Lördag 15 Mars 2008 - Madeira
Resealbum: Madeira 2008
Den dystra väder prognosen från kvinnan i receptionen hindrade oss inte för att bege oss mot bergen.
vi sätter oss i vår lilla Clio som kämpande för oss via Camacha och Portela för att slitligen pusta ut vid Santana.
Där besöker vi turistinformationen som är belägen i ett litet lustigt färgglatt hus. Dä r får vi den sista vägbeskrivningen till Queimadas. När vi anländer så tok regnar det ! det känns lite orättsvist att bli bemötta på detta sätt. Vi klär oss i våra regnkläder och beger oss ut i det ihärdiga regnet.
Dagens mål var att vandra levadan Caldeirao Verde . Denna levada beräknas vara 6,5 km lång och är en av de mest Dramatiska lederna. vi går i regn och rusk i ca 1,5 timmar och kommer fram till den första Tunneln längst vandringsleden. Regnet fortsätter att vräka ner och vi har svårt att få begrepp hur lång vi gått.
Våra regnkläder börja ge vika för vädrets makter och vi finner det bäst att vända tillbaka. vägen hit har ju i princip bara bestått av att parera vattenpölar och hålla sig på marken. Ganska besvikna går vi tillbaka mot vår lilla Clio som ensamt väntar på oss. Vi känner oss frusna och mollukna över dagen och beger oss hem mot Funchal. Vi tar ett varmt bad och kryper ner och värmer oss i sängen.
om jag nu inte minns fel så åt vi på en Kina restaurang som omväxling. Vi fick inte den mat som vi beställde och maten var helt smaklös.
Ja vissa dagar går det helt enkelt inte som man vill. Det blir bättre i morgon ska vi se !
vi sätter oss i vår lilla Clio som kämpande för oss via Camacha och Portela för att slitligen pusta ut vid Santana.
Där besöker vi turistinformationen som är belägen i ett litet lustigt färgglatt hus. Dä r får vi den sista vägbeskrivningen till Queimadas. När vi anländer så tok regnar det ! det känns lite orättsvist att bli bemötta på detta sätt. Vi klär oss i våra regnkläder och beger oss ut i det ihärdiga regnet.
Dagens mål var att vandra levadan Caldeirao Verde . Denna levada beräknas vara 6,5 km lång och är en av de mest Dramatiska lederna. vi går i regn och rusk i ca 1,5 timmar och kommer fram till den första Tunneln längst vandringsleden. Regnet fortsätter att vräka ner och vi har svårt att få begrepp hur lång vi gått.
Våra regnkläder börja ge vika för vädrets makter och vi finner det bäst att vända tillbaka. vägen hit har ju i princip bara bestått av att parera vattenpölar och hålla sig på marken. Ganska besvikna går vi tillbaka mot vår lilla Clio som ensamt väntar på oss. Vi känner oss frusna och mollukna över dagen och beger oss hem mot Funchal. Vi tar ett varmt bad och kryper ner och värmer oss i sängen.
om jag nu inte minns fel så åt vi på en Kina restaurang som omväxling. Vi fick inte den mat som vi beställde och maten var helt smaklös.
Ja vissa dagar går det helt enkelt inte som man vill. Det blir bättre i morgon ska vi se !
Tisdag 19 Februari 2008 - Madeira
Resealbum: Madeira 2008
Vaknar och ser ett strålande fint väder utanför vårt hotellfönster. Jag tänker i mitt stilla sinne att det kunde man ju ge sig själva ....på. stiger upp och går igenom rummet så att allt är med. Då dagen kommer att bli lång så äter vi frukost på Hotellet. 50 kr kostar det, vi sätter oss utanför hotellet och insuper den sköna solen.
Effter en stund bli vi upphämtad av en liten mini buss som kör oss till flygplatsen. visst vemod känns på vägen dit, Vi har ju faktisk haft det ganska trevlig på den här ön. När vi anländer checkar vi in ganska omgående och beger oss mot vänthallen. Det blir en tur inom Tax-free som faktiskt lönade sig denna gång. Kön till transfer bussen börja fyllas på men vi sitter lungt kvar. Ut ur högtalaran medelas det att vår avgång blir försenad, vi sitter kvar.
Vi lyffter från Maderia och tackar för denna gång. kanske på återseende ? Vi glädjs iallafall att vi fått bättre stolar som inte är så nära toaletten, så det blir lite sömn på väg hem. Väl hemma i sverige hälsar Februari oss med blåst och regn. brr tänker jag och hämtar ut bilen som stått på långtidsparkering.
500 kr fattigare i parkerings avgift kör vi hem mot skåne i Februari Natten.
Effter en stund bli vi upphämtad av en liten mini buss som kör oss till flygplatsen. visst vemod känns på vägen dit, Vi har ju faktisk haft det ganska trevlig på den här ön. När vi anländer checkar vi in ganska omgående och beger oss mot vänthallen. Det blir en tur inom Tax-free som faktiskt lönade sig denna gång. Kön till transfer bussen börja fyllas på men vi sitter lungt kvar. Ut ur högtalaran medelas det att vår avgång blir försenad, vi sitter kvar.
Vi lyffter från Maderia och tackar för denna gång. kanske på återseende ? Vi glädjs iallafall att vi fått bättre stolar som inte är så nära toaletten, så det blir lite sömn på väg hem. Väl hemma i sverige hälsar Februari oss med blåst och regn. brr tänker jag och hämtar ut bilen som stått på långtidsparkering.
500 kr fattigare i parkerings avgift kör vi hem mot skåne i Februari Natten.
Fredag 15 Februari 2008 - Madeira
Resealbum: Madeira 2008
Vaknar denna dag med viss påminnelse från gårdagens vandring. Jag kikar ut genom fönstret och ser en ganska ostabil väder prognos. Då det känns föga aktuellt att vandra i dag så vi bestämmer oss då för att hyra bil. Det blir en liten Renault Clio för 84 euro för två dagar.
Första stoppet blir vid Ribeira Brava. vi tar en kort promenad vid stenstranden och överraskas sedan av ett regn. Då det faktiskt inte finns så mycket mer att se här beslutar vi oss att fortsätta vår färd.
Vi stanna till vid stormarknaden i Calheta för att inhandla rese proviant. Det blir vatten och frukt och annat smått och gott till en bråkdel av vad det kostar i Funchal. Nöjda av denna förtjänst så fortsätter vi ner mot Calhetas konstgjorda strand som är omringad av stora vågbrytare. Vädret är sådär och någon badlust infinner sig inte.
Bilresan mot Porto Moniz går längs slingriga serpentinvägar ,och har man anlag för åksjuka så kommer man må pyton. Men man hinner se många småbyar och fina vyer under färden.
vi stannar på en utsiktplats precis ovanför Porto Moniz. och långt långt där nere syns Porto Moniz.
Vi blir påminda om kvällen som förbereder staden och skyndar ner till Havsbasängerna. Tanken var att ta ett bad i dem men mörkret har nu Porto Moniz i sitt grepp.
På väg mot bilen går vi inom en folktom restaurang och köper god glass. Vi tar en annan väg hem som visar sig vara betydligt snabbare, den går via flertalet tunnlar som lerder oss till Funchal.
Nöjda över denna bekväma dag vill avsluta med ett besök på en Fisk restaurang som vi tidigare sneglat på. Vi får ett bord vid Restauranens Akvarie där Menyns Aktörer bor. En langust tittar på oss från akvariets insida och hoppas att vi inte väjer honom.
Till hans lättnad väljer vi en fisk och skaldjurs bricka som inehåller fisk, Tiger räkor, bläckfisk, ostron och musslor Jag frågar servitören om man verkligen blir mätt på detta då priset hamnade på 49 euro för 2 pers . Det lovar han att man blir och rekomenderar ett vitt vin till fisken. Mat och vin kommer in och måltiden kan börja. När vi lämnar restaurangen så är våra magar mätta och belåtna. Vi lyckades inte äta upp allt.
Restaurangen heter Marisqueira Lareira Portuguesa och ligger på Estrada Monumental, Travessa Doutor Valente No 7 i Funchal.
Vi promendrar den korta biten till vårat Hotell och känner oss nöjda över dagen som varit.
Första stoppet blir vid Ribeira Brava. vi tar en kort promenad vid stenstranden och överraskas sedan av ett regn. Då det faktiskt inte finns så mycket mer att se här beslutar vi oss att fortsätta vår färd.
Vi stanna till vid stormarknaden i Calheta för att inhandla rese proviant. Det blir vatten och frukt och annat smått och gott till en bråkdel av vad det kostar i Funchal. Nöjda av denna förtjänst så fortsätter vi ner mot Calhetas konstgjorda strand som är omringad av stora vågbrytare. Vädret är sådär och någon badlust infinner sig inte.
Bilresan mot Porto Moniz går längs slingriga serpentinvägar ,och har man anlag för åksjuka så kommer man må pyton. Men man hinner se många småbyar och fina vyer under färden.
vi stannar på en utsiktplats precis ovanför Porto Moniz. och långt långt där nere syns Porto Moniz.
Vi blir påminda om kvällen som förbereder staden och skyndar ner till Havsbasängerna. Tanken var att ta ett bad i dem men mörkret har nu Porto Moniz i sitt grepp.
På väg mot bilen går vi inom en folktom restaurang och köper god glass. Vi tar en annan väg hem som visar sig vara betydligt snabbare, den går via flertalet tunnlar som lerder oss till Funchal.
Nöjda över denna bekväma dag vill avsluta med ett besök på en Fisk restaurang som vi tidigare sneglat på. Vi får ett bord vid Restauranens Akvarie där Menyns Aktörer bor. En langust tittar på oss från akvariets insida och hoppas att vi inte väjer honom.
Till hans lättnad väljer vi en fisk och skaldjurs bricka som inehåller fisk, Tiger räkor, bläckfisk, ostron och musslor Jag frågar servitören om man verkligen blir mätt på detta då priset hamnade på 49 euro för 2 pers . Det lovar han att man blir och rekomenderar ett vitt vin till fisken. Mat och vin kommer in och måltiden kan börja. När vi lämnar restaurangen så är våra magar mätta och belåtna. Vi lyckades inte äta upp allt.
Restaurangen heter Marisqueira Lareira Portuguesa och ligger på Estrada Monumental, Travessa Doutor Valente No 7 i Funchal.
Vi promendrar den korta biten till vårat Hotell och känner oss nöjda över dagen som varit.
Torsdag 14 Februari 2008 - Madeira
Resealbum: Madeira 2008
Dagens mål är att ta sig till Ponta de Sao Laurenco som är belägen på Madeiras nordöstra sida.
Vi tog bussen från en av Funchals många bussstationer. enkel tur kostade 2,65 E och beräknades ta 30-40 minuter. Resan tog istället 1 timma och 15 minuter. vi stiger av bussen vid Baia de Abra med viss träsmak där bak, samtidigt passar vi på att säkerställa att den sista turen tillbaka går 19,45 och får besked att så är fallet.
Nödvändig proviant inhandlas av en man som har en liten mobil kiosk. Det blir vatten , någon form av kaka som kan mätta och glass.
Ganska nöjda över vårt inköp startar vi vår vandring mot Casa de Sardinha, Ett litet hus för tillsyningsmänen som ligger vid foten av halvöns högsta topp.
Vägen dit kantras av dramatiska stup och underbar natur.När vi kommer fram till casa de Sardinha beslutar vi oss att fortsätta upp mot bergets topp. Marken ändrar karraktär och övergår i en form av torkad lera och lava sten. Här gäller det att vara stadig på foten och inte ha höjd skräck. väl uppe beskådas den storslagna utsikten en stund innan vi vänder neråt.
Vi ser från toppen att dagens näst sista buss anländer vid busshållsplatsen. Vi tyckter att det är skönt
att slippa stressa då den utlovade bussen ska komma kl 19,45
väl framme vid busshållsplatsen har vi lite mer än en timma till godo, Det börjar skymma och temperaturen faller långsamt. Vi klär på oss de extrakläder som vi har med för att hålla värmen.
och kompleterar med en Rescue filt. " En aluminiserad filt som är vind och rengn tät. samt att den bevarar kroppsvärmen.
När klockan passerat 19,45 med ca 10 minuter inser vi att någon buss inte kommer att dyka upp.
Då det börjar bli ganska kyligt bestämmer vi oss att börja gå ner till närmsta by för att kunna få tag i en taxi.
vi utrustar oss med pannlampor då det nu hunnit bli regällt mörkt.
vandringen ner fylls med uppgivna känslor då vi inser att det kommer dröja länge innan vi återser vårt hotell. Vi möter en man och frågar han om hur lång tid det tar ner till byn. Mannen är tidsoptimist och säger 30 minuter. vi blickar ner och lägger till 30 minuter till. suck. När allt känns uppgivet och trist kommer samme man körande i sin bil. han frågar om vi vill åka med ner till byn. Om vi vill !! Det slutar med att han kör oss till Funchals Flygplats där Taxibilarna står uppställda. Av enorm tacksamhet erbjuder vi mannen 200 kr men detta tackar han bestämt nej till.
Vi tog bussen från en av Funchals många bussstationer. enkel tur kostade 2,65 E och beräknades ta 30-40 minuter. Resan tog istället 1 timma och 15 minuter. vi stiger av bussen vid Baia de Abra med viss träsmak där bak, samtidigt passar vi på att säkerställa att den sista turen tillbaka går 19,45 och får besked att så är fallet.
Nödvändig proviant inhandlas av en man som har en liten mobil kiosk. Det blir vatten , någon form av kaka som kan mätta och glass.
Ganska nöjda över vårt inköp startar vi vår vandring mot Casa de Sardinha, Ett litet hus för tillsyningsmänen som ligger vid foten av halvöns högsta topp.
Vägen dit kantras av dramatiska stup och underbar natur.När vi kommer fram till casa de Sardinha beslutar vi oss att fortsätta upp mot bergets topp. Marken ändrar karraktär och övergår i en form av torkad lera och lava sten. Här gäller det att vara stadig på foten och inte ha höjd skräck. väl uppe beskådas den storslagna utsikten en stund innan vi vänder neråt.
Vi ser från toppen att dagens näst sista buss anländer vid busshållsplatsen. Vi tyckter att det är skönt
att slippa stressa då den utlovade bussen ska komma kl 19,45
väl framme vid busshållsplatsen har vi lite mer än en timma till godo, Det börjar skymma och temperaturen faller långsamt. Vi klär på oss de extrakläder som vi har med för att hålla värmen.
och kompleterar med en Rescue filt. " En aluminiserad filt som är vind och rengn tät. samt att den bevarar kroppsvärmen.
När klockan passerat 19,45 med ca 10 minuter inser vi att någon buss inte kommer att dyka upp.
Då det börjar bli ganska kyligt bestämmer vi oss att börja gå ner till närmsta by för att kunna få tag i en taxi.
vi utrustar oss med pannlampor då det nu hunnit bli regällt mörkt.
vandringen ner fylls med uppgivna känslor då vi inser att det kommer dröja länge innan vi återser vårt hotell. Vi möter en man och frågar han om hur lång tid det tar ner till byn. Mannen är tidsoptimist och säger 30 minuter. vi blickar ner och lägger till 30 minuter till. suck. När allt känns uppgivet och trist kommer samme man körande i sin bil. han frågar om vi vill åka med ner till byn. Om vi vill !! Det slutar med att han kör oss till Funchals Flygplats där Taxibilarna står uppställda. Av enorm tacksamhet erbjuder vi mannen 200 kr men detta tackar han bestämt nej till.
Onsdag 13 Februari 2008 - Madeira
Resealbum: Madeira 2008
Jag vaknar och tittar ut genom hotellfönstret. Vädret verkar lite för opålitligt för en tur till bergen, så vi beslutar oss att gå ner till Funchal och besöka saluhallen " Mercado dos Lavradores ". Här kan man hitta alltifrån Espada " ful fisk med många tänder " till jordgubbar, torkat kött, frukt, kryddor, blommor. mm.
Vi tar oss upp på andra vånigen där vi möts av en liten dam som bjuder på för oss okända frukter.
Det visar sig att dom är mycket goda och vi köper en påse med blandad kompott. Den lilla damen var nöjd och glad. Det hela slutade på 140 kr. vi fortsätter mot linbanan som skall ta oss upp till Monte.
Biljetten kostar 100 kr för resan upp. och vi åker över hustak och motorvägar. Har man anlag för svindell är detta inte att rekomendera, om man nu inte blundar hela vägen upp vill säga. på vägen upp möts vi av ett regnmoln som öser ner på oss då vi lämnar linbanestationen. Dock är det en kort skur som avtar snabbt.
vi besöker kyrkan som är belägen på Monte samtidigt som solen tittar fram. tanken var besöka Monte Palace Tropical Garden som är en botanisk trädgård, men ångrade oss då detta skulle kosta 100 kr per person. Dyrt tyckte vi. så vi återvänder till linbanan och inser att det kommer att kosta oss ytterligare 100 kr att åka ner till Funchal.
vi beslutar oss att gå ner istället och tror att det går nog raskt ! Lutningen är extrem hela vägen ner och stundtals så får vi gå baklänges ner då belastningen på knä och leder blir alltför tunga.
vi passeras av turister tjutandes av glädje som har valt att åka träsläde ner en bit.
väl nere i Funchal påminner våra magar om viss hunger. vi besöker en restaurang som ligger på en liten bakgata och beställer in Espetada " grillat kött på spett som serverades med spenat och annat gott. Till detta förtärdes en flaska Rött väl komponerat vin. Ganska nöjda över dagens innehåll gick vi hem till hotellet och sov mycket gott.
Vi tar oss upp på andra vånigen där vi möts av en liten dam som bjuder på för oss okända frukter.
Det visar sig att dom är mycket goda och vi köper en påse med blandad kompott. Den lilla damen var nöjd och glad. Det hela slutade på 140 kr. vi fortsätter mot linbanan som skall ta oss upp till Monte.
Biljetten kostar 100 kr för resan upp. och vi åker över hustak och motorvägar. Har man anlag för svindell är detta inte att rekomendera, om man nu inte blundar hela vägen upp vill säga. på vägen upp möts vi av ett regnmoln som öser ner på oss då vi lämnar linbanestationen. Dock är det en kort skur som avtar snabbt.
vi besöker kyrkan som är belägen på Monte samtidigt som solen tittar fram. tanken var besöka Monte Palace Tropical Garden som är en botanisk trädgård, men ångrade oss då detta skulle kosta 100 kr per person. Dyrt tyckte vi. så vi återvänder till linbanan och inser att det kommer att kosta oss ytterligare 100 kr att åka ner till Funchal.
vi beslutar oss att gå ner istället och tror att det går nog raskt ! Lutningen är extrem hela vägen ner och stundtals så får vi gå baklänges ner då belastningen på knä och leder blir alltför tunga.
vi passeras av turister tjutandes av glädje som har valt att åka träsläde ner en bit.
väl nere i Funchal påminner våra magar om viss hunger. vi besöker en restaurang som ligger på en liten bakgata och beställer in Espetada " grillat kött på spett som serverades med spenat och annat gott. Till detta förtärdes en flaska Rött väl komponerat vin. Ganska nöjda över dagens innehåll gick vi hem till hotellet och sov mycket gott.
Tisdag 12 Februari 2008
Resealbum: Madeira 2008
Vi lastar in resväskorna i bilen och kör mot Landvetter flygplats denna mörka kalla Februari morgon. Tanken på att vi samma dag kommer att vistas i sommarvärme känns bra,
incheckningen går bra och vi sitter och tar en liten fika. Jag tar en sväng inom Tax -free. och köper en stor påse Turkisk peppar som är sååå gott.
sen blir det en pike`tröja som kan vara bra att ha. När jag ska betala vid kassan visar det sig att priset på de varor jag inhandlat blev dyrare än vad som stod på prislapparna. summa sumarium är att det både kan bli billigt eller dyrt på tax-free beroende på din rese destination. kan vara bra att veta.
När vi väntar på transferbussen ökar snitt åldern på våra medpassagerare från 50 till 60+. Förstår nu varför Madeira kallas Pensionärernas ö.
Då vi stiger ombord på planet finner vi våra platser framme vid toalettena. Extra ben utrymme vad bra tänker vi. Planet lyfter och mellanlandar i Malmö för fler ressugna. Karbin personalen kommer ut och serverar glatt drycker till de törstande resenärerna. och de är inga som " spottar i Glasen här inte"
Resultatet av förtäringen låter sig inte dröjas. tanken på att kunna få sova lite under den 5,5 timmar långa resan, försvinner snabbt under tiden Toalett kön vara växer och växer.
När vi närmar oss Funchal Flygplats får jag syn på Landnings banan. Den känns väldigt kort . Jag tröstas snabbt att den faktiskt har förlängds under åren.
När kommer ut från flygplatsen hälsar värme och sol oss. Jäklar vad skönt !
Då vårt boende var ospecificerad så visste vi inte hur hotellet skulle se ut. vi bestämde oss att inte hoppas på för mycket.
Vi instalerar oss på Hotell " Estelicia" som Faktisk var helt ok. Där efter gick jag en promenad ut i värmen och rekade Restauranger , Butiker etc.
Framåt kvällen tar vi en promenad ner till Funchal och sveper lätt över dess centrrum. vi avslutar kvällen med ett restaurangbesök där vi provar Espada . Espadan är en fisk som verkligen har utseendet mot sig, tack och lov så smakar den betydligt bättre än vad den ser ut. Nöjda och en smula trötta efter den långa dagen beger vi oss mot hotellet i ett stilla regn.
Redigera | Tipsa en vän
Senaste inläggen
PÅ väg
Madeira på väg !
Skapa nytt inlägg
incheckningen går bra och vi sitter och tar en liten fika. Jag tar en sväng inom Tax -free. och köper en stor påse Turkisk peppar som är sååå gott.
sen blir det en pike`tröja som kan vara bra att ha. När jag ska betala vid kassan visar det sig att priset på de varor jag inhandlat blev dyrare än vad som stod på prislapparna. summa sumarium är att det både kan bli billigt eller dyrt på tax-free beroende på din rese destination. kan vara bra att veta.
När vi väntar på transferbussen ökar snitt åldern på våra medpassagerare från 50 till 60+. Förstår nu varför Madeira kallas Pensionärernas ö.
Då vi stiger ombord på planet finner vi våra platser framme vid toalettena. Extra ben utrymme vad bra tänker vi. Planet lyfter och mellanlandar i Malmö för fler ressugna. Karbin personalen kommer ut och serverar glatt drycker till de törstande resenärerna. och de är inga som " spottar i Glasen här inte"
Resultatet av förtäringen låter sig inte dröjas. tanken på att kunna få sova lite under den 5,5 timmar långa resan, försvinner snabbt under tiden Toalett kön vara växer och växer.
När vi närmar oss Funchal Flygplats får jag syn på Landnings banan. Den känns väldigt kort . Jag tröstas snabbt att den faktiskt har förlängds under åren.
När kommer ut från flygplatsen hälsar värme och sol oss. Jäklar vad skönt !
Då vårt boende var ospecificerad så visste vi inte hur hotellet skulle se ut. vi bestämde oss att inte hoppas på för mycket.
Vi instalerar oss på Hotell " Estelicia" som Faktisk var helt ok. Där efter gick jag en promenad ut i värmen och rekade Restauranger , Butiker etc.
Framåt kvällen tar vi en promenad ner till Funchal och sveper lätt över dess centrrum. vi avslutar kvällen med ett restaurangbesök där vi provar Espada . Espadan är en fisk som verkligen har utseendet mot sig, tack och lov så smakar den betydligt bättre än vad den ser ut. Nöjda och en smula trötta efter den långa dagen beger vi oss mot hotellet i ett stilla regn.
Redigera | Tipsa en vän
Senaste inläggen
PÅ väg
Madeira på väg !
Skapa nytt inlägg