan hummeraftonen. Det var lite ovanligt vi var endast svenskar från olika hotell in område. Vid ankomsten till restaurang Elvira fick vi en välkomstdrink som vi alla tog med oss ner till stranden för att titta på solnedgången.
Till förrätt serverades en tallrik med skivade tomater ost och en pestovinägrett. Som huvudrätt bjöds vitlöksgratinerad hummer, ris och grönsaker snyggt upplagt på varsin oval tallrik. Till detta drack vi genomgående ett Chilenskt vitt vin. Som efterätt fick vi välja på en choklad paj eller frukt paj. Avslutningsvis en kopp starkt kaffe och en sambucca eller mandellikör. Och efter detta var det dax att åka hem med minibussen till våra respektive hotell.
Tisdag 14 Februari 2006 - Canaima
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Angels fall
Efter ett par berg och dalbane övninger runt Angels fall även kallt Salto Angel på spanska så ville piloterna göra en sista flyguppvisning. En flygning mellan två uppstående bergstoppa. Ja det kändes lite ruggit det såg ut som vi inte skulle kunna passera mellan den uformade bergsformationen.
Väl nere på Canaimas flygplats ser jag en gammal utrangerad DC 3. Antagligen ett övningsobjekt.
Som turist får du betala en avgift till nationalparken i Canaima på 8000 bolivares (ca 32 kr). Raskt stiger vi på en av bussarna som väntar på oss. Värmen är tryckande men fartvinden valkar skönt när bussen rullar igång (saknar ac, dörrar och fönster).
Efter en kort tvättbrädes färd i en hastighet av max 10 km /timme lämnar vi bussen för att stiga in i vår bungalow.
Solskyddsfaktor och badkläder på och kex, marmelad och vatten innan det är dax att stiga på bussen igen. Nu bär det iväg ner till Canaima lagunen med ett kort stopp på vägen för att plocka upp ett par skolbarn. Nere vid stranden väntar en lång kanot på att ta oss över till andra sidan sjön.
Vi ser flera stora vattenfall under vår överfärd innan vi stiger av.
Stranden består av ljus vit sand och när vi gå in mot skogen knarrar det precis som en kall vinter dag under våra skor men här är inte minus 20 grader utan kanske 35 grader i skuggan. Det är kö till vattenfallet så vi tar en liten promenad in den något svalare skogen och kommer ut på andra sida vid en flod med utsikt mot ett bergsmasiv som användes vid inspelningen av några sener i Juresik Park ( ja vet det är felstavat).
Efter vandringen är det äntligen våran tur att vandra under ett av de dånande vattenfallen men första av med alla kläder och skor som vi lämnar åt lokalguiden att passa. Kameror stoppar vi i en vatten tät säck och tar med oss på vår vandring under vattenfallet. Vi blir ordentligt blöta men det är bara skönt i värmen.
När vi "duschat" färdigt är det tid för att ta kanoten över sjön och njuta av en lång lunch. Kyckling, ris och en sallad plus en hot hot sås som krävde sin öl. Efterrätten var banan och kaffe.
Ett besök i shopen och handling av lite kartor och en fågel var det dax att ta planet hem till Isla of Margerita. Trötta och belåtna somnade vi tidigt denna kväll på hotellet.
Efter ett par berg och dalbane övninger runt Angels fall även kallt Salto Angel på spanska så ville piloterna göra en sista flyguppvisning. En flygning mellan två uppstående bergstoppa. Ja det kändes lite ruggit det såg ut som vi inte skulle kunna passera mellan den uformade bergsformationen.
Väl nere på Canaimas flygplats ser jag en gammal utrangerad DC 3. Antagligen ett övningsobjekt.
Som turist får du betala en avgift till nationalparken i Canaima på 8000 bolivares (ca 32 kr). Raskt stiger vi på en av bussarna som väntar på oss. Värmen är tryckande men fartvinden valkar skönt när bussen rullar igång (saknar ac, dörrar och fönster).
Efter en kort tvättbrädes färd i en hastighet av max 10 km /timme lämnar vi bussen för att stiga in i vår bungalow.
Solskyddsfaktor och badkläder på och kex, marmelad och vatten innan det är dax att stiga på bussen igen. Nu bär det iväg ner till Canaima lagunen med ett kort stopp på vägen för att plocka upp ett par skolbarn. Nere vid stranden väntar en lång kanot på att ta oss över till andra sidan sjön.
Vi ser flera stora vattenfall under vår överfärd innan vi stiger av.
Stranden består av ljus vit sand och när vi gå in mot skogen knarrar det precis som en kall vinter dag under våra skor men här är inte minus 20 grader utan kanske 35 grader i skuggan. Det är kö till vattenfallet så vi tar en liten promenad in den något svalare skogen och kommer ut på andra sida vid en flod med utsikt mot ett bergsmasiv som användes vid inspelningen av några sener i Juresik Park ( ja vet det är felstavat).
Efter vandringen är det äntligen våran tur att vandra under ett av de dånande vattenfallen men första av med alla kläder och skor som vi lämnar åt lokalguiden att passa. Kameror stoppar vi i en vatten tät säck och tar med oss på vår vandring under vattenfallet. Vi blir ordentligt blöta men det är bara skönt i värmen.
När vi "duschat" färdigt är det tid för att ta kanoten över sjön och njuta av en lång lunch. Kyckling, ris och en sallad plus en hot hot sås som krävde sin öl. Efterrätten var banan och kaffe.
Ett besök i shopen och handling av lite kartor och en fågel var det dax att ta planet hem till Isla of Margerita. Trötta och belåtna somnade vi tidigt denna kväll på hotellet.
Måndag 13 Februari 2006 - Canaima
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Djungel del 2
Efter en kortare färd i solskenet steg vi iland i en indianby där kvinnor och barn hade samlats från omgivningen för att sälja sina hantverk.Vi köpte en bröd/fruktfat för 10000 bolivares (ca 40 kr)tillverkat av palmråvara.
Efter vi lämnade byn var det tid för pirayafiske. Små köttbitar agnade vi på kroken. Piskade med spötoppen i vattet för att locka di fisken.Vi turister matade pirayorna och indianerna hade rätta tekniken och fick flera stycken.
Det blev stekt fisk till middag dock ej pirayor.
Natten kom och med den mörkret. "Gatlycktor" i form av fotogenmarschaller lyste hela natten. Kl 22.00 tystnade elgeneratorn och den enda lampan i bungalown slocknade. Behövde vi lyse fick vi ta ett stearinljus och gå ut och tända det på en marschall.Bättre att lyssna till alla ljud utanför moskitoväggen i vår hydda.
Som sig bör blev vi väckta av tuppen. Dax för frukost och avfärd från byn. Efter en stund stannar båtföraren och pekar på en delfin. (Tyvärr ingen bild.)
Mörka moln syns på himlen en plastpresening kommer fram som vi alla får hjälpas åt och hålla över våra huvuden. Enkelt men effektivt och vi är torra när vi når flygplatsen. Som vanligt skön med tillgång till toa medan vi väntar på flygplanet som skall ta oss till Angel fallet.
Dagen tidning som har anlänt med ett tidigare plan läses i rangordning: Flygplatschefen, sekreteraren och städerskan. Efter 2 timmars väntan kommer planet . Snabbt in med bagaget i lastrummet och vi själva tar plats i våra sätten. På med bälterna och snabbt iväg. Vad är det som hände? Piloterna gör en 180 graders sväng och flyger ner mot flygplatsen igen. Flyger strax ovanför landingbanan och vinkar med vingarna åt en grupp skolbarn. Guiden förklarar att det är vanligt bland yngre piloter att göra den typen av uppvisning för turisterna. På med autopiloten och en betydligt lugnare färd till Angels falls. Vi har tur med vädret vi flygger ett par svängar över vattenfallet. Man upptäcker att man är mycket liten i gämförelse med vattnet som störtar rakt ned cirka 1000 meter.Vi flyger mellan två bergstoppar upplevelsen är fantastisk. Vi landar och vi alla är lite skakiiga i benen efter "berg och dalbane flygningen".
Efter en kortare färd i solskenet steg vi iland i en indianby där kvinnor och barn hade samlats från omgivningen för att sälja sina hantverk.Vi köpte en bröd/fruktfat för 10000 bolivares (ca 40 kr)tillverkat av palmråvara.
Efter vi lämnade byn var det tid för pirayafiske. Små köttbitar agnade vi på kroken. Piskade med spötoppen i vattet för att locka di fisken.Vi turister matade pirayorna och indianerna hade rätta tekniken och fick flera stycken.
Det blev stekt fisk till middag dock ej pirayor.
Natten kom och med den mörkret. "Gatlycktor" i form av fotogenmarschaller lyste hela natten. Kl 22.00 tystnade elgeneratorn och den enda lampan i bungalown slocknade. Behövde vi lyse fick vi ta ett stearinljus och gå ut och tända det på en marschall.Bättre att lyssna till alla ljud utanför moskitoväggen i vår hydda.
Som sig bör blev vi väckta av tuppen. Dax för frukost och avfärd från byn. Efter en stund stannar båtföraren och pekar på en delfin. (Tyvärr ingen bild.)
Mörka moln syns på himlen en plastpresening kommer fram som vi alla får hjälpas åt och hålla över våra huvuden. Enkelt men effektivt och vi är torra när vi når flygplatsen. Som vanligt skön med tillgång till toa medan vi väntar på flygplanet som skall ta oss till Angel fallet.
Dagen tidning som har anlänt med ett tidigare plan läses i rangordning: Flygplatschefen, sekreteraren och städerskan. Efter 2 timmars väntan kommer planet . Snabbt in med bagaget i lastrummet och vi själva tar plats i våra sätten. På med bälterna och snabbt iväg. Vad är det som hände? Piloterna gör en 180 graders sväng och flyger ner mot flygplatsen igen. Flyger strax ovanför landingbanan och vinkar med vingarna åt en grupp skolbarn. Guiden förklarar att det är vanligt bland yngre piloter att göra den typen av uppvisning för turisterna. På med autopiloten och en betydligt lugnare färd till Angels falls. Vi har tur med vädret vi flygger ett par svängar över vattenfallet. Man upptäcker att man är mycket liten i gämförelse med vattnet som störtar rakt ned cirka 1000 meter.Vi flyger mellan två bergstoppar upplevelsen är fantastisk. Vi landar och vi alla är lite skakiiga i benen efter "berg och dalbane flygningen".
Måndag 13 Februari 2006 - Canaima
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Djungeläventyr
Vi blev väckta före tuppen.Efter mycket om och men fick vi vårat utlovade frukostpacket.När minibussen var framme vid flygplatsen var vi totalt 8 turister och 6 stycken som blev kvar på hotellet pga magsjuka.Snacka om tio små "negerpojkar".Den engelsktalande guiden anslöt på flygplatsen.Efter sedvanlig formalia med pass och flygskatt bar det i väg med ett litet enmotorigt plan.Två piloter upp bland molnen på med autopiloten.Vi åker som på räls med en och annan luftgrop.
Efter drygt 1 timme landar vi på Tucupita flygplatsen, en asfaltsraka i djungeln. Damas och Caballeros välbesökta ställen efter flygresan.På med ny solkräm och en rask promenad runt hörnet så blev vi möta av vår båtförare en indian och våran lokala guide.På med flytvästarna och ner med packningen under sätena.Två 75 hästars utombordare och en bensintank stor som en regnvattentunna i plast med en svamp nedstucken i luftningshålet.
Här skall det gå undan 80 km resa på Orinoco floden med en kort paus hos en indianfamilj som drev ett litet familjejordbruk. Blev bjudna på färsk ost och kex (jättegott).
Vid ankomsten till campen checkade vi in i den kompinerade baren och receptionen. Pass nummer, sko nummer och en nyckel nr 7 till våran bungalow.Efter en snabb uppfriskande dusch var det dax för djungellunch och siesta på maten.
Skonummer var lika med lånestövlar. Dax för djungelsafari på med stövlar och djungelolja svenska medlet mygga lär vara bra. Vi tog båten vårt enda färdmedel.
Efter en stund får AK syn på en orm som ligger och vilar på en gren uppe i ett träd.Båtföraren styr in under trädet. Guiden klättrar upp och skakar ned ormen som landar bredvid mig ovan på min ryggsäck med en duns. Fram med kameran AK vill klappa ormen. Enligt guiden heter ormen CORALLUS HORTENSIUS BUIJAE och har gifttänder. Han har trologen en fågel i sin mage.
Nog med ormar in på en lite mindre flod och himlen öppnar sig och vi blir blöta från topp till tå. Nu får vi nytta av stövlarna. Stiger ur båten och indianen går före med macheten och lägger ut träd och grenar för att vi inte skall sjunka ner i träsket. Vi klappar mygg och rollar med Mygga myggmedel för glatta livet. Dricker vatten ur växtdelar. Knackar på hos termiterna. Vi blev tillfrågade var båten låg. Tur att indianen visste.
Vi blev väckta före tuppen.Efter mycket om och men fick vi vårat utlovade frukostpacket.När minibussen var framme vid flygplatsen var vi totalt 8 turister och 6 stycken som blev kvar på hotellet pga magsjuka.Snacka om tio små "negerpojkar".Den engelsktalande guiden anslöt på flygplatsen.Efter sedvanlig formalia med pass och flygskatt bar det i väg med ett litet enmotorigt plan.Två piloter upp bland molnen på med autopiloten.Vi åker som på räls med en och annan luftgrop.
Efter drygt 1 timme landar vi på Tucupita flygplatsen, en asfaltsraka i djungeln. Damas och Caballeros välbesökta ställen efter flygresan.På med ny solkräm och en rask promenad runt hörnet så blev vi möta av vår båtförare en indian och våran lokala guide.På med flytvästarna och ner med packningen under sätena.Två 75 hästars utombordare och en bensintank stor som en regnvattentunna i plast med en svamp nedstucken i luftningshålet.
Här skall det gå undan 80 km resa på Orinoco floden med en kort paus hos en indianfamilj som drev ett litet familjejordbruk. Blev bjudna på färsk ost och kex (jättegott).
Vid ankomsten till campen checkade vi in i den kompinerade baren och receptionen. Pass nummer, sko nummer och en nyckel nr 7 till våran bungalow.Efter en snabb uppfriskande dusch var det dax för djungellunch och siesta på maten.
Skonummer var lika med lånestövlar. Dax för djungelsafari på med stövlar och djungelolja svenska medlet mygga lär vara bra. Vi tog båten vårt enda färdmedel.
Efter en stund får AK syn på en orm som ligger och vilar på en gren uppe i ett träd.Båtföraren styr in under trädet. Guiden klättrar upp och skakar ned ormen som landar bredvid mig ovan på min ryggsäck med en duns. Fram med kameran AK vill klappa ormen. Enligt guiden heter ormen CORALLUS HORTENSIUS BUIJAE och har gifttänder. Han har trologen en fågel i sin mage.
Nog med ormar in på en lite mindre flod och himlen öppnar sig och vi blir blöta från topp till tå. Nu får vi nytta av stövlarna. Stiger ur båten och indianen går före med macheten och lägger ut träd och grenar för att vi inte skall sjunka ner i träsket. Vi klappar mygg och rollar med Mygga myggmedel för glatta livet. Dricker vatten ur växtdelar. Knackar på hos termiterna. Vi blev tillfrågade var båten låg. Tur att indianen visste.
Lördag 11 Februari 2006 - Porlamar
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Strandrestaurangen
Ja nu är det kväll och dax för ala carte restaurangen nere vid havet. Entrerätt: Tomat med getost och pesto genovesa.Getost nej men gott ändå. Kyckling med garlicsås och pommes. Till efterrätt åt Ak en jordgubbstartlett och jag fick en petit choux med vaniljcreme och chokolade.
Inget regn sedan i tisdags.
Ja nu är det kväll och dax för ala carte restaurangen nere vid havet. Entrerätt: Tomat med getost och pesto genovesa.Getost nej men gott ändå. Kyckling med garlicsås och pommes. Till efterrätt åt Ak en jordgubbstartlett och jag fick en petit choux med vaniljcreme och chokolade.
Inget regn sedan i tisdags.
Lördag 11 Februari 2006 - Porlamar
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Stranden och fiskemarknaden
Efter frukost gick vi ner till stranden och vandrade bort till fiskehamnen där komersen var i full gång. Tonfisk redfish, och en massa andra sorter som jag inte vet namnen på. Åter till hotellet för bad i havet och vila i solstolen under markisen. Morgongympa på stranden vilket för min del blir ögona böj och sudoki. Här är gott om strandförsäljning av halsband, solglasögon, kepsar m.m. Här finns till och med en som påstår att han har varit i Uppsala och att där var det kallt ( försäljningstrix).
Efter frukost gick vi ner till stranden och vandrade bort till fiskehamnen där komersen var i full gång. Tonfisk redfish, och en massa andra sorter som jag inte vet namnen på. Åter till hotellet för bad i havet och vila i solstolen under markisen. Morgongympa på stranden vilket för min del blir ögona böj och sudoki. Här är gott om strandförsäljning av halsband, solglasögon, kepsar m.m. Här finns till och med en som påstår att han har varit i Uppsala och att där var det kallt ( försäljningstrix).
Fredag 10 Februari 2006 - Porlamar
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Internet, poolen, massage och internet
Sedvanlig frukost med kaffe, rostat bröd, ost och marmelad. Färsk frukt och amerikanska wettexpannkakor som suger upp en massa god sirap.Ägg i olika former.
Efter frukost tar vi svängen upp till huvudgatan och internetcafeet för att konstatera att internet inte fungerar. In i supermarkert och handlad vatten på flaska halva priset 1250 bolivarers mot det dubbla på hotellets minimarkert för en flaska på 1.5 liter. Här nere råder marknadskrafterna.
När lunchen är överstökad får Ak massage och jag går upp till internet och skriver.
Sedvanlig frukost med kaffe, rostat bröd, ost och marmelad. Färsk frukt och amerikanska wettexpannkakor som suger upp en massa god sirap.Ägg i olika former.
Efter frukost tar vi svängen upp till huvudgatan och internetcafeet för att konstatera att internet inte fungerar. In i supermarkert och handlad vatten på flaska halva priset 1250 bolivarers mot det dubbla på hotellets minimarkert för en flaska på 1.5 liter. Här nere råder marknadskrafterna.
När lunchen är överstökad får Ak massage och jag går upp till internet och skriver.
Torsdag 9 Februari 2006 - Porlamar
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Revolution i magen, massage och internet
Ak har drabbats av revolution i magen. Som doktor och syster ordinerar jag travelo och cola och framåt kvällen är slaget vunnet och middagen intas med behållning. Mitt på dagen unnar jag mig en timmes helkroppsmassage från topp till tå. Lysnnar på surfingvågorna som rullar in på stranden nedanför hotellet. Måste ha somnat till en stund. Blir väckt av massören.
Ta en promenad efter lunch upp till internetcafet till samman med den spansktalande läraren från Småland. Intresserad av småkryp mindre än fåglar typ fjärillar och skalbaggar. Han har ett stort socialt intresse och är ute och vandrar på egen hand och kan språka med lokalbefolkningen.
Ak har drabbats av revolution i magen. Som doktor och syster ordinerar jag travelo och cola och framåt kvällen är slaget vunnet och middagen intas med behållning. Mitt på dagen unnar jag mig en timmes helkroppsmassage från topp till tå. Lysnnar på surfingvågorna som rullar in på stranden nedanför hotellet. Måste ha somnat till en stund. Blir väckt av massören.
Ta en promenad efter lunch upp till internetcafet till samman med den spansktalande läraren från Småland. Intresserad av småkryp mindre än fåglar typ fjärillar och skalbaggar. Han har ett stort socialt intresse och är ute och vandrar på egen hand och kan språka med lokalbefolkningen.
Onsdag 8 Februari 2006 - Manzanillo
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Vandringen
Efter tidig frukost kom en spansktalande chafför och hämtade mig vid receptionen kl 9.15. Jag var den enda från mitt hotell. Vidare till två andra hotell och plocka upp fler deltagare.Vi blev ett finsk- svensktgäng i varierande åldrar. Engelskspråkig och spansk lokalguide möte upp vid bergets fot när vi klev av minibussen.
Efter en kort genomgång av vad som skulle hända bar det iväg uppför berget i stekande sol men efter uppskattningsvis en halvtimmeskom vi in iett med mera grönska som gav välbehövlig skugga. Jag kommer att låta bilderna tala. Efter ett flertal korta stopp på vår vandring når vi dagens höjdpunkt, lunchen.
Vi blir serverade dagens soppa i urgröpta fruktskal till det serveras ett vitt bröd tillagat i stekpanna över öppen eld och en massa fruktdryck sötad med bränt rörsocker. Till efterätt bjuds på små goda bananer och avslutningsvis en koppkaffe ur ett mindre fruktskal. Allt detta tillsammans med en milsvid utsikt från berget ut mot havet.
När lunchen är över har vi en vandring på cirka 2 timmar ned för. Efter ett mellanparti sval härlig grönska kommer vi ned till det karja rostbruna bergetsnaturen med kaktusvegetation.
Väl nere står chaffören och väntar. Hemma vid hotellet vid femtiden. Aldrig har en öl smakat så bra.
Efter tidig frukost kom en spansktalande chafför och hämtade mig vid receptionen kl 9.15. Jag var den enda från mitt hotell. Vidare till två andra hotell och plocka upp fler deltagare.Vi blev ett finsk- svensktgäng i varierande åldrar. Engelskspråkig och spansk lokalguide möte upp vid bergets fot när vi klev av minibussen.
Efter en kort genomgång av vad som skulle hända bar det iväg uppför berget i stekande sol men efter uppskattningsvis en halvtimmeskom vi in iett med mera grönska som gav välbehövlig skugga. Jag kommer att låta bilderna tala. Efter ett flertal korta stopp på vår vandring når vi dagens höjdpunkt, lunchen.
Vi blir serverade dagens soppa i urgröpta fruktskal till det serveras ett vitt bröd tillagat i stekpanna över öppen eld och en massa fruktdryck sötad med bränt rörsocker. Till efterätt bjuds på små goda bananer och avslutningsvis en koppkaffe ur ett mindre fruktskal. Allt detta tillsammans med en milsvid utsikt från berget ut mot havet.
När lunchen är över har vi en vandring på cirka 2 timmar ned för. Efter ett mellanparti sval härlig grönska kommer vi ned till det karja rostbruna bergetsnaturen med kaktusvegetation.
Väl nere står chaffören och väntar. Hemma vid hotellet vid femtiden. Aldrig har en öl smakat så bra.
Måndag 6 Februari 2006 - Manzanillo
Resealbum: Venezuela, Orinocofloden och Angels fall
Välkomst info
Dag 2
Som vanligt ett välkomst info på fömiddagen. Minibuss från hotellet till restaurangen.
(Har försök att ladda upp bilder men har ej lyckats. Min spanska är inte den bästa. I värsta fall blir det när vi kommer hem.)
På denna strand var man från Packat och Klart och spelade in vissa avsnitt. Nästa fredag skall vi till denna restaurang och äta hummer och titta på solnedgången.
Dag 2
Som vanligt ett välkomst info på fömiddagen. Minibuss från hotellet till restaurangen.
(Har försök att ladda upp bilder men har ej lyckats. Min spanska är inte den bästa. I värsta fall blir det när vi kommer hem.)
På denna strand var man från Packat och Klart och spelade in vissa avsnitt. Nästa fredag skall vi till denna restaurang och äta hummer och titta på solnedgången.