Bibchens blogg

Och all övrig tid har vi simmat i salta varma Atlantenvågor, strandsolat, haft många sociala kontakter med såväl bekanta som obekanta och inte minst skypat med när och fjärran!! :-)
Hasta luego Puerto Mogan!

Värsta stormen på över 9 år!! Med ett brak säckade taket på vår terrass ihop kl.5 i morse. Eko i bergen - man trodde kriget var löst!! Fredag och busslast efter busslast kom med köpsugna marknadsbesökare. Dock hade ingen talat om för dem att marknaden var inställd p.gr. av oväder. Vad ska man säga om det till dem som vinglat sig i stormen över berget och hoppats det skulle vara bättre på andra sidan (vilket det brukar vara). I.st. blev restaurang- och butiksägare glada för merförsäljning hos dem.
Nu råder lugnet igen, men det är en vecka kvar till nästa marknad! :-)

En enda har jag hittat här i Puerto Mogan som kan göra en äkta italiensk cappucino.
En enda
och
hon KAN!
Jennifer på restaurang "La Cigalla" vid strandpromenaden.
Bara som ett tips! :-)

ARC är ett "måste göra" för många seglare, och lockar över 200 båtar och 1200 människor varje år att segla 2700 NM över Atlanten från Gran Canaria till Saint Lucia.

ARC är till för alla; barnfamiljer, tuffa åkare, cruising par, stora båtar och blygsamma båtar. Korsar Atlanten tillsammans, men har sina egna äventyr. Mer än bara en båt race, ARC är om vänskap görs i land under de två veckor före avresan verksamheten fortsatte över radio nätet till havs. Det handlar om anländer i Saint Lucia som skall uppfyllas på kajen med en rom punch och en kall öl, att veta att du har uppnått något fantastiskt - korsa en ocean på en liten segelbåt. (Googleöversättning!!)
______________________________________________________________________________________

Vi var fyra som åkte bil genom de 11 tunnlarna från Puerto Mogan till Las Palmas för att bevittna starten på segelracet ACR över Atlanten. Lätt att parkera på kajen och där gick vi längs med kajerna och de ömsom stora och ömsom mindre segelbåtarna med entusiastiska sjöfarare som väntade på start. Många sekundmeter, alldeles för många för en bra start, så den blev uppskjuten ca ett dygn. Men feststämningen var det ändå inget fel på. Orkester, fotografering, intervjuer, glada hurrarop följde oss längs kajerna. Vi letade svenska båtar och danska (maken dansk!). Av 180 startande var 12 svenska och 4 danska.
Vi hittade en svensk snygg båt och fick en stunds snack med en av besättningen. Båtens namn är "Thalassa", vilket lär betyda något som grekisk havsgudinna. Besättningen består av tre 25-åriga killar, barndomskompisar, som länge haft en dröm om detta äventyr. En har tagit tjänstledigt och de andra studerar. De har tididigare erfarenhet av att segla till Kap Verde.
Ombord har de torrfoder, konserver och vattendunkar. Det värsta som kan hända (enl. dem) är om det blir stiltje/bleke. Då har de diesel och solfångare som drivmedel. Dessa hjälpmedel får dock ej användas av dem som är med i racet. En del deltar racet andra enbart kryssning. Det kan man avläsa på om deras banderoller hänger på badbord eller styrbordsida. De har radiokontakt med satellittelefon.
Du kan följa dem på http://sythalassa.se/index.html
Lycka till sa vi, när vi tackade för intervjun och sedan begav oss in till gamla stan för en bit mat. Nu nådde oss regnet och vi fick hoppa mellan olika skyltfönster som hade markis.
När vi återkom till Puerto Mogan lyste en fantastisk regnbåge upp en bergssidan!

Oväder drar över de Kanariska öarna. Tenerife lär ligga "under vatten". Här på sydsidan av Gran Canaria klarar vi oss ganska bra med störtregn och åska. Floden stiger, havet blir varmare och mer strömt. Dagen är inne för 2 av våra vänner att åka hem. Resebyråbussen hämtar på avtalad tid (lokalbussarna dock inställda p.gr. för blöta vägar och risk för stenras). Men passagerarna ska ju hem och i tid till flyget. De kör en bit längs bergvägen och då händer det som inte får hända, och som ej händer så ofta. En stor sten dråsar nerför berget och rakt in i bussens framfönster!
Bussbyte och det hela går vägen. Alla kommer i tid till flygplatsen och vi får sms om vad som hänt och allt är ok.
Hoppas det inte regnar, när vi ska åka hem!

I hamnen ligger de kvar, de två roddbåtar, vars rorsmän har ambitionen att slå tidsrekord över Atlanten (till Barbados) och komma i Guiness rekordbok. Mötte några av dem häromdagen och en ung dansk kille har ett alldeles speciellt syfte att ta sig över roendes. Jag fick en intervju med honom och kommer vid tillfälle att skriva en art. om hela hans historia och vad han vill. Mycket intressant och jag blev djupt berörd.
De skulle ha startat för 4 dagar sedan, men p.gr. av det annalkande ovädret valde de att vänta några dygn. Verkar som om det värsta ovädret bedarrat, så kanske sker starten redan i morgon. Då måste jag till hamnen och vinka av dem. Det är 2 båtar som parallellt ska tävla med varandra och det gäller att komma under 32 dagar och några timmar. Man kan följa dem på båtens hemsida (se foto). Må det gå dem väl!
Modigt eller dåraktigt?

Inte en blå fläck på himlen, mao promenadväder. Paraply, nä, jo, kanske? 4 var vi som nyfiket skulle gå uppför bergsidan, för att kolla vad de håller på att bygga upp där. Något arkeologiskt samt en byggnad för ev. fikapaus. Med mycket enkla metoder får de ner betong genom ett rör uppifrån stora vägen. Nere på stigen står en betongblandare, och den färdiga blandningen forlslas sedan på skottkärra fram till målet. Sista biten drar en kille kärran i ett rep medan en annan skjuter på. Där är det brant. Svettigt och fascinerande.
Man kan bara komma ut genom hotel Cordial och gå uppför en stig intill den redan arkeologiska utgrävningen.
Klättringen uppför gick bra, men jag gruvade mig för nedförslutet i grus. I början var stigen utan räcken, så där gällde det att hålla tungan rätt i mun och inte snubbla.
Utsikten däruppifrån var formidabel, en utsikt som vi tidigare endast begrundat från bussen, där den svänger i en skarp krök med ett hjulpar i princip utanför bergskanten!!
Duggregnet övergick till rikt sommarregn, så det blev att hänga kläder på tork, när vi kom hem igen till vår lägenhet.
Inte ofta det händer här i Puerto Mogan! :-)

Lördagskvällen blev i kanarisk anda. Baren nedanför vår terrass Julio´s hade annonserat för kanarisk afton, och efter en vänmiddag hos oss bar det ner till baren. Öl, juice och en het lumumba blev vår beställning. Först bord inomhus, men ganska snart blev det ett bord ledigt utomhus i den ljumma nattluften. Kanarisk musik spelades av hela familjen Julio. Far, 2 döttrar, 2 söner och 1 barnbarn, alltmedan mor serverade. Trumpet, gitarrer och dragspel.
Vid ca 21.30 presenterades en kanarisk tradition. En av döttrarna valde ut en manlig gäst, som fick dansa med henne. Han fick en hatt på, och det hela gick ut på att han under hela dansen skulle kunna behålla hatten på, utan att hon norpade den. Om han lyckades, vann han ett glas cava (som visserligen alla som deltagit fick sedan). Efter herrarna var det så damernas tur att få en dans med självaste ägaren Julio.
Härlig stämning ,glad musik och handklappning - precis som en lördgskväll ska vara.
__________________________________________________________________________________

Söndag seneftermiddag gick vi åter genom Hotel Cordials vackra trädgård till det lilla kapellet där det skulle bli gospelsång. Skandinaver, finnar, engelsmän och tyskar samlades och tågade in till trumpetmusik. Det lilla kapellet fylldes av gospelsjungande publik och taket bildligen lyfte sig. Några bibelord på engelska och så åter sång. Så fick vi en andlig dos denna helg också!
__________________________________________________________________________________
Här i Puerto Mogan kan man verkligen uppleva kontraster - finns något för alla..

Vi var 4 vänner som tog bussen från Puerto Mogan 3 hållplatser upp till Los Palmitos. Ambitionen var att promenera tillbaka. Det var soligt och varmt, och efter en titt på en av villorna (där vi kände innehavaren) började vi vår vandring. Först längs stora vägen ner till byn El Cercado. En kort paus på grönsaksmarknaden El Cooperativa. Massor av färsk frukt och grönsaker, men för tungt för oss att bära vidare. Genom den lilla byn vars huvudgata fortfarande kantas av obebodda/outhyrda lägenheter. Ändå bygger man nya hus. Logiken är inte helt klar!
När bygatan tog slut fortsatte vi nerför en smal väg genom det urtorra landskapet under den nya motorvägen fram till den stora handelsträdgården. Därinne i skuggan fann vi en behövlig toalett och beundrade sedan otaliga färglada växter.
Ett stycke kvar ner till det fashionabla hotell Cordial. Vi korsade gamla vägen, klättrade över vägräcket och gick vidare till hotellentrén. In genom hotellet och vandringen gick vidare genom hotellets fantastiska trädgård med flera sandade poolområden, sportanläggning, Spa, kryddträdgård, uteschackspel, kapell m.m. Vi rundade kapellet och tog oss ut genom en liten trädörr som var låst från insidan.
Och så var i hemma igen!

Maken och jag fick möjlighet att idag följa med goda vänner upp till den inhemska marknaden i Teror, en by som ligger lite norr om Las Palmas. Glada blev vi, eftersom vi inte själva kör bil på de slingriga bergvägarna. Turen gick lugnt och bra först till en stor trädgårdsbutik, där vi tänkte inhandla strandstolar av ett speciellt utseende. Det stod en skylt (visserligen på spanska) som talade om att öppettider var må -lö 8-22 och sön/helgdagar 10-20. Men icke sa Nicke. Fanns inte en kotte där, när vi kom, varken på parkeringen eller i butiken, så vi for vidare till vårt nästa mål, marknaden i Teror. Det skulle visa sig att fler tänkt samma tanke och det var en lokalpolis som dirigerade trafiken från centrum ut till en p-plats.
Teror visade sig vara en mysig, charmig större by med intressant kyrka och livlig hantverksmarknad. Jag shoppade en magväska och maken en bit ost. Tillsammans med våra vänner åt vi en god lunch på en av tapasbarerna och en kall öl därtill smakade gott,, trots något kyligare väder (17 gr.) än vad vi var vana till vid kusten.
Från Teror bilade vi längs slingriga bergsvägar till Firgas, där vi besökte den fantastiska vattentrappan som bekostats av skatter från de olika regionerna.
Turen hem gick via staden Arucas där det tillverkas rom. En mycket speciell kyrka mitt i byn, som påminde om "Sagrada Famiglia" i Barcelona.
Åter hemma i värmen var det gott med en cappucino på strandpromenaden i solen. :-)

Teror
Teror är en pilgrimsort för alla Gran Canaria bor, eftersom Kanarieöarnas stifts skyddshelgon finns att besöka i kyrkan i samhället, Basílica de la Virgen del Pino. Kyrkan ligger vid torget, Plaza del Pino, och började byggas 1767, även om den sedan har restaurerats i flera omgångar, i större utsträckning 1968 och 1969. Den nuvarande kyrkan, är en treskeppig byggnad, med brutet tak, fjorton valvbågar som hålls upp med pelare och pilastrar. Framsidan har tre ingångar, och på sidorna finns ytterligare två, samt stora fönster och glasmosaik som illustrerar rosenkransens mysterium.
Teror är en av de bästa platserna för att få tag på kanariska hantverksprodukter. Dessutom erbjuder kommunen god matlagning och goda matprodukter, vilka säljs på marknaden tillsammans med hantverksprodukterna. Varje söndag, mellan 8.00 och 15.00, anordnas den populära marknaden i Teror på gatorna runt kyrkan. Här kan kan man inhandla lokala produkter, typiska kakor och sötsaker, kläder samt det lokala hantverket från Teror. (google)
__________________________________________________________________________________
Arucas
Staden Arucas ligger i en region med stor arkitektonisk och urbanistisk tradition. Stadskärnan av stort historiskt och konstnärligt värde är ett obligatoriskt besök.
Församlingskyrkan tillägnad Johannes Döparen är det mest representativa och omtyckta byggnadsverket i kommunen. Kyrkan, som byggdes 1909, är helt och hållet tillverkad i sten från Arucas, av lokala stenhuggare. Här finns rikt utsmyckade pelare och tornspiror, vackra glasfönster, målningar av den kanariske konstnären Cristóbal Hernández de Quintana samt en imponerande träskulptur föreställande den liggande Kristus, av skulptören Manuel Ramos från Arucas. (google)
_________________________________________________________________________________

Firgas
Firgas historiska kärna har flera kulturella såväl som religiösa sevärdheter, som man kan se då man promenerar genom byn. Den förr så kallade, calle Real del Centro (Kungsgatan),har byggts om till Paseo de Gran Canaria och Paseo de Canarias, vilka är gågator. Den naturliga lutningen har utnyttjats till att göra ett vattenfall på 30 meter, byggd helt i sten, vilket avslutas med ett vackert monument, en fontän som symboliserar traktens rika vattenförkomster. Gågatans ena långsida har dekorerats med 22 sköldar, som representerar alla kommunerna på ön, samt en som representerar ön i sin helhet. Dessutom finns samtliga sju öar avbildade i miniatyr med sina respektive vapensköldar och en representativ bild från var och en av öarna. (google)
__________________________________________________________________________________