Giltighetstid på pass..
Vill dela med mig av en historia som hände mig... Skev detta på stranden dagen efter och jag tar inget ansvar över hur ni agerar/beslutar efter ni läst detta. Känner bara att det är viktigt att denna sida också kommer fram.
Kallar denna story: Hjärtslagen som fick passvakten att digga.
Ljuset smiter in runt dörrkarmen, täcket prasslar lite sådär försiktigt. De är en sån där morgon när man vaknar till, somnar om och känslan av att "vi kan ligga här hur länge som helst" infinner sig.
De prasslar till lite extra i täcket på motsatt sida.
-Älskling, vakna! Idag ska vi åka till Dubai.
Kan man vakna till med något mysigare? Sin blivande fru och mamma till ens snart komna barn viskar de orden med en svag morgonröst i ens öra.
De var en underbar morgon på Karlbergsvägen 48, solen steg sakta över takåsarna och resefjärilarna började försiktigt smyga sig på. En resa till den till syntes nästan overkliga staden Dubai stod på tur. Dubai har alltid lockat på flera olika sätt, den största, längsta, högsta, konstgjorda öar, ja vart slutar de egentligen?
Resan var planerad in i minsta detalj, från att vi skulle vakna upp efter nattflyget till att vi skulle lämna den ”galna” staden.
Vi hoppar tillbaka till den mysiga morgonen som över en ”googling” omvandlades till dagen som aldrig kommer lämna våra minnen.
-Älskling, ska vi gå upp och äta en nygrillad toastmacka innan vi åker ut till Arlanda? -ja de låter fantastiskt.
Såg fram emot den där nygrillade mackan med doften från osten som stelnat till lite på sidorna och brödet blivit så där härligt krispigt.
Ja kommer snart, ska bara... -Nej kom nu! jag är superhungrig hör jag från köket. Ni som haft en gravid respektive vet att när man hör den ordföljden är de bara rätta sig i ledet.
Men tanken på att vi skall åka till Dubai utan att jag ”googlat” "bra att veta innan du åker till Dubai" kändes plötsligt dödsviktigt. Viktigare att vara min gravida sambo till lags..
Upp med telefonen, Google – sök!
Booom, känslan av att någon precis släppt en 20kg vikt på bröstet och att luftstrupen omvandlades till ett sugrör slog till över ett andetag. Googlingen resulterade i en sida med beskrivning: Visum!
I texten skrivs det ut tydligt att passets giltighetstid är det absolut viktigaste när ni reser till Förenade Arabemiraten och att tillfälliga pass inte under några omständigheter tillåts. Passet skall minst ha en giltighetstid på 6 månader från hemresedatumet men i vissa undantagsfall kan 3 månader godtas. Hjärnan går på högvarv, långt inne så spelas scener upp från sommarens solsemester och samtal, "de här passet måste förnyas de går ju ut snart.." men den typiska nonchalanta inställningen "Är det akut? Nej, bra. Då löser vi det senare" applicerades i vanlig ordning.
Fysiker menar på att människan inte kan flyga men om vi hade haft ett forskarteam i sovrummet denna morgon skulle de stå frågande. Snabbare än blixten mcqueen i den tecknade serien Bilar flög jag ur sängen och haffade tag i passet från den redan färdigpackade resväskan.
Till min förskräckelse... 2 månader och 10 dagar kvar tills passet gått ut...
Tiden stannade upp för någon sekund. Problemlösarknappen i hjärnan sätts på och under några sekunder spelas det upp en hel rad olika scenarion i huvudet. Allt från "boka om resan till Spanien" till "detta måste lösa sig". Det säkraste kortet till en värdig källa till problemet måste vara, ring hotellet i Dubai men framförallt vår vän som bor i Dubai och till råga på de så är han också är pilot på Emirates Airlines. Ett snabbt skrivet meddelande:
Jag: Daniel, stämmer det att man inte kommer in om passets giltighetstid är under 3 månader?
Daniel: Yes box. Har varit med om att de är griniga under 6 månader. Hade med ett par här om dagen som inte blev insläppta. Tror de hade 4 månader kvar.
Daniel: varför undrar du? 🙈
Jag: 2 månader och 10 dagar...
Daniel: Skojar du???
Daniel: Ledsen att säga det men de kommer bli svårt. Om ni chansar, var beredd på en snabb tur & retur i värsta fall.
Men en stor klump i magen tar jag fram Google igen. Jag börjar botanisera mig i sökresultaten Google levererade tidigare. Historia efter historia läser jag om personer som blivit hemskickade och måttet var rågat efter att ja läst Expressens artikel om Camilla Läckberg som blivit hemskickad med hela familjen efter att hennes pass haft en giltighetstid på endast 5 månader.
Hur presenterar man denna information till sin kärlek som glatt står i köket och lagat en fantastisk frukost med extra allt och pratar om allt det vi skall uppleva i Dubai.
Ja tittar på klockan, ca 2 timmar kvar tills taxin plockar upp oss på Karlbergsvägen.
Älskling, jag måste berätta en sak…
Efter en diskussion där knappt 30% av den nyfunna informationen tilldelas kommer vi fram till: Vi måste chansa! Men ring hotellet och prata med dem.
Jag ringer hotellet och får prata med en trevlig man. Även han meddelar att vi dessvärre inte kommer bli insläppta. Men fast besluta fortsätter vi på vårt spår.
Ytterligare ett sms till Daniel:
Jag: vi chansar! Håll tummarna för oss.
Daniel: lycka till. Men glöm inte va jag sagt.
Med en 90/10 känsla i kroppen att de blir en tur & retur inom loppet av 12 timmar och en totalt förstörd morgon går vi ner till taxin.
Efterföljande scener utspelar sig:
Hjulet på väskan lossna när jag låser dörren, taxin åker till Karlbergsvägen i Vallentuna istället för Stockholm, incheckningsbandet på Arlanda går sönder när vi ställer upp väskan & planet går sönder när vi är på väg ut på start & landningsbanan.
När vi tillslut sitter vid den nya gaten och väntar på ett ersättningsplan tittar vi på varandra med en lite funderande blick ser jag att vi tänker precis lika. - Det kanske inte är meningen att vi skall åka?
Jag tror att vid detta skede önskar jag någonstans att jag hade berättat allt jag läst. Efter en konsekvensanalys som garderats om och om igen ledde till samma svar. Säg inte allt! Då kommer allt hopp som jag någonstans kände att jag behövde försvinna.
De plingar till i telefonen: sms från flygbolaget som skall ta oss ner till Dubai. I smset läser jag om förseningen och att de erbjuder gratis ombokning av flygbiljetterna... tankarna rusar
Vad är de som händer? Precis allt som kan gå fel har gått fel. Hur skall vi med detta kunna få till de omöjliga. Att bli insläppta i Dubai med ett pass som bryter mot lagen?
Nervositeten har nu legat pressande i över 7 timmar. Till och med jag som anser mig en lugn och harmonisk människa börjar förstå hur panikångest känns på en nivå som inte är att leka med.
-Kära resenärer, ert nya plan är redo för ombordstigning. Ropas det ut i högtalarna.
Ok. Ingen återvändo. Nu kör vi!
Trots att det var en relativt kort flygning så kändes dessa nästan 7 timmarna som en evighet. Nervositeten slog till som en tsunami och så försvann den och så kom den igen. Helt klart en känslomässig berg & dalbana att sitta på flyget.
Problemlösarknappen sätta på igen: Ok, ska vi klara detta måste jag göra upp en plan. Men jag inser att det är på tok för många frågetecken gällande situationen.
Tjej eller kille i passkontrollen? Ska jag försöka distrahera personen med prat eller bara vara tyst? Ska Isabell gå först så att de inser att min respektive kommit in, ja frågetecknen var många. Får gå på magkänslan när vi är framme.
Tankarna skjuts tillbaka till smset innan avresa. Vad har vi gjort? Hoppat på ett plan till Dubai men ett pass som enligt lag inte är godkänt... smart...?
Efter en bra landning och välbehövlig pepp från Isabell går vi av planet. Jag blir nästan lite förvånad hur bra jag kände mig, klart att de här kommer lösa sig. De är säkert inte så hårda som alla sagt.
Vi stället oss på ett rullband som tar oss in i en stor sal på flygplatsen och en indie på Max 1,50 säger på en knackig engelska: right line please. På sekunden slår samma känsla som kom i sägen för 12 timmar sedan men om än värre. Kön till passkontrollen började redan här.. shit: en snabb analys av passkontrollanterna, 6st öppna, 4 av dem sitter killar och 2 tjejer. Av att bedöma av killarnas ansiktsuttryck har de haft en riktig skitdag. Suckar och blickar som kunde döda. Enkelt val! Gå till kön vid tjejerna.
Lugn nu, andas bort nervositeten... ok, Isabell står framför mig, låt henne gå först...
En kontrollant kommer fram till mig:
-excuse me sir. Please go to number 3.
Men skämtar ni med mig. I disk nummer 3 sitter han, han som jag absolut inte ville gå till. Va gör ja? Pratar? Hmmm. Nej va så artig du kan bli nu Charlie. Isabell släpptes förbi på ett duns.
-Next! Säger han med en bestämd röst.
Hello Sir, ett litet tafatt bockande får ja fram. Pulsen slår så hårt att ja knappt kan stå still. Han måste nästan kunnat sett slagen på mig. Han granskar noga passet, tittar på mig.. knappar lite på sin dator och tittar noga.. Men herregud va tid de tar. Han tittar på mig med den där helt döda blicken. Va gör jag? Ja bestämmer mig för att inte vika av. Tiden stannar upp. Ja tänker.. snälla släpp in mig. Hans hand rör sig sakta mot stämpeln, bam! -Next.. han ger mig passet.
Känslan av de första stegen bakom den gula linjen som innebär att jag är igenom är helt overkliga. En blandning av nykär korsat med en otrolig lättnad rusar genom kroppen. Kan de vara sant.. ja, det är sant.
Väl framme på hotellet stod dem helt förundrande hur vi lyckades. Historien har spridit sig som en löpeld om mannen som lyckats komma in med ett pass endast giltigt i två månader..
Man blir starkare för varje erfarenhet. Detta kommer bli en resa att minnas för livet och inte minst denna fantastiska inledning. Tips för framtiden: kolla passet innan avresa!
Kul att ni läste hela historien. Ibland är det värt att chansa.. men, undvik att åka till Dubai med ett pass under 6 månaders giltighetstid. (för att slippa det jag gick igenom) ;)
Kallar denna story: Hjärtslagen som fick passvakten att digga.
Ljuset smiter in runt dörrkarmen, täcket prasslar lite sådär försiktigt. De är en sån där morgon när man vaknar till, somnar om och känslan av att "vi kan ligga här hur länge som helst" infinner sig.
De prasslar till lite extra i täcket på motsatt sida.
-Älskling, vakna! Idag ska vi åka till Dubai.
Kan man vakna till med något mysigare? Sin blivande fru och mamma till ens snart komna barn viskar de orden med en svag morgonröst i ens öra.
De var en underbar morgon på Karlbergsvägen 48, solen steg sakta över takåsarna och resefjärilarna började försiktigt smyga sig på. En resa till den till syntes nästan overkliga staden Dubai stod på tur. Dubai har alltid lockat på flera olika sätt, den största, längsta, högsta, konstgjorda öar, ja vart slutar de egentligen?
Resan var planerad in i minsta detalj, från att vi skulle vakna upp efter nattflyget till att vi skulle lämna den ”galna” staden.
Vi hoppar tillbaka till den mysiga morgonen som över en ”googling” omvandlades till dagen som aldrig kommer lämna våra minnen.
-Älskling, ska vi gå upp och äta en nygrillad toastmacka innan vi åker ut till Arlanda? -ja de låter fantastiskt.
Såg fram emot den där nygrillade mackan med doften från osten som stelnat till lite på sidorna och brödet blivit så där härligt krispigt.
Ja kommer snart, ska bara... -Nej kom nu! jag är superhungrig hör jag från köket. Ni som haft en gravid respektive vet att när man hör den ordföljden är de bara rätta sig i ledet.
Men tanken på att vi skall åka till Dubai utan att jag ”googlat” "bra att veta innan du åker till Dubai" kändes plötsligt dödsviktigt. Viktigare att vara min gravida sambo till lags..
Upp med telefonen, Google – sök!
Booom, känslan av att någon precis släppt en 20kg vikt på bröstet och att luftstrupen omvandlades till ett sugrör slog till över ett andetag. Googlingen resulterade i en sida med beskrivning: Visum!
I texten skrivs det ut tydligt att passets giltighetstid är det absolut viktigaste när ni reser till Förenade Arabemiraten och att tillfälliga pass inte under några omständigheter tillåts. Passet skall minst ha en giltighetstid på 6 månader från hemresedatumet men i vissa undantagsfall kan 3 månader godtas. Hjärnan går på högvarv, långt inne så spelas scener upp från sommarens solsemester och samtal, "de här passet måste förnyas de går ju ut snart.." men den typiska nonchalanta inställningen "Är det akut? Nej, bra. Då löser vi det senare" applicerades i vanlig ordning.
Fysiker menar på att människan inte kan flyga men om vi hade haft ett forskarteam i sovrummet denna morgon skulle de stå frågande. Snabbare än blixten mcqueen i den tecknade serien Bilar flög jag ur sängen och haffade tag i passet från den redan färdigpackade resväskan.
Till min förskräckelse... 2 månader och 10 dagar kvar tills passet gått ut...
Tiden stannade upp för någon sekund. Problemlösarknappen i hjärnan sätts på och under några sekunder spelas det upp en hel rad olika scenarion i huvudet. Allt från "boka om resan till Spanien" till "detta måste lösa sig". Det säkraste kortet till en värdig källa till problemet måste vara, ring hotellet i Dubai men framförallt vår vän som bor i Dubai och till råga på de så är han också är pilot på Emirates Airlines. Ett snabbt skrivet meddelande:
Jag: Daniel, stämmer det att man inte kommer in om passets giltighetstid är under 3 månader?
Daniel: Yes box. Har varit med om att de är griniga under 6 månader. Hade med ett par här om dagen som inte blev insläppta. Tror de hade 4 månader kvar.
Daniel: varför undrar du? 🙈
Jag: 2 månader och 10 dagar...
Daniel: Skojar du???
Daniel: Ledsen att säga det men de kommer bli svårt. Om ni chansar, var beredd på en snabb tur & retur i värsta fall.
Men en stor klump i magen tar jag fram Google igen. Jag börjar botanisera mig i sökresultaten Google levererade tidigare. Historia efter historia läser jag om personer som blivit hemskickade och måttet var rågat efter att ja läst Expressens artikel om Camilla Läckberg som blivit hemskickad med hela familjen efter att hennes pass haft en giltighetstid på endast 5 månader.
Hur presenterar man denna information till sin kärlek som glatt står i köket och lagat en fantastisk frukost med extra allt och pratar om allt det vi skall uppleva i Dubai.
Ja tittar på klockan, ca 2 timmar kvar tills taxin plockar upp oss på Karlbergsvägen.
Älskling, jag måste berätta en sak…
Efter en diskussion där knappt 30% av den nyfunna informationen tilldelas kommer vi fram till: Vi måste chansa! Men ring hotellet och prata med dem.
Jag ringer hotellet och får prata med en trevlig man. Även han meddelar att vi dessvärre inte kommer bli insläppta. Men fast besluta fortsätter vi på vårt spår.
Ytterligare ett sms till Daniel:
Jag: vi chansar! Håll tummarna för oss.
Daniel: lycka till. Men glöm inte va jag sagt.
Med en 90/10 känsla i kroppen att de blir en tur & retur inom loppet av 12 timmar och en totalt förstörd morgon går vi ner till taxin.
Efterföljande scener utspelar sig:
Hjulet på väskan lossna när jag låser dörren, taxin åker till Karlbergsvägen i Vallentuna istället för Stockholm, incheckningsbandet på Arlanda går sönder när vi ställer upp väskan & planet går sönder när vi är på väg ut på start & landningsbanan.
När vi tillslut sitter vid den nya gaten och väntar på ett ersättningsplan tittar vi på varandra med en lite funderande blick ser jag att vi tänker precis lika. - Det kanske inte är meningen att vi skall åka?
Jag tror att vid detta skede önskar jag någonstans att jag hade berättat allt jag läst. Efter en konsekvensanalys som garderats om och om igen ledde till samma svar. Säg inte allt! Då kommer allt hopp som jag någonstans kände att jag behövde försvinna.
De plingar till i telefonen: sms från flygbolaget som skall ta oss ner till Dubai. I smset läser jag om förseningen och att de erbjuder gratis ombokning av flygbiljetterna... tankarna rusar
Vad är de som händer? Precis allt som kan gå fel har gått fel. Hur skall vi med detta kunna få till de omöjliga. Att bli insläppta i Dubai med ett pass som bryter mot lagen?
Nervositeten har nu legat pressande i över 7 timmar. Till och med jag som anser mig en lugn och harmonisk människa börjar förstå hur panikångest känns på en nivå som inte är att leka med.
-Kära resenärer, ert nya plan är redo för ombordstigning. Ropas det ut i högtalarna.
Ok. Ingen återvändo. Nu kör vi!
Trots att det var en relativt kort flygning så kändes dessa nästan 7 timmarna som en evighet. Nervositeten slog till som en tsunami och så försvann den och så kom den igen. Helt klart en känslomässig berg & dalbana att sitta på flyget.
Problemlösarknappen sätta på igen: Ok, ska vi klara detta måste jag göra upp en plan. Men jag inser att det är på tok för många frågetecken gällande situationen.
Tjej eller kille i passkontrollen? Ska jag försöka distrahera personen med prat eller bara vara tyst? Ska Isabell gå först så att de inser att min respektive kommit in, ja frågetecknen var många. Får gå på magkänslan när vi är framme.
Tankarna skjuts tillbaka till smset innan avresa. Vad har vi gjort? Hoppat på ett plan till Dubai men ett pass som enligt lag inte är godkänt... smart...?
Efter en bra landning och välbehövlig pepp från Isabell går vi av planet. Jag blir nästan lite förvånad hur bra jag kände mig, klart att de här kommer lösa sig. De är säkert inte så hårda som alla sagt.
Vi stället oss på ett rullband som tar oss in i en stor sal på flygplatsen och en indie på Max 1,50 säger på en knackig engelska: right line please. På sekunden slår samma känsla som kom i sägen för 12 timmar sedan men om än värre. Kön till passkontrollen började redan här.. shit: en snabb analys av passkontrollanterna, 6st öppna, 4 av dem sitter killar och 2 tjejer. Av att bedöma av killarnas ansiktsuttryck har de haft en riktig skitdag. Suckar och blickar som kunde döda. Enkelt val! Gå till kön vid tjejerna.
Lugn nu, andas bort nervositeten... ok, Isabell står framför mig, låt henne gå först...
En kontrollant kommer fram till mig:
-excuse me sir. Please go to number 3.
Men skämtar ni med mig. I disk nummer 3 sitter han, han som jag absolut inte ville gå till. Va gör ja? Pratar? Hmmm. Nej va så artig du kan bli nu Charlie. Isabell släpptes förbi på ett duns.
-Next! Säger han med en bestämd röst.
Hello Sir, ett litet tafatt bockande får ja fram. Pulsen slår så hårt att ja knappt kan stå still. Han måste nästan kunnat sett slagen på mig. Han granskar noga passet, tittar på mig.. knappar lite på sin dator och tittar noga.. Men herregud va tid de tar. Han tittar på mig med den där helt döda blicken. Va gör jag? Ja bestämmer mig för att inte vika av. Tiden stannar upp. Ja tänker.. snälla släpp in mig. Hans hand rör sig sakta mot stämpeln, bam! -Next.. han ger mig passet.
Känslan av de första stegen bakom den gula linjen som innebär att jag är igenom är helt overkliga. En blandning av nykär korsat med en otrolig lättnad rusar genom kroppen. Kan de vara sant.. ja, det är sant.
Väl framme på hotellet stod dem helt förundrande hur vi lyckades. Historien har spridit sig som en löpeld om mannen som lyckats komma in med ett pass endast giltigt i två månader..
Man blir starkare för varje erfarenhet. Detta kommer bli en resa att minnas för livet och inte minst denna fantastiska inledning. Tips för framtiden: kolla passet innan avresa!
Kul att ni läste hela historien. Ibland är det värt att chansa.. men, undvik att åka till Dubai med ett pass under 6 månaders giltighetstid. (för att slippa det jag gick igenom) ;)
Jag fattar inte varför du inte stoppades redan på Arlanda. Sa de ingenting när ni checkade in?
Citerat från Lassegrm:
Hejsan
Vad är det som gäller
Våran flicka på 5 år har bara 5 månaders giltighetstid på passet
Vi åker nu på onsdag och hinner inte få nytt
PS vi ska bo i abudhabi och flyger från Arlanda
Flyger ni till Dubai? I så fall är det inga problem.
Hejsan
Vad är det som gäller
Våran flicka på 5 år har bara 5 månaders giltighetstid på passet
Vi åker nu på onsdag och hinner inte få nytt
PS vi ska bo i abudhabi och flyger från Arlanda
Hej
Jag fick idag följande svar från ambassaden:
Jag har besvarat med utskrift från Timatic (skaffade en en månaders fri demoperiod) samt Worldofmaries tidigare inlägg om Timatic/IATA.// Christina
From: Ambassaden Abu Dhabi
Sent: Thursday, December 27, 2018 5:19 AM
To: Christina
Subject: RE: passport
Hej,
Tyvärr är det tom 6 månader som gäller och svenska provisoriska pass gäller inte i UAE.
Hälsningar,
Anna
From: Christina
Sent: den 26 december 2018 18:43
To: Ambassaden Abu Dhabi <(Logga in för att se e-postadress)>
Subject: passport
Passport to United Arab Emirates
Dear Sirs,
I have a tourist trip booked Jan 2-8. My passport expires in April.I have just learned that you are following IATA rules, and the Swedish passport should be valid 3 months if the stay is less than 3 months. However, in different discussions on the net; I can see that the informations in the check-in desks are not always informed of this. Is there a formal documentation of this rule, that it is applicable for Dubai/UAE, and can you please give me a digital copy of this (or link) that I can provide the check in in case needed?
If my information is incorrect about IATA – can you please confirm that a Swedish temporary emergency passports for Swedish citizens are eligible for travel to the UAE?
Thank You
Jag fick idag följande svar från ambassaden:
Jag har besvarat med utskrift från Timatic (skaffade en en månaders fri demoperiod) samt Worldofmaries tidigare inlägg om Timatic/IATA.// Christina
From: Ambassaden Abu Dhabi
Sent: Thursday, December 27, 2018 5:19 AM
To: Christina
Subject: RE: passport
Hej,
Tyvärr är det tom 6 månader som gäller och svenska provisoriska pass gäller inte i UAE.
Hälsningar,
Anna
From: Christina
Sent: den 26 december 2018 18:43
To: Ambassaden Abu Dhabi <(Logga in för att se e-postadress)>
Subject: passport
Passport to United Arab Emirates
Dear Sirs,
I have a tourist trip booked Jan 2-8. My passport expires in April.I have just learned that you are following IATA rules, and the Swedish passport should be valid 3 months if the stay is less than 3 months. However, in different discussions on the net; I can see that the informations in the check-in desks are not always informed of this. Is there a formal documentation of this rule, that it is applicable for Dubai/UAE, and can you please give me a digital copy of this (or link) that I can provide the check in in case needed?
If my information is incorrect about IATA – can you please confirm that a Swedish temporary emergency passports for Swedish citizens are eligible for travel to the UAE?
Thank You