Vilket är ditt värsta resminne?
Skriv gärna och berätta. Det kan vara givande att lära sig av andras misstag... :)
Helt klart mygginvasion i Ammarnäs sommaren 1998. Skulle ha släktträff och sova i tältkåtor och laga mat över öppen eld. Gick inte. Luften var helt svart av dessa enerverande insekter och det var hart när omöjligt att vistas ute. Tur att Samegården gick att boka. Vi åkte hem på natten till Umeå och därefter hem till Götet, helt myggfritt i sammanhanget!
Helt klart Oskarshamn 19??....
Jag var väl runt 8-9 år och mina föräldrar hade valt Oskarshamn camping som semesterplats.
Oskarshamn hade som slogan: "Solkustens centrum" men det regnade i 2 veckor med resultat att semestern blev förstörd.
Farsan blev skogstokig!
Efter det åkte vi på solsemester varje år trots att det var ett klart dyrare alternativ...
Jag var väl runt 8-9 år och mina föräldrar hade valt Oskarshamn camping som semesterplats.
Oskarshamn hade som slogan: "Solkustens centrum" men det regnade i 2 veckor med resultat att semestern blev förstörd.
Farsan blev skogstokig!
Efter det åkte vi på solsemester varje år trots att det var ett klart dyrare alternativ...
Mitt värsta resminne var när jag skulle göra min kombinationsresa till Seyshellerna och Mauritius.
Anslutningsflyget i från London via Schweiz vart inställs så det blev att sova över där och flyga tidigt nästa dag varav man 11 timmar senare landade på Mahe huvudön på Seyshellerna kl.04.00 på morgonen där var becksvart. Sedan skulle man stiga på ett tvåmotorigt proppellerplan som tog mej till ön Praslin ca 30-40 min medans bensinångorna välde in igenom planet. Sedan väntade en buss som skulle köra runt oss ca 10 st gäster till respektive bungalows och hotell. Vi blev avsläppta rejält trötta och slutkörda kl.05.00 utanför vårt bokade Bungalow men då till vår fasa fick höra att det var fullbokat. Vad skulle man göra en lördag morgon när resebyrån i Stockholm var stängd och öppnade på måndag. Vi gapade som faan och krävde ett rum för natten, men när morgonen kom ville dom ta betalt för deras simpla frukost trots att våran kvitto visade att 4 stjärnigt rum var bokat med all mat. Så vi gapade och krävde ett likvärdigt rum varav det sketna hotellet ordnade en sjöutsikt men vi var fortfarande inte nöjda eftersom vi nyfiket spanat in det som vi bokat när städerskan gjorde iordning det som vi igentligen skulle ha. Vi var tvugna att stå ut till måndag då vi var helt sluta och krävde samma standard. Fast igentligen ville vi avsluta allt där och åka direkt till Mauritius men dom sa det var omöjligt då ville vi bo flottare sa vi och vart bokade till huvudön efter påtryckningar men hotellet var nedgånget så vi bytte ännu en gång till en liten familje bungalow som var mer i vår smak då var det bara 2 dagar kvar innan nästa resmål. Vi klagade till vår svenska resebyrå som akut bjöd på två dagars seightseing gratis, men vi var inte nöjda då resan hade kostat mycket för att besöka Seyshellerna. Det slutade med en tvist där vi väl tillbaka i Sverige fick tillbaka resepengarna som det resmålet hade kostat och vi vart nöjda då vår röst vart hörd. Vår tid var dyrbar då vi bara kunde vara 6 dagar i paradiset som visade sig ha ett tråkigt (helt dött) uteliv och en korrupt enmans president.
Anslutningsflyget i från London via Schweiz vart inställs så det blev att sova över där och flyga tidigt nästa dag varav man 11 timmar senare landade på Mahe huvudön på Seyshellerna kl.04.00 på morgonen där var becksvart. Sedan skulle man stiga på ett tvåmotorigt proppellerplan som tog mej till ön Praslin ca 30-40 min medans bensinångorna välde in igenom planet. Sedan väntade en buss som skulle köra runt oss ca 10 st gäster till respektive bungalows och hotell. Vi blev avsläppta rejält trötta och slutkörda kl.05.00 utanför vårt bokade Bungalow men då till vår fasa fick höra att det var fullbokat. Vad skulle man göra en lördag morgon när resebyrån i Stockholm var stängd och öppnade på måndag. Vi gapade som faan och krävde ett rum för natten, men när morgonen kom ville dom ta betalt för deras simpla frukost trots att våran kvitto visade att 4 stjärnigt rum var bokat med all mat. Så vi gapade och krävde ett likvärdigt rum varav det sketna hotellet ordnade en sjöutsikt men vi var fortfarande inte nöjda eftersom vi nyfiket spanat in det som vi bokat när städerskan gjorde iordning det som vi igentligen skulle ha. Vi var tvugna att stå ut till måndag då vi var helt sluta och krävde samma standard. Fast igentligen ville vi avsluta allt där och åka direkt till Mauritius men dom sa det var omöjligt då ville vi bo flottare sa vi och vart bokade till huvudön efter påtryckningar men hotellet var nedgånget så vi bytte ännu en gång till en liten familje bungalow som var mer i vår smak då var det bara 2 dagar kvar innan nästa resmål. Vi klagade till vår svenska resebyrå som akut bjöd på två dagars seightseing gratis, men vi var inte nöjda då resan hade kostat mycket för att besöka Seyshellerna. Det slutade med en tvist där vi väl tillbaka i Sverige fick tillbaka resepengarna som det resmålet hade kostat och vi vart nöjda då vår röst vart hörd. Vår tid var dyrbar då vi bara kunde vara 6 dagar i paradiset som visade sig ha ett tråkigt (helt dött) uteliv och en korrupt enmans president.
Mitt värsta reseminne hände igår i Kitzbuhel. Varit ute och käkat fondue med mitt ressällskap och när vi får in notan stämmer den inte alls. Det är extradebiterat för allt möjligt och vi vägrar såklart att betala. Krogägaren viker inte en tum och är rysligt nonchalant och förklarar att han bryr sig inte eftersom vi ändå inte är där om en vecka.
Till sist enas vi om en kompromiss på 50/50 och vi lämnar lokalen. På väg ut så tappar jag mina mynt i dörren och en av servitörerna blir vansinnig och springer efter oss, svärandes på något östeuropeiskt språk. Han trycker upp min polare mot väggen utanför krogen med ett stadigt grepp om hans adamsäpple. Min polare är passiv och bara rycker på axlarna. Då hygger han en "caution - wet floor" skylt och springer efter mig och tar ett stadigt tag om mitt högra öra med vänsterhanden och svingar skylten som ett baseboll trä mot mitt huvud, fortfarande svärandes på ett språk som jag inte förstår. Tack och lov så får min polare tag i skylten innan den träffar mig i huvudet och vi springer därifrån.
Mao, varning för Zinnkrug i Kitzbuhel. Jag har varit där 5 år på raken och stället är OK men inte mer, men något måste ha hänt eftersom de börjat blåsa folk och tar till våld.
Lions guider rekommenderar bygget, men jag avråder å det bestämdaste. Det finns bättre mat att äta i byn!
Till sist enas vi om en kompromiss på 50/50 och vi lämnar lokalen. På väg ut så tappar jag mina mynt i dörren och en av servitörerna blir vansinnig och springer efter oss, svärandes på något östeuropeiskt språk. Han trycker upp min polare mot väggen utanför krogen med ett stadigt grepp om hans adamsäpple. Min polare är passiv och bara rycker på axlarna. Då hygger han en "caution - wet floor" skylt och springer efter mig och tar ett stadigt tag om mitt högra öra med vänsterhanden och svingar skylten som ett baseboll trä mot mitt huvud, fortfarande svärandes på ett språk som jag inte förstår. Tack och lov så får min polare tag i skylten innan den träffar mig i huvudet och vi springer därifrån.
Mao, varning för Zinnkrug i Kitzbuhel. Jag har varit där 5 år på raken och stället är OK men inte mer, men något måste ha hänt eftersom de börjat blåsa folk och tar till våld.
Lions guider rekommenderar bygget, men jag avråder å det bestämdaste. Det finns bättre mat att äta i byn!
Hej!
Mitt värsta resminne är helt klart när jag och min lillebror reste till Lanzarote.
Det var en fin kväll och vi skulle gå ut och äta på resturang som vanligt på kvällen. Vi tänkte fira lite så vi tog glass till efterrätt. När vi var påväg hem från resurangen sa min lillebror att det kändes konstigt i hans hals, det kliade liksom. FAN..tänkte jag, en allergichock. Och mycket riktigt..han hade ätit nötter. Jag som själv är allergiker försöker få tag på en doktor och får prata med en dansk. Jag fattar inte alls vad han säger men tillslut så kommer det en doktor som ger lillebrorsan en spruta. Vid det laget är han uppsvullen som en barbara ungefär och har svårt att andas. Doktor tar honom till sjukhuset och där får han ligga med dropp i ett dygn. Allt löste sig bra tillslut och han är välbehållen! Men en sak till er alla.. Glöm aldrig era försäkringspapper på resan! Vår försäkring täckte alla kostnader för oss, men hade vi inte haft med oss dom så hade det kostat 14.000, för EN natt på sjukhus!
Inte nog med detta..det regnade största delen av resan med! *suck*
/Sandra
Mitt värsta resminne är helt klart när jag och min lillebror reste till Lanzarote.
Det var en fin kväll och vi skulle gå ut och äta på resturang som vanligt på kvällen. Vi tänkte fira lite så vi tog glass till efterrätt. När vi var påväg hem från resurangen sa min lillebror att det kändes konstigt i hans hals, det kliade liksom. FAN..tänkte jag, en allergichock. Och mycket riktigt..han hade ätit nötter. Jag som själv är allergiker försöker få tag på en doktor och får prata med en dansk. Jag fattar inte alls vad han säger men tillslut så kommer det en doktor som ger lillebrorsan en spruta. Vid det laget är han uppsvullen som en barbara ungefär och har svårt att andas. Doktor tar honom till sjukhuset och där får han ligga med dropp i ett dygn. Allt löste sig bra tillslut och han är välbehållen! Men en sak till er alla.. Glöm aldrig era försäkringspapper på resan! Vår försäkring täckte alla kostnader för oss, men hade vi inte haft med oss dom så hade det kostat 14.000, för EN natt på sjukhus!
Inte nog med detta..det regnade största delen av resan med! *suck*
/Sandra
Min resa till Prag.På tåget mellan Berlin och Prag blev jag bestulen på min plånbok medan jag sov. Sedan blev jag bestulen på min nya plånbok medan jag steg på tåget i Prag för att åka hem.
första gången jag skulle resa utomlands själv, var när jag flyttade till irland för första gången när jag var 19. allt ordnade sig på bara nån vecka, med att få jobb, fixa bostad osv. kanske gick det för smidigt... jag åkte buss hemifrån norrland till stockholm för att flyga vidare därifrån. det gick bra, men när jag skulle ta min väska från bussens bagageutrymme så var den inte där. jag var helt säker på att det var högre makt som inte ville att jag skulle åka och började gråta. nån hade en liknande väska som jag och hade redan begett sig av med den. det tog en timma ungefär att få tag på tjejen som hade min väska, jag kom med planet och had the time of my life. men jag lärde mig att skriva adresslappar på väskorna efteråt :)
Mitt värsta resminne är när jag och mina föräldrar åkte på bussresa till Berlin.
När vi var på väg dit så fick vi reda på att hotellet vi skulle bo på var överbokat, så vi fick ett annat hotell. Problemet var bara att detta hotell låg någon mil utanför, mitt i ödemarken. Man hade ingen möjlighet att ta sig in i Berlin på egen hand.
När vi sedan skulle åka tillbaks till Sverige så gick bussen sönder. Kom dit en reparatör och fixade det. Och sedan missade vi båten och det fanns ingen plats för en buss på nästa båt, så det var bara åka vidare.
När vi var på väg dit så fick vi reda på att hotellet vi skulle bo på var överbokat, så vi fick ett annat hotell. Problemet var bara att detta hotell låg någon mil utanför, mitt i ödemarken. Man hade ingen möjlighet att ta sig in i Berlin på egen hand.
När vi sedan skulle åka tillbaks till Sverige så gick bussen sönder. Kom dit en reparatör och fixade det. Och sedan missade vi båten och det fanns ingen plats för en buss på nästa båt, så det var bara åka vidare.
definitivt bussresan Hanoi-Vientianne! 25timmar på en överlastad buss, rutor som bara går att öppna 5cm, ryggsäckar i gången och passagerare på dem, tegelstenar på taket och bensindunkar i bagageutrymmet. Kisspauser på åkrar mitt ute i ingenstans (ofta med publik)..
nu i efterhand så kanske det inte var så farligt efter allt
nu i efterhand så kanske det inte var så farligt efter allt
När "bussen" jag åkte blev attackerad längst upp i norra Laos, mitt i ingenstans. Och rutan ovanför mig krossades och föll ner över mig. Jag var den enda på hela bussen som blev drabbad och som tur var fick jag bara några små skärsår. Bussen vågade inte stanna förren efter ett tag och då mitt i en Hmongby som nog aldrig sett någon västerlänning förut. Fick hjälp att borsta av mig och blev rejält uttittad (alla skrek och gestikulerade mycket vilt också...). Sen fortsatte bussen längs slingriga grusvägar eller snarare, efetrsom det bröjade regna, i världens lervälling, rakt in i obygden och det fanns inget alternativ än att följa med. Längtade rätt rejält tillbaka till mer civilisation i Thailand men ända vägen dit var att sätta sig på ett pick-up flak tillsammans emd 20 säckar cement och mjöl, 11 andra vuxna och 2 barn och köra längs stigar i 15 timmar!
Åkte på ett "Visa-run" ifrån phuket till ranong i burma. Blev hämtad av en minibuss kl 06 på morgonen och sen bar det av. Föraren körde bra och säkert och det tog väl en 4 timmar eller nåt innan vi var på thailändska gränsen. iväg med båt, brände sig lite i solen och sedan på väg tillbaks till phuket. Vår chaufför hade då kört långt och varit vaken sen jag vet inte när, hursomhelst så började han bli sömnig. Jag satt längst bak i minibussen precis så att jag såg hans ansikte i backspegeln.
Ca 6 mil ifrån phuket börjar han knipa ihop med ögonen och grimasera för att hålla sig vaken och han blir bara mer och mer trött. Jag sitter och stirrar på honom i bakspegeln oavbrutet för att se till att han inte somnar. Han börjar blunda till och från allt längre perioder. Vid ett tillfälle så sluter han ögonen och har somnat, farten ligger runt 100km/tim och när han inte öppnar ögonen igen får jag skrika till åt honom att han skall vakna! De andra i bussen tyckte inte att jag var klok som vrålade då jag ju "hade kunnat orsaka en olycka" :p
Efter några fler timmar, fortfarande med blicken klistrad i backspegeln, så tätnar trafiken och det börjar tändas ett litet hopp inom mig. Jag är HELT övertygad om ATT vi kommer at krocka, men med den tätare trafiken så har iaf farten minskat något och förhoppningsvis kommer vi "bara" att bli skadade. Färden går på nåder och han sitter och halvsover resten av vägen hem. Jag var en av de som skulle kliva av först och resan gick faktiskt väl. Om det gick bra även efter han släppt av mig vet jag faktiskt inte!
Den resan gör jag ALDRIG om!
Ca 6 mil ifrån phuket börjar han knipa ihop med ögonen och grimasera för att hålla sig vaken och han blir bara mer och mer trött. Jag sitter och stirrar på honom i bakspegeln oavbrutet för att se till att han inte somnar. Han börjar blunda till och från allt längre perioder. Vid ett tillfälle så sluter han ögonen och har somnat, farten ligger runt 100km/tim och när han inte öppnar ögonen igen får jag skrika till åt honom att han skall vakna! De andra i bussen tyckte inte att jag var klok som vrålade då jag ju "hade kunnat orsaka en olycka" :p
Efter några fler timmar, fortfarande med blicken klistrad i backspegeln, så tätnar trafiken och det börjar tändas ett litet hopp inom mig. Jag är HELT övertygad om ATT vi kommer at krocka, men med den tätare trafiken så har iaf farten minskat något och förhoppningsvis kommer vi "bara" att bli skadade. Färden går på nåder och han sitter och halvsover resten av vägen hem. Jag var en av de som skulle kliva av först och resan gick faktiskt väl. Om det gick bra även efter han släppt av mig vet jag faktiskt inte!
Den resan gör jag ALDRIG om!
Å, jag har ett till också. När jag var 14 åkte jag på konfirmationsresa till Rom. Det var jag och tjugotalet andra konfirmander, fader Rickard, ett par nunnor och ett par föräldrar. Dock inte mina. Rom var underbart. En flicka från Vilhelmina är så kissnödig vid ankomsten till hotellet att hon som yttersta utväg sätter sig i handfatet. Som faller i tusen bitar. Hon var litet rund, flickan från Vilhelmina. Vi vågade inte skratta. Jag blir illröd i ansiktet efter en utomhusaudiens hos påven eftersom jag äter penicillin. Resan är kort sagt mycket minnesvärd för en fjortonåring. Vid återkomsten till Arlanda får jag inte tillstånd att komma in i Sverige. Jag har inget uppehållstillstånd stämplat i mitt pass. Det finns i min fars pass, men han är ju inte med då...
Tsunamin i Khao Lak, önskar att jag hade kunnat hjälpa till mer...
när vi var på väg från paris till flygplatsen ( tog ca 1 timma )
vi satt längst bak i fullsatt buss med endast svenskar. så efter några minuter mår min lilla syster dåligt ( hon hade blivit åksjuk) och spyr massa i bussen, ush de va inte skoj, sen när vi kom fram måde hon bra hela vägen tills vi gick av flyget och skulle sätta oss i bilen på väg hem ( ca 3 timmar ) efter 5 minuter mår hon illa igen och spyr flera gånger under resan he, ett helvete för mig som själv börjar må illa när någon annan spyr!
vi satt längst bak i fullsatt buss med endast svenskar. så efter några minuter mår min lilla syster dåligt ( hon hade blivit åksjuk) och spyr massa i bussen, ush de va inte skoj, sen när vi kom fram måde hon bra hela vägen tills vi gick av flyget och skulle sätta oss i bilen på väg hem ( ca 3 timmar ) efter 5 minuter mår hon illa igen och spyr flera gånger under resan he, ett helvete för mig som själv börjar må illa när någon annan spyr!
Pakistan. På väg mot det förbjudna området Kashmir. 16 personer + chaufför i en minibuss med plats för 9 personer. Vi åker upp i bergen på väääääldigt slingriga vägar där det stupar ganska ordentligt rakt ner många hundra meter. Höjdsjukan börjar drabba den ena efter den andra eftersom vi vi åker högt upp på ganska kort tid till nånstans kring 4000 m höjd inom 8 timmar. Den som drabbats av höjdsjuka vet att detta inte är roligt. Alla av och ut och nån kräks och håller på, vi drabbas av yrsel och vissa av hallucinationer. Ja, det var lite lustigt och konstigt och givetvis fanns inga som helst vägskyltar så vi körde fel ganska ofta och blev stoppade av militär några gånger och utsjasade ur bussen med vapen mot bröstet. Höjdsjukan klingade av så småningom iaf....
Tågluff, Paris 1992. Vårt billiga hotell nära stationen var ett trekantigt hus med spetsen mitt i en trafikerad korsning, och där bodde vi...Dvs hela nätterna fick vi höra buller och biltutor. Dessutom satte alla polisbilar och liknande på sina sirener i korsningen för att slippa stanna vid rött ljus. Lakanen var skitiga och filtarna var fulla med brännmärken. Våra stackars kompisar, som vi lurat dit, hade ett kulhål i väggen i sitt rum!
Eftersom vi ändå inte tänkt tillbringa så mycket tid på rummet bodde vi kvar, och tog tåget till det då nyöppnade Euro-Disney. Vi hade dock inte tänkt på att det var annandag pingst och skolledigt. Det tog nästan två timmar att komma in (med fransk byråkrati..) och sen var det två timmar kö till alla roliga attraktioner.
Efter några timmar började min pojkvän till råga på allt må illa! Det var bara att åka tillbaka till vårt sjabbiga hotell (med spystopp på vägen) och sen tog det två dagar innan han orkade resa vidare...Gissa om vi sov hela vägen till Nice!
Eftersom vi ändå inte tänkt tillbringa så mycket tid på rummet bodde vi kvar, och tog tåget till det då nyöppnade Euro-Disney. Vi hade dock inte tänkt på att det var annandag pingst och skolledigt. Det tog nästan två timmar att komma in (med fransk byråkrati..) och sen var det två timmar kö till alla roliga attraktioner.
Efter några timmar började min pojkvän till råga på allt må illa! Det var bara att åka tillbaka till vårt sjabbiga hotell (med spystopp på vägen) och sen tog det två dagar innan han orkade resa vidare...Gissa om vi sov hela vägen till Nice!
Mitt värsta resminne inträffade för några år sen när jag besökte Hawaii. Ett underbart semesterparadis med otroligt skönt...och omväxlande väder. För de som varit på öarna är det säkert bekant att den kan vara blåst och regn av avdelning större på ett ställe för att bara någon kilometer bort vara klarblå himmel.
Människor på öarna är väldigt medvetna om detta och på de flesta ställen finns det skydd mot vädret där man snabbt kan hoppa in (t ex egna bilar nära parkerade).
Uttrycket dumma turister var dock inte ovanligt där heller och jag lyckades verkligen med att hamna i den kategorin. Ön jag besökte var Oahu på den finns det i djungeltrakterna vandringsstigar som är möjliga att gå runt på. På grund av det dock mycket svajiga vädret finns det ett slags vandringskontor i utgångspunkterna av dessa där det ständigt sker en koll på det senaste vädret för att undvika att människor ska handla i knipa.
När vi varit 2 dagar på ön kom vi i vilket fall fram till att vi skulle ut och vandra, det hade då inte regnat någon gång där vi varit och jag antar att vi mer eller mindre avfärdat varningarna om att att vädret kunde slå om på ett grymt sätt på bara några minuter. Så att titta en en minut på vandringskontoret kändes inte motiverat.
Vandringsleden vi valde att gå på började och slutade på samm ställe, precis innan man gick på den fick man vada över en lite bäck...den återkommer jag till:)
turen skulle ta ungefär 2 timmar att gå runt i vanligt tempo och den takten höll vi säkert i en timma ungefär..då brakade helvetet löst. Det drog över en grym tropisk regnskur där dropparnas storlek och tryck var av den grad att de gjorde ont när de dessutom träffade våra av solen ömma hudpartier. vandringsleden som var något nedgröpt i marken förvandlades till en vattenfåra där vatten flöt åt alla håll. Vid sidan om gick inte heller att gå det var djunglen alldeles för tät för. När vi äntligen tagit oss tillbaka till ledens början var vi helt genomblöta våra skor var trasiga och vi hade sönderskrapade knän av att ett antal gånger halka på stenar (var ett antal sluttningar på vägen). Vi trodde nog att utmaningen var avklarad när vi kom där till att stigen gick ihop med startpunkten då hade vi inte en tanke på den lilla bäcken vi paserat i början.
När vi kom fram till den blev vi dock väldigt nedslagna...i ösregnet hade bäcken blivit en riktig syndaflod med färg av någon brunsvart oidentifierbar färg. Vi visste inte alls vad vi skulle göra i detta läge, regnet trummade på ohämmat och det fanns ingenstans vi kunde söka skydd..Efter en stund lunkande upptäckte vi dock att det fanns ett rep uppspänt från ena änden till den andra ( troligtvis för människor i vår situatuon). Så i brist på alternativ så tog vi oss över repet en efter en. Repet låg i vattnet och trycket i "floden" var så starkt att man ej kunde ha fötterna på botten utan de tryckes mot flodens riktning. Jag kan säga så mycket att om man tappat taget så hade man utan möjligt stog eller simteknik fått finna sig i att följa med vattnet till okänt mål.
Hursomhelst till slut var alla över floden. Numera var inte endast skor trasiga utan mer eller mindre allt vi hade på oss (framförallt för den hemska lukten flodvattnet givit som sen dubbla tvättar inte försvann). Vi hade även hadt med oss 3 ryggsäckar. En blev ivägspolad, en annan fick ett mindre mysigt innehåll då den innehållit mat a olika slag men numera hade en flytande blandning som påminde om en dålig mixersmet. I den sista ryggsäcken låg våra kameror..de hade alla ryckt med förutom en undervattenskamera jag köpt dagen innan. Så vårt bildliga minne av 2 timmars vandringen som blev 6 timmar lång återstod efter bildframkallning 2 bilder på fiskar jag tagit dagen innan när jag snorklat!
Människor på öarna är väldigt medvetna om detta och på de flesta ställen finns det skydd mot vädret där man snabbt kan hoppa in (t ex egna bilar nära parkerade).
Uttrycket dumma turister var dock inte ovanligt där heller och jag lyckades verkligen med att hamna i den kategorin. Ön jag besökte var Oahu på den finns det i djungeltrakterna vandringsstigar som är möjliga att gå runt på. På grund av det dock mycket svajiga vädret finns det ett slags vandringskontor i utgångspunkterna av dessa där det ständigt sker en koll på det senaste vädret för att undvika att människor ska handla i knipa.
När vi varit 2 dagar på ön kom vi i vilket fall fram till att vi skulle ut och vandra, det hade då inte regnat någon gång där vi varit och jag antar att vi mer eller mindre avfärdat varningarna om att att vädret kunde slå om på ett grymt sätt på bara några minuter. Så att titta en en minut på vandringskontoret kändes inte motiverat.
Vandringsleden vi valde att gå på började och slutade på samm ställe, precis innan man gick på den fick man vada över en lite bäck...den återkommer jag till:)
turen skulle ta ungefär 2 timmar att gå runt i vanligt tempo och den takten höll vi säkert i en timma ungefär..då brakade helvetet löst. Det drog över en grym tropisk regnskur där dropparnas storlek och tryck var av den grad att de gjorde ont när de dessutom träffade våra av solen ömma hudpartier. vandringsleden som var något nedgröpt i marken förvandlades till en vattenfåra där vatten flöt åt alla håll. Vid sidan om gick inte heller att gå det var djunglen alldeles för tät för. När vi äntligen tagit oss tillbaka till ledens början var vi helt genomblöta våra skor var trasiga och vi hade sönderskrapade knän av att ett antal gånger halka på stenar (var ett antal sluttningar på vägen). Vi trodde nog att utmaningen var avklarad när vi kom där till att stigen gick ihop med startpunkten då hade vi inte en tanke på den lilla bäcken vi paserat i början.
När vi kom fram till den blev vi dock väldigt nedslagna...i ösregnet hade bäcken blivit en riktig syndaflod med färg av någon brunsvart oidentifierbar färg. Vi visste inte alls vad vi skulle göra i detta läge, regnet trummade på ohämmat och det fanns ingenstans vi kunde söka skydd..Efter en stund lunkande upptäckte vi dock att det fanns ett rep uppspänt från ena änden till den andra ( troligtvis för människor i vår situatuon). Så i brist på alternativ så tog vi oss över repet en efter en. Repet låg i vattnet och trycket i "floden" var så starkt att man ej kunde ha fötterna på botten utan de tryckes mot flodens riktning. Jag kan säga så mycket att om man tappat taget så hade man utan möjligt stog eller simteknik fått finna sig i att följa med vattnet till okänt mål.
Hursomhelst till slut var alla över floden. Numera var inte endast skor trasiga utan mer eller mindre allt vi hade på oss (framförallt för den hemska lukten flodvattnet givit som sen dubbla tvättar inte försvann). Vi hade även hadt med oss 3 ryggsäckar. En blev ivägspolad, en annan fick ett mindre mysigt innehåll då den innehållit mat a olika slag men numera hade en flytande blandning som påminde om en dålig mixersmet. I den sista ryggsäcken låg våra kameror..de hade alla ryckt med förutom en undervattenskamera jag köpt dagen innan. Så vårt bildliga minne av 2 timmars vandringen som blev 6 timmar lång återstod efter bildframkallning 2 bilder på fiskar jag tagit dagen innan när jag snorklat!
Definitivt Teneriffa hösten 2003...
Vi hamnade på ett jättefint och jättestort hotell, so far soo good...
På kvällen tänkte vi att vi skulle gå ut och äta lite mat och dricka lite dinkar. När vi komemr ner till receptionen och frågar var centrum ligger tittar mannen lite snett på oss och börjar skratta hysteriskt. Sedan säger han: "Här finns inget centrum, bara detta hotellet. Hotellet är centrum"
Vi trodde han skojade och gick ut på gatan för att kolla läget. Och mycket riktigt hade han rätt. Hotellet var det enda i något som om några år skulle bli en ny turistort.
Närmsta stad/ort låg 50km bort.....
Gissa om vi hade tråkigt och blev riktigt glada när vi skulle hem...
Aldrig mer ospecificerad resa till Teneriffa....
Vi hamnade på ett jättefint och jättestort hotell, so far soo good...
På kvällen tänkte vi att vi skulle gå ut och äta lite mat och dricka lite dinkar. När vi komemr ner till receptionen och frågar var centrum ligger tittar mannen lite snett på oss och börjar skratta hysteriskt. Sedan säger han: "Här finns inget centrum, bara detta hotellet. Hotellet är centrum"
Vi trodde han skojade och gick ut på gatan för att kolla läget. Och mycket riktigt hade han rätt. Hotellet var det enda i något som om några år skulle bli en ny turistort.
Närmsta stad/ort låg 50km bort.....
Gissa om vi hade tråkigt och blev riktigt glada när vi skulle hem...
Aldrig mer ospecificerad resa till Teneriffa....
När jag blev knivskuren i handen under ett rån i Quito, Ecuador. När rånarna hade muddrat färdigt hade ena skjortärmen hunnit bli röd av blodet som runnit ner. Skakad som en champagneflaska kom jag tillbaka till mitt hostel. Väl där gick det en halvtimme innan jag hörde buller och oväsen utifrån vardagsrummet och kände att det är bäst att hålla sig inlåst på rummet. Dagen efter hörde jag att fyra snubbar hade brutit sig in och plockat med sig två TV-apparater ut. Hostelinnehavaren vågade inte "skjuta ner dem" eftersom de var beväpnade alla fyra.
Dagarna efter var jag luspank eftersom jag inte kunde få ut pengar genom banken. Lyckades i alla fall få i mig lite mat genom att hostelet gav mig krita på maten under dessa dagar men kul var det inte.
Dagarna efter var jag luspank eftersom jag inte kunde få ut pengar genom banken. Lyckades i alla fall få i mig lite mat genom att hostelet gav mig krita på maten under dessa dagar men kul var det inte.
Mitt värsta resminne är en taxiresa i Indien. Vi hade precis landad i Mumbai och det var mitt i natten. Taxichauffören satt och slumrade till hela tiden! För att hålla honom vaken försökte vi prata med honom hela tiden, men detta resulterade bara i att han satt och tittade bakåt på oss istället för vägen.... Jag var helt övertygad om att jag skulle dö!
Har inget direkt värsta resminne - bara mindre incidenter.
- Som när min vänstra fot blev uppäten av sandflugor, när jag var på Fiji.. Foten svullnade upp och kliade så mycket att jag nästan kräktes. Inte kul.
- Eller när tuktuk-chaffisen somnade bakom ratten?? Det hände när jag var i Phuket skulle åka från Karon till patong, mitt i natten och i en nedförsbacke - lyckades dock väcka honom genom att banka på rutan. - Inget man berättar för mamma...
- Brännmanterna i Borneos vatten är inte så kul. Det är inte "fire-corals" heller... -hmm, man kanske ska köpa en lång våtdräkt??
- Finns det fler än jag som trillat ut genom en Exit-dörr på ett disco?? Cypern..
Fan, vad det är härligt att vara ute på resande fot =)
- Som när min vänstra fot blev uppäten av sandflugor, när jag var på Fiji.. Foten svullnade upp och kliade så mycket att jag nästan kräktes. Inte kul.
- Eller när tuktuk-chaffisen somnade bakom ratten?? Det hände när jag var i Phuket skulle åka från Karon till patong, mitt i natten och i en nedförsbacke - lyckades dock väcka honom genom att banka på rutan. - Inget man berättar för mamma...
- Brännmanterna i Borneos vatten är inte så kul. Det är inte "fire-corals" heller... -hmm, man kanske ska köpa en lång våtdräkt??
- Finns det fler än jag som trillat ut genom en Exit-dörr på ett disco?? Cypern..
Fan, vad det är härligt att vara ute på resande fot =)
Jag fick åka polispiket i Nice på jakt efter pengar.
Jag var i Nice på en kongress och var ute och åt med några kunder och sen när jag skulle betala så påstod krögaren att han inte kunde ta emot mitt kreditkort då det ej var kopplat till ett bankkonto, utan just ett kreditkort där man betalar mot faktura. Trots upprepade försök att få honom att förklara varför han hade klisterlappar på dörren där det stod att han faktiskt accepterar de korten jag erbjöd så stod han på sig att det inte skulle fungera.
Flera personer i restaurangen blev involverade och mina kunder (som tack och lov känner mig väl och stöttade mig helt) vägrade betala då de ansåg att jag bjöd (och jag skulle inte acceptera deras pengar heller) och stämningen förtätades och båda lägren hotade att kalla på polis vilket också skedde då vi inte kom varandra närmre.
Det kom en piket med tre poliser och de försökte medla och reda ut situationen, två pratade med mig och en med restaurangägaren vilken vägrade ge med sig och jag hörde att han fick sig en utskällning av polisen då de också ansåg att han borde acceptera de kort som han hade reklam för på dörren. Tills slut så tog två poliser med mig i piketen i jakt på en uttagsautomat och jag följde med. När den första hittades så var den avstängd så färden fortsatte och då de hittade en så bad de mig gå ut för att ta ut pengar men (först då var ju lite intresserad av en färd i en fransk piket) förklarade jag att jag inte har nån kod och kan följaktligen inte ta ut några pengar och då fick jag lära mig några nya franska svordomar.
Nå, åter till restaurangen och jag fick lova att återkomma nästa dag och betala kontant mot att han behöll mitt körkort eller vad det nu va .. Hörde av polisernas interna diskussion när de gick att de ansåg att jag borde tagit en springnota, verkade inte som de hade sprungit efter
Nå, gjorde dock rätt för mig dagen efter och gissa vad som väntade hemma sen ?? Jo, en räkning på hela beloppet, det som inte fungerade . Fick skulden avskriven mot uppvisandet av kvittot dock.
Jag var i Nice på en kongress och var ute och åt med några kunder och sen när jag skulle betala så påstod krögaren att han inte kunde ta emot mitt kreditkort då det ej var kopplat till ett bankkonto, utan just ett kreditkort där man betalar mot faktura. Trots upprepade försök att få honom att förklara varför han hade klisterlappar på dörren där det stod att han faktiskt accepterar de korten jag erbjöd så stod han på sig att det inte skulle fungera.
Flera personer i restaurangen blev involverade och mina kunder (som tack och lov känner mig väl och stöttade mig helt) vägrade betala då de ansåg att jag bjöd (och jag skulle inte acceptera deras pengar heller) och stämningen förtätades och båda lägren hotade att kalla på polis vilket också skedde då vi inte kom varandra närmre.
Det kom en piket med tre poliser och de försökte medla och reda ut situationen, två pratade med mig och en med restaurangägaren vilken vägrade ge med sig och jag hörde att han fick sig en utskällning av polisen då de också ansåg att han borde acceptera de kort som han hade reklam för på dörren. Tills slut så tog två poliser med mig i piketen i jakt på en uttagsautomat och jag följde med. När den första hittades så var den avstängd så färden fortsatte och då de hittade en så bad de mig gå ut för att ta ut pengar men (först då var ju lite intresserad av en färd i en fransk piket) förklarade jag att jag inte har nån kod och kan följaktligen inte ta ut några pengar och då fick jag lära mig några nya franska svordomar.
Nå, åter till restaurangen och jag fick lova att återkomma nästa dag och betala kontant mot att han behöll mitt körkort eller vad det nu va .. Hörde av polisernas interna diskussion när de gick att de ansåg att jag borde tagit en springnota, verkade inte som de hade sprungit efter
Nå, gjorde dock rätt för mig dagen efter och gissa vad som väntade hemma sen ?? Jo, en räkning på hela beloppet, det som inte fungerade . Fick skulden avskriven mot uppvisandet av kvittot dock.