Hemsk upplevelse
Jag och min man och våra barn var på semester i ett land i Sydamerika. Efter några fantastiska dager råkade vi ut för en hemsk upplevelse där vi trodde att våra barn skulle föras bort. Det blev säkerhetsvakter på hotellen och hotellbyten. Vi blev rådda av UD att åka därifrån och till slut lyckades vi köpa nya biljetter hem. Vi kände oss extremt utelämnade och vågade inte lita på någon. Vi hade innan denna resa rest relativt mycket och ansåg oss vara ganska vana resenärer. Vi har bara gjort "egna" resor, endast charter en gång.
Men denna händelse har satt sina spår i form av extrem ångest hos oss föräldrar över vad som kan hända. Barnen verkade dock inte ta skade utan sa(i alla fall de äldsta) att de lärt sig mkt på resan och de vill iväg igen.
En resa vi planerat sedan länge är nu till norra Thailand med vänner som bor i norra delen. Men frågan är om vi kommer kunna resa och koppla av. Vi lämnar självfallet aldrig våra barn utan uppsikt. Men skulle någon vilja ta ens barn har man inte mkt att sätta emot. Våra barn är blonda och blåögda och utmärker sig ganska mkt på så vis när vi reser. Känns som jag bara vill åke "all inclusive" hädanefter, men jag vet att vi inte skulle känna oss nöjda med det eftersom vi vill uppleva mer på våra semestrar. Har någon tips på hur man kan komma över en hemsk upplevelse? Eller så får vi lägga ner resandet.
Men denna händelse har satt sina spår i form av extrem ångest hos oss föräldrar över vad som kan hända. Barnen verkade dock inte ta skade utan sa(i alla fall de äldsta) att de lärt sig mkt på resan och de vill iväg igen.
En resa vi planerat sedan länge är nu till norra Thailand med vänner som bor i norra delen. Men frågan är om vi kommer kunna resa och koppla av. Vi lämnar självfallet aldrig våra barn utan uppsikt. Men skulle någon vilja ta ens barn har man inte mkt att sätta emot. Våra barn är blonda och blåögda och utmärker sig ganska mkt på så vis när vi reser. Känns som jag bara vill åke "all inclusive" hädanefter, men jag vet att vi inte skulle känna oss nöjda med det eftersom vi vill uppleva mer på våra semestrar. Har någon tips på hur man kan komma över en hemsk upplevelse? Eller så får vi lägga ner resandet.
Jag förstår att ni varit med om en hemsk upplevelse och förstår mycket väl er rädsla men mitt råd är att fortsätta och resa för att komma över rädslan. Den kommer säkert att avta med tiden. Ni kommer att märka att det inte är så överallt.
Jag har också varit med om hemska saker t.ex. på Sri Lanka när en polischef visade upp vapen och en terrorist med avskjuten arm som skjutit ihjäl en polis och som om han vore an slags trofé. Vi åkte också med poliseskort snabbt genom djungeln mitt i natten på middag till honom där han hade ytterligare poliser som stod i givakt.
På samma resa blev vi anfallna av en ilsken och utstött elefanthanne och trodde nog vår sista stund var kommen.
På samma resa stod vi intill ett Lufthansa plan på en flygplats där det planet blev kapat.
När vi kom hem från denna resa på Sri Lanka och Maldiverna så fick vi i tidningarna läsa att de högg av huvudena av folk och satt på pålar mitt i byn i Hikkaduwa där vi bodde!!!
På Maldiverna hade en grupp dykare blivit attackerade av en stor vit haj.
Bör tillägga att det var på den tiden då det var mycket oroligt på Sri Lanka och det var nog 1988 har jag för mig.
Plus an massa annat på andra resor men men.....
Så man borde ha blivit lite rädd av detta men det har inte avskräckt mig i mitt resande.
Däremot har jag märkt att jag blivit lite mer flygrädd ju äldre man blir på äldre dagar.
Men sluta för guds skull inte att resa, det är livet!
Mvh
Jag har också varit med om hemska saker t.ex. på Sri Lanka när en polischef visade upp vapen och en terrorist med avskjuten arm som skjutit ihjäl en polis och som om han vore an slags trofé. Vi åkte också med poliseskort snabbt genom djungeln mitt i natten på middag till honom där han hade ytterligare poliser som stod i givakt.
På samma resa blev vi anfallna av en ilsken och utstött elefanthanne och trodde nog vår sista stund var kommen.
På samma resa stod vi intill ett Lufthansa plan på en flygplats där det planet blev kapat.
När vi kom hem från denna resa på Sri Lanka och Maldiverna så fick vi i tidningarna läsa att de högg av huvudena av folk och satt på pålar mitt i byn i Hikkaduwa där vi bodde!!!
På Maldiverna hade en grupp dykare blivit attackerade av en stor vit haj.
Bör tillägga att det var på den tiden då det var mycket oroligt på Sri Lanka och det var nog 1988 har jag för mig.
Plus an massa annat på andra resor men men.....
Så man borde ha blivit lite rädd av detta men det har inte avskräckt mig i mitt resande.
Däremot har jag märkt att jag blivit lite mer flygrädd ju äldre man blir på äldre dagar.
Men sluta för guds skull inte att resa, det är livet!
Mvh
Håller med ovan talare. Resa är livet. Vad man än gör i livet så kommer man någon gång råka ut för en obehaglig upplevelse. Det behöver inte vara när man reser utan kan ju vara när som helst. I svampskogen, på jobbet, i kassakön på Ica. Men inte slutar man jobba, handla eller gå ut för det..
Och vem säger att charter/all inclusive är säkert? Jag har åkt på charter till medelhavet och när vi satt på restaurangen för att äta middag så kom en hämndlysten drogpåverkad snubbe och sköt med hagelgevär rakt in på stället. Mitt sällskap vart inte träffade men vi hade hagel i trädet 1 m bakom oss.. Och killen som var målet för attacken avled tyvärr senare.
Åk till Thailand! Och er hemska upplevelse kommer så småningom blekna. Dock tror jag man kan ta väldig lärdom av enstaka händelser som gör en extra uppmärksam, medveten och mer förberedd. Man kan ju inte sluta leva bara för vad som eventuellt skulle kunna hända!
Och vem säger att charter/all inclusive är säkert? Jag har åkt på charter till medelhavet och när vi satt på restaurangen för att äta middag så kom en hämndlysten drogpåverkad snubbe och sköt med hagelgevär rakt in på stället. Mitt sällskap vart inte träffade men vi hade hagel i trädet 1 m bakom oss.. Och killen som var målet för attacken avled tyvärr senare.
Åk till Thailand! Och er hemska upplevelse kommer så småningom blekna. Dock tror jag man kan ta väldig lärdom av enstaka händelser som gör en extra uppmärksam, medveten och mer förberedd. Man kan ju inte sluta leva bara för vad som eventuellt skulle kunna hända!