Din första resa!!

Ja, jag vet inte riktigt var jag ska börja. Vi tar generna först. Min mamma åkte 1929 (ja ni läste rätt) ensam till Spanien på sin HD, den största som fanns då och hon var nitton år gammal. Hon fortsatte sen att utforska Europa och USA så fort hon hade möjlighet till det. Lilla pappa fick också följa med.
Första resan jag gjorde var 1950 och då flög vi från Torslanda i Göteborg till Fornebu i Oslo. Massor av tullare och kontroller var det och man tror inte det är sant när man ser i backspegeln.
Min egentliga "resekarriär" startade 1958 till Mallorca och 1959 till Tenerife och restiden dit var två dygn med övernattning i Madrid. Nyfikenheten var väckt och sen har det bara rullat på. Har mycket kvar att se ,så det gäller att stå på så jag hinner så mycket som möjligt innan rullgardinen går ner om sisådär 150 år ;)

Åh det var ett tag sen! Augusti 1977 drog vi iväg, Biggan och jag på en två veckors tågluff! HA! Två tuffa brudar skulle ut och se "världen".
Det hela började med att redan i Tyskland så blev det ett himla liv då mitt namn fanns både i hennes och mitt pass!? Varför det? Jo för att jag just då arbetade med att göra pass på Polisen i Sverige och då hade just Biggan varit där och fått sitt pass av mig som skirvit under det.
Jaja tyska polisen var verkligen som Nazister och bar sig skrämmande åt. Men jag lyckades med en knackig tyska förklara mig.
Sen for vi till min kusin i Zûrich där vi bekantade oss med omgivingarna. Det var ju skönt att ha kusin med som kunde visa oss.
Vi åkte också till Appenzell som var som en sagoby. Folket där tittade konstigt på oss i våra korta jeans-shorts...*L*
Vi for vidare till San Remo i Italien där man träffade en Casanova som man än idag har lite skriva-kort-kontakt med. Luciano tog oss med till Bussena Vecchia, den jordbävningsdrabbade byn i bergen som nu bebos av konstnärer. (Har många år senare ätit lunch och middag med karln då jag tillbringat en del tid vid Rivieran. Bl.a. en gång då San Remo rallyt var i full gång och Tommi Mäkinen skulle hyllas, jag råkade gå in på det fina stora hotellet och låtsades tillhöra det vackra folket innan Luciano kom och hämtade mig för middagen. Haha där var all världens tv-och radio folk och journalister från världens alla hörn.)
Vi besökte naturligvis Monte Carlo och Monaco också som var vackert då och är lika vackert idag.
Sedan när vi skulle vidare mot Marseille så tänkte vi gå ut från tågstationen där tills nästa tåg kom, ja då kom det fram någon slags tågvakt som sa åt oss att det var alldeles för farligt för oss att gå ut så vi kunde få sova på ett kontor. Men först tog de in oss på ett stillastående tåg men då gick vi snabbt därifrån och tänkte att de lurar oss nog. Så vi satt sen i våra sovpåsar på stationen.

Fortsättning kommer här:
Ja sen när vi kom till Paris så såg vi en som höll på att bli ihjälslagen och så gick vi vilse i Paris mitt i natten och blev rädda som små sparvar. Vi ville bara hem och när vi satt på tåget på väg hem, ja då hade Elvis Presley dött.....SNYFT!
Och inga pengar hade vi kvar heller utan fick leva på en jambon de Paris hela vägen hem till Sverige.....haha
Nåväl, den resan var vår början.
Sen har det blivit 44 resor till i ca 87 veckor, i 33 länder och 4 världsdelar med bil, båt, färja, flyg, häst, buss, flyg, tåg, långtradare och 18 olika medresenärer och även ensam.
Mvh Eva

ÅH herrejösses, det är ju MER än 30 år sedan!!!!!!!!!!!!!!!!!! haha

Åh vilken rolig tråd, ska bli jätteintressant att läsa!
Innan jag flyttade hemifrån tillbringades semesterarna i husvagn innanför Sveriges gränser samt ett par dagar i Oslo :) Min första resa utanför norden gick till Rhodos -02. Jag åkte med min dåvarande sambo, och att det blev Rhodos var en slump då vi bara var ute efter en billig restresa. Sedan dess har jag hunnit med 13 länder på 5 år, men räknar inte riktigt med att kunna fortsätta i den takten framöver :)

Hallå!

Verkligen rolig tråd, ska bli spännande att följa!
Har väl egentligen inte kommit så långt i mitt resande. Utöver charter oräkneliga gånger till grekland och kvitterholmarna, så blev den första "riktiga" resan Mexico med hela familjen. Vi var 8st 2 veckor förra vintern, och efter det var jag helt såld!
Flera resor ligger i pipen, Thailand i November, och USA i Januari, Island igen i Maj, och eventuellt en tågluff genom Europa till sommaren.
"Vill göra" listan tar aldrig slut!

Ha det på badet!!

Japp, roligt att några nappade ialla fall:)
Men finns det ingen mer som vill dela
med sig av sina första äventyr?? Jennie.

Joodå ! Men det tar en stund att minnas, det var ju såååå länge sedan .
Hi hi, nu kommer några minnesbilder..... Åååååååå skrattar snart ihjäl mig.
Ber att få återkomma när jag torkat skrattårarna.
Tina.

Oj, var ska man börja.... min första resa var ju inte direkt "frivillig" utan det var bara att haka på föräldrarna till Bulgarien tror jag. Järnridån var mycket påtaglig och det var "magert" minst sagt.

Vi firade alltid semestern hemma i sverige men ett år hyrde vi stuga i Oskarshamn som ju är "Solkustens centrum" och det regnade båda veckorna. Farsan blev vansinnig och efter det blev det semester runt medelhavet. Det var ju rätt kul för en liten kille.

När åkte jag min fösta "egna" resa? Hm... det var nog till det lilla samhället "Tolo" på Grekiska fastlandet. En sömnigt litet samhälle och att det var juni gjorde ju att det var ännu lugnare. Bra strand, rätt bra mat och antika ruiner på gångavstånd gjorde att jag gillade den resan.

Om man bortser från föräldrarnas tråkiga campingsemestrar man blev medtvingad så var min första riktiga resa att vi var några kompisar som gick ihop och köpte en gammal folkabuss.
Med den drog vi runt i Europa i 4 veckor (Danmark,Tyskland,Frankrike,Belgien,Italien och Österrike).
Sketakul.....vill göra om det.
Sen har det flytit på med både charter och egna komponerade trippar..
//Tobbe

Min första längre resa var till Legoland som 7- åring och jag har bara positiva minnen från den resan. Annars har jag rest till städer med mina föräldrar och aldrig utanför Europa. Men jag hinner väl. Min första långresa utan föräldrarna var en tågluff som 18-åring tillsammans med en kompis och då lärde jag mig mycket. Kan väl konstatera att varje resa har varit lärorik och för det mesta rolig.

Min första resa gick till Kreta -91. Jag var 13 år och skulle börja högstadiet på hösten. Vi åkte över midsommar. Det var jättevarmt och skönt minns jag.
Åkte tillsammans med mamma och min lillasyrra. Mamma hade ärvt lite pengar och tog med mej och syrran till Medelhavet.
Träffade kompisar som jag började brevväxla med. En av tjejerna brevväxlade jag med i mer än 10 år. Sen kom mejl och man blev sambo och breven blev inte skriva mer. Synd tycker jag.
Kommer ihåg när vi promenerade på "lädergatan" i Chania. Köpte en urful väska. Hihihihihi!
Modet -91 var inte att leka med ;-)
Året därpå blev det Mallorca.

Hej!....

Förutom mina sommrar hos släkten i Danmark, var min första resa till Spanien. Det var med min kompis och hennes pappa. Jag gick då i 8an, tror jag. Allt var spännande o skulle bli jätte kul till ngn helg innan vi åkte i väg.. Då träffade jag min drömprins..( dåvarande ) Men väl på plats gick allt bra förutom jag vaknade av att en inbrotts tjuv stod bredvid min säng! Han stod o bläddrare igenom min dagbok! Jag låg blixt stilla o vågade inte röra mig! Först trodde de andra två inte på mig. Men på morgonen stod folk utanför vår lägenhet o berättade allt de blivit av med på natten! Så vi hade tur! Vi hade gömt pengar o pass i tvättmaskinen under skitiga kläder..
Ulrika

Hej

Min första resa gick till Marocko! Jag och min pojkvän skulle åka på vår första semester ihop och vi bestämde oss för en sista minuten, 2 veckor, till Marocko. Det var i November och där skulle det vara varmt och skönt, det var iaf vad dom sa på resebyrån ;)

Men det mesta gick snett på den resan.....
Vi fick byta hotell efter en vecka, (för det kan man ju få göra när man tar en sista minuten,men hur ofta händer det egentligen???), vi kände oss allmänt lurade av alla försäljare. (Vi fick med oss många konstiga saker hem...)
Vi lade svenska kontanter i receptionens värdeskåp, men inte var väl dom kvar när vi skulle åka hem.....
och inte minst , så var det riktigt skitväder i 2 veckor.

Detta har dock inte stoppat oss från att fortsätta resa, och tur var väl det ,för många trevliga platser har vi varit på sen dess!
Man lär sig alltid något man kan ha nytta av på nästa resa!! :)

/Madde

Ja, första resan gjorde jag till Legoland, Danmark som 4-åring! Jag minns att det var väldigt kul... skulle faktiskt gärna åka tillbaks :) Vi åkte dit för att jag hade tjatat så länge om att åka dit! Så då blev det så!

hmmm det måste varit när jag var 1 år (1987) så tog mina föräldrar med mig till cypern, inte för att man minns så mycket...:) sedan dess har d burit iväg någonstans varje sommar... första resan jag gjorde utan föräldrarna var till turkiet...sen blev det mexico.... nästa planeringen är mexico beliz & guatemala......... vi får se vad som händer...

Första resan utan föräldrar gick till Hamburg med en killkompis, tror det var -74, var 16 år i så fall. Vi hade sommarjobb på Domus och tjänat ihop lite pengar. Tjejen han var ihop med skulle göra en weekend resa till Hamburg med sin familj och han ville så gärna hänga på. De hade allt bokat färja, buss och hotell, vi hade ingenting.

Den enda han kom på som skulle hänga på helt ospecificerat var jag. Ringde morsan på jobbet och sen stack vi på eftermiddagen.
Köpte biljett till Kielfärjan utan hytt t/r.
Tog lokalbuss från Kiel till Hamburg och bokade in oss på ett hotell mittemot Hauptbanhof som Herr o Fru Olsson. :-)

Vi hann med ölstugan Zillertal, Djurparken, Planten und Blumen (någon färg/musik/ vattenshow) och en sväng till Reperbahn.
Smugglade med mig en flaska kirsbaer vin hem, urrk.

Våra föräldrar hade nog haft ett samtal med hennes föräldrar så de höll allt ett öga på oss skulle jag tro.

Min första "riktiga" resa gick till Kanada och USA med hockeylaget. Jag var 14 år och var borta i 2 v. Inkvartering hemma hos familjer. Då fick jag upp ögonen för språk och resande och har varit biten sen dess. Nästa år är det 20 år i rad som jag tåg- flyg eller båtluffat. Har aldrig haft en semesterdag i Sverige.

Om man bortser från alla oändliga resor i europa när jag var barn så var min första resa när jag var 17år o träffade en Belgisk kille och fick den smarta iden att jag skulle flytta till Belgien... mamma sa att ja det går bra om du får jobb (vilken hon inte trodde att jag skulle få).. Jobb fick jag o det slutade med att jag jobbade på en restaurang till och från i 2 år... sen åkte jag till Los Angeles o jobbade ett år... sen dess har resorna fortsatt kors o tvär... det där med att resa måste vara nån blodsjukdom...hahah

Jag har rest lite i Sverige med mina föräldrar med en hyrd husbil när jag var liten.När jag blev lite större fick jag följa med pappa som är lastbilschaufför ut i Europa! Det var väldigt spännande och på våra resor tillsammans åkte vi bland annat till Italien, Spanien och Portugal. En rolig grej som jag brukar tänka på är när vi kom in till Österrike mitt i natten med för tungt släp.Några gubbar innan landsgränsen hade sagt att tullen inte var öppen på natten men så var inte fallet. När vi väl kom fram till landsgränsen var tullen öppen och det var bara att åka in...Vi fick köra på en våg och tullmännen såg att det var övervikt. De sa till min pappa att parkera och komma in till kontoret. Jag stannade då kvar i lastbilen. Rätt så snart stod det en tullman utanför och kikade in på mig. Jag öppnade då dörren men han sa arg åt mig att stanna kvar. Jag började bli ororlig för det tog väldigt lång tid innan min pappa kom tillbaka. när han kom tillbaka var han upprörd och berättade då att de hade hotat med att arristera honom för att han inte hade tillräckligt med pengar att betala böterna. Min pappa hade sagt då att jag var väldigt sjuk och att han var tvungen att ta mig till ett sjukhus! På det sättet släppte de honom och vi behövde bara lämna släpet som vi dagen efter kunde hämta då pappas företag hade betalat böterna!

om ett par veckor ska jag och min pojkvän till USA och det blir nog väldigt många minnen därifrån!!
//Lina

Hej,
Min eller vår första resa som inte var med föräldrar blev en tågluff i europa med sambon, ändra ner till Marocco blev det och upp igen, blev av med interrail-kortet på franska rivieran men det löste sig efter att ha tillbringat massor av timmar på polisstationen utan att kunna ett ord franska. Vi fick köpa nya biljetter helt enkelt!.
Sedan blev det en jorden runt-tripp ett par år senare - 92-93 närmare bestämt, började med USA, Fidji, Rarotonga, Nya Zeeland, Australien, Bali, Singapore, Malaysia och Thailand innan vi landade på Landvetter igen. Kändes inte alls kul att vara hemma igen men oj såå mycket reseminnen man har och fortfarande pratar om. Vi var borta 5 månader ungefär. Sedan blev det barn och resandet stannade av lite...Astrid Lindgrens värld, restresa till Grekland, Spanien en vecka och en till Marocco också.
Satt sedan ett gäng kompisar en kväll, åt och drack gott och kom på den strålande idén att vi minsann skulle göra en långresa ihop. Jajjamän!! 17 personer totalt mellan 2-40 år. Vi skulle luffa runt på Borneo. Dagen efter den kvällen så blev det liksom inte nån som ville erkänna att vi kanske tagit i lite väl mycket...så 1,5 år senare drog vi iväg, alla 17 st och tillbringade jul och nyår 2005-2006, 4 veckor på Borneo. Så fantastiskt kul och bra. Barnen klarade det galant med egna ryggsäckar och allt.

Det kändes så kul att vi faktiskt gjort det igen, börjat resa på det goa sättet, känna sig för vart man vill, ta dagen som den kommer. Läsa läsa läsa om resmålet, surfa runt....I Love it!

Självklart bestämde vi att vi åker igen! Det är bara att börja spara såväl pengar som semesterdagar och nu stricker vi igen, 13 blir vi denna gången och resmålet är Kambodja och Thailand över jul. Vi blir borta 3,5 vecka och jag längtar så jag kan dö. Nu är våra barn 9 och 12 år och längtar också. 9-åringen tror dock inte att det finns nåt bättre ställe i världen är Borneo. Det skall bli kul att se hur dom upplever det nya resmålet.

Självklart har jag redan börjat sniffa lite på nästa resa...Indien lockar...Costa Rica....ja vi får se vad det blir.

Hälsning Susanne

Min första längre resa var med mina föräldrar då vi bilade till Itaien, det var en ganska tuff resa då vi var sju personer med 3 åksjuka småsyskon, bilen hade dessutom ingen AC !
Men väl framme var det helt underbart,l med 35 grader i skuggan, och strålande sol.
Sedan dröjde det några år, men år 2005 flög jag för första gången, då gick min resa till Isla de margarita utanför venezuela, den flygresan tog ca 13,5 timmar, jag måste erkänna att jag är ganska stolt över att jag vågade mig på en sådan långflygning på min första flygtur: -)
Efter det har min längtan att se mer av världen bara fortsatt, var på Kreta i slutet av sommaren, ska till Thailand i vinter och min nästa resa går nog till något av följande: Maldiverna, Sydafrika, Domenikanska republiken, eller ,, Ja, det finns så många ställen jag vill till så det återstår att se vart jag hamnar!
/ Sandra

Min första utlandsresa gjorde jag 1964, 18 år gammal. Flyget gick från Bromma till Bulltofta, en flygning på ca två timmar. Därefter direkt till Valencia. Det här var inget "reaplan" utan ett vanligt propellerplan. Resan mellan Bulltofta (Malmö) och Valencia tog mer än fem timmar om jag minns rätt. I Valencia fick vi åka buss två timmar över bergen till Benidorm. Vi stannade och rastade på en liten bar där jag beställde CocaCola, det enda som mina bristande kunskaper i spanska och personalens brist på engelska kunde uttala resp. förstå. Utanför baren stod fattiga spanska bergsbarn och tiggde.
Benidorm var ett nytt, hett resmål och helt underbart. Det som idag kallas gamla stan, var hela staden då. Bara några gator var asfaIterade och i en del hus hade man jordgolv. Nere på stranden kom små färgglada fiskebåtar in med dagens fångst i den tidiga morgontimmen. Min väninna och jag kom också i kontakt med spanska ungdomar (killar) och blev inbjudna till någons hem som låg i utkanten av stan med en vacker och exotisk doftande trädgård. Flickorna i Spanien då var väldigt sedesamma, de hade alltid "förkläde" med sig när de var ute. Det här var under general Francos tid. Mycket var spännande för en tonåring från Sverige. Denna resa grundande mitt stora intresse för att resa och med åren har det blivit många resor till alla delar av världen.
Anis

Den första utlandsresan gjorde jag 1993, jag och min man åkte buss från Östersund till Costa Brava i Spanien.Resan tog två dygn, det var en budgetresa så det var inga övernattningar på hotell, vi skulle sova på bussen. Sen hade vi sex härliga dagar i Costa Brava med bad och utflykter.

Mitt resande började när jag var 6 år gammal.Mina föräldrar hade husvagn som vi åkte runt med i 4 veckor varje sommar,jag har nog sett nästan hela sverige,sen bilade vi ner till Polen ett par gånger,tyskland,danmark,norge mm.

Men min första flygresa gjorde jag med min syster -92 då åkte vi till cypern,det var helt underbart,så efter den resan var jag fast...jag älskar att flyga och jag försöker att åka minst 1 gång per år ibland 2 om pengar finns.

Nyligen kom vi hem från USA...vi flög till orlando och bodde där 3 nätter gick på disneyland,sen bilade vi ner till Fortlauderdale och bodde där i 9 nätter,vi hann med en liten dagstur till Miami innan vi bilade tillbaka till Orlando och tog flyget till New York....där bodde vi 4 nätter vilken underbar stad.Nu ska vi spara pengar så att vi kan åka tilbaka,men denna gång ska vi spendera lite mer tid i Miami och Key West.

Första resminnet är spöktåget på Tivoli i Köpenhamn när jag var fyra år. Annars var det mest Finland som gällde eftersom mamma kommer därifrån. När jag var 13 reste jag ensam till Helsingfors första gången med tåg + flygbuss + flyg. Hur spännande som helst!

Julen därpå önskade jag mig en resväska och en språkresa till England. Sedan dess har det blivit ett antal tågluffar och bilsemestrar i Europa och USA.

Nu i vår skall vi fira mammas 70-årsdag med en charterresa All-inclusive till Tenerife. Det har jag aldrig provat förut!

På min allra första utlandsresa var jag 18 år (1978). Det var min bästa vännina och jag som åkte till Mallorca på 1 vecka (minns inte var). Däremot minns jag att vi blev fotade när vi steg av planet. Inte bara vi förstås, utan alla passagerare. Sen kunde man köpa dessa foton i ankomsthallen. Och det gjorde vi förstås...Har kortet kvar. Jag var så fin, i vit kjol och svart/vit-randig knytblus med vit kuvertväska under armen....ja, jisses!...*skratt*

Vi solade, badade, gick på disco och drack massor! På den tiden fick man mycket för sina pengar. Och givetvis var vi på grisfest......köpte foto även där förstås....*ler*

Året efter tog vi en restresa till Torremolinos. Dit återvände vi sedan varje år. Sista gången vi var där stannade vi i 3 veckor! Vi bodde alltid på ett hotell som heter La Nogalera (finns kvar) och åkte alltid med Atlas (som inte finns kvar).

Hej!
Precis som Sindel gick min resa till Mallorca fast året innan, 1977 och likadant...:-) Fotande på flygplatsen och hela kittet. Flygbolaget var BrathenSafe som var Norskt har jag för mig. Tror att jag åkte med Ving. Besticken när vi åt var i metall med tryckt emblem på. Det skulle se ut idag de när man inte ens får ta med sig en nagelsax..Mycket festande. Ett paket cigaretter kostade (Prince) 1.90:- på flyget ner. 19 spänn för en limpa. Man rökade på planet och drack drinkar. Flygplatsen var en liten hall som fram till idag har vuxit till en riktigt stor flygplats. Vidare tillbringade jag mina dagar på Palma Nova Magaluf. Resan då kostade 1200:- drygt. Mycket pengar. Har för mig att Backara snurrade på tallrikarna på discoteken.
25 år senare åkte jag tillbaka till Mallorca och "hälsade" på där jag var i min ungdom och jag lovar, det var kul..:-)

Tack Jennie för en kul ide'.
Res på, för de ä kul...

I min familj har vi alltid gillat att resa. Vi bilade ofta runt i Europa på somrarna och besökte bl a Norge, Tyskland, Frankrike, Österrike och Italien, och redan då gillade jag att åka på smala, slingriga bergsvägar och genom långa tunnlar. Innan vi gav oss iväg med bilen besökte vi alltid farfar för att säga hejdå, men han var alltid skeptisk och orolig för oss när vi skulle ge oss ut i den "stora och farliga världen".

Min första längre resa gick till Gran Canaria 1987, då jag var 3 år, men av den minns jag egentligen ingenting. Mitt första minne från en längre utlandsresa är från Rhodos 1992. Jag minns att jag och min syster till vår stora glädje fick äta spagetti och köttfärssås på hotellet varje dag och att alla kypare ville gulla med min syster och känna på hennes blonda hår. Jag minns också att vi var på en restaurang med sång- och dansuppvisning där jag tyckte det var jättekul att springa och hämta rödvin ur en stor trätunna till pappa.

Det dröjde sen till 2006 innan jag gjorde den första längre resan utan familjen då jag och tre kompisar tog bilen till London. Sedan jag flyttade till Göteborg 2005 har jag fått en del resglada kompisar och tillsammans med dem har jag förutom London hunnit besöka Rom, Krakow och New York/Washington/Toronto. Nu till påsken blir det Budapest och i juni ska vi åka transsibiriska järnvägen.

/Jimmy

Min första utlandsresa var till Oslo. Jag var med i ungdomsorkestern i Arboga, där vi bodde då och vi var på en liten turné, med uppträdanden tillsammans med ungdomskören. (där var jag också med). Vi reste med buss, först till Musikhögskolan i Arvika, tror jag det var. Då fick vi höra dem uppträda och så höll vi vår "konsert". Så gick resan vidare till Oslo, där vi inkvarterades i en gymnastiksal. Konsert förstås, men var det var kommer jag inte ihåg. Vi kom naturligtvis ut på sightseeing också. Så vi fick se Viegelandsparken och Holmenkollen bland annat.

För att vara snäll köpte jag med mig en flaska Coca-cola till min pappa, som hade varit till sjöss som ung. Jag trodde att det var någon slags sprit. Han skulle vara chevaleresk och gav mig den i stället. DET VAR INTE GOTT! Jag tycker det fortfarande.

En annan resa jag gjorde var med skolan igen till Danmark. Arboga hade Aebeltoft på Jylland som vänort, så vi blev med på en resa dit. Vi reste från Göteborg med färja till Fredrikshavn. I Aebeltoft bodde jag i en familj och fick uppleva dagliga rutiner hos dem. De lärde mig att säga "Rödgröd med flöde". Jag kan säga det rätt än i dag.

Det var ett tivoli på gång också. Det var en söt pojke, som bjöd mig på en tur i en slänggunga. Oj vad jag var mallig att någon ville bjuda mig. Jag var även och såg min första barnförbjudna film, Gilda, där. Det var en av flickorna, vars far var ägare till en biograf, som ordnade in oss. Den filmen glömmer jag aldrig. Har sett den någon gång sen dess också. Efter fjorton dagar fick jag med mig min danska vänninna hem. Men inte till Arboga, för mina föräldrar hade köpt ett gammalt soldattorp utanför Skövde, då hon fick följa med dit. Vi två gjorde bland annat en cykelutflykt till Varnhems kloster.

De här två resorna gjorde jag i vilken ordning????????? Kommer inte ihåg. Jag brukar säga, att när det är nåt jag för tillfället har glömt: Det var ju mer än tio minuter sen.

Min första charterresa gjorde jag i sällskap med min man och min yngste son till Solkusten och Torremolinos på tidigt 70-tal. Men se det är en annan sak.

Gilla

Hej Jennie!

Min första flygresa gick till Calcutta i Indien. Det var en kall februaridag för 12 år sedan. Mitt livs resa i alla lägen och kommer att var det för all framtid. Jag åkte dit för att hämta min dotter som då var 6 månader gammal och bodde på ett barnhem.
Vi flög från Landvetter till London, vidare till Dehli och sen till Calcutta. Jag trodde jag var förberedd på vad som väntade men icke, chockad och skräckslagen klev jag ut genom dörrarna på flygplatsen. Allt bara välde över mig och jag kunde tagit första bästa flyg hem.
Tack och lov gjorde jag inte det men jag hade skyddslapparna på under veckan som jag var där. Jag förlorade 4 kilo i vikt och kunde inte äta ris.
Väl hemma i vardagen så började jag längta tillbaka och en dag ska jag återvända med min dotter till Kolkata som det heter i dag. Min första flygresa var just bara det, min första men det kommer att bli många fler hoppas jag. Vi har även under åren som gått varit i Goa, motsatsen till Kolkata....

Hälsn. Ellis

Min första (i alla fall utanför livmodern) resa gick till Tyskland 1979, dvs. året efter jag föddes. Åkte dit med mina föräldrar som skulle hälsa på en kompis som bodde där!
Dock flög jag inte förrän 1994 när jag åkte på charter till Turkiet med en kompis och hennes föräldrar. (Blev mest bilsemester innan dess).
Sedan dess har det blivit MÅNGA flygresor!

Kul att läsa om allas första resor. Min första gjorde jag när jag var 15 år, 1974. Då åkte jag med min mormor tre veckor till Mallorca. Mormor var änka sedan några år tillbaka och hon tyckte själv att hon behövde göra ngt annat för att komma över sin saknad efter morfar så hon sökte sommarjobb på Mallorca som bestod i att hon skulle sälja pälsar till turister. Jag fick följa med. Nån vidare försäljare var hon väl inte. Svårt att sälja pälsar i den värmen. Efter första dagen på stranden hade jag brännblåsor på hela kroppen då min käcka mormor smörjt in mig med jordnötsolja. Hon upptäckte också att det var fler än morfar som visade intresse. Bland annat träffade hon en spanjor som skulle ta med henne till Barcelona och en norrman som friade.. Jag var lite orolig ett tag att hon skulle lämna mig där ensam men jag hade riktigt roligt. Vi var ute och dansade ( hon luktade i mina glas så det inte var alkohol i, men efter att hon druckit några drinkar så kände hon inte att mina faktiskt luktade misstänkt likt Rom och Cola), och vi åkte runt mycket på ön ( när hon inte "sålde" pälsar). Jag glömmer aldrig den resan. Den fick mig att få mersmak till nya resor och på den vägen är det. / Anna-Karin

Min första riktiga semesterresa gick till Småland och Öland. Vi lånade en bil och våra grannar hade sin och så bar det av för en veckas njutning. Grannen hade lagt upp rutten, men tyvärr hade han en gammal kartbok. Första anhalten skulle vara High Chaparall, men grannen hade inte sett att det fanns nybyggda vägar och ville inte åka på småvägar. Färdvägen var därför bra mycket längre än nödvändigt och dessutom fick vi stå still någon timma för det blev fel på hans bil. Faktum är att vi inte kom fram till High Chaparall första dagen utan fick tälta på en äng i Rydaholm några mil därifrån.

Vi frågade bonden som ägde ängen om vi fick tälta där. Visst sa han och när vi frågade om han ville ha något betalt, så sa han att om vi kunde fixa lite regn i torkan, så skulle han bli glad. Det lovade vi och resten av den semestern regnade det.

På hemvägen när vi hade ca 30 mil kvar, så gick växellådan sönder på bilen jag hade lånat. Det blev någon låsning, så för att hjulen skulle kunna rulla, så fick jag hålla ner kopplingspedalen hela vägen hem. Vi bogserade genom städer och på motorväg. Vid ett tillfälle var jag så trött att jag somnade. Jag vaknade av att bromsljuset framför lyste till, då grannen bromsade när en älg sprang över vagen. Jag klarade mig från att krocka, men bogserlinan åkte under ett hjul och brändes av. Det var en kort lina att bogsera med resten av vägen.

Vi kom till slut hem helskinnade. Även en sådan katastrofresa gav mersmak. Jag har senare åkt förbi High Chaparall många gånger och det tar ungefär 2-3 timmar.

@Hommage:
Efter en sån trip är det ju sjyssta odds på att det bara kan bli bättre nästa gång!

Hej

Första resan, jaa, det blev en lång en för än har jag inte återvänt. Kom med Finlandsfärjan från Nådendal till Kapellskär 1970 eller om det var från Åbo till Kapellskär med vidare färd till Borlänge. Var en dalkulla i 2 år och sedan gick resan vidare till Västerås, Enköping och slutligen till Bro och Kungsängen.
Det kallas flytt, förstås!
Första riktiga utlandsresan gjorde jag till Kreta på min 30-årsdag och den är förstås oförglömlig. Vi hade precis byggt ett nytt hus hemma och hantverkarna skulle mura tegel. Mitt i allt hade det börjat snöa (i slutet av april) och sedan gick elen. Vi fick dirigera allt från Kreta.
Minns att jag fick champagne och friterade bläckfiskar till frukost på min födelsedag.
Det var en fin första resa och allt annat ordnade sig vid hemkomsten och vi bodde kvar i huset i 20 år. Sedan har det ju blivit åtskilliga resor, men den första minns jag särskild väl.

Marjo

min första resa var med min mamma,,jag var ca 5 år o vi åkte tåg från sölvesborg,till ånge....
jag glömmer de aldrig,,min mamma var svårt handikappad o satt i rullstol,,så denna resa fick förberedas noga...
jag minns att min mamma tyckte sill i tomat o kalla potatisar va bra färdkost,,så de hade vi alltid med o kaffe o kakor...
min mamma kunde ju inte komma på tåget själv så inför resan så åkte vi taxi till stationen för att se om de fanns en stark konduktör som kunde lyfta mamma på tåget........o de fanns de ju alltid...
mamma spelade munspel o de hade hon alltid med så rätt som de va så tog hon fram de o spelade ,hela kupen sjöng med ibland...
min mamma o jag gjorde många tågresor kors o tvärs i sverige....
defenetivt så la hon grunden till mitt resande....

min första vuxenresa gick till bornholm o lybeck.... 17 år,

med min dotter blev den första resan till mallorca...

Viss e de spännande,,dessa resor inre som yttre...
elgona

Robbo: Vår första (barn)resa var faktiskt till Esperanza, Alcudia, Mallorca. Bulgarien var efter detta. Big Brother Strikes Again!

Jag hoppar över barndomens resor med föräldrar och syskon kors och tvärs i Sverige. Min första egna resa gjorde jag 1955 då åkte till Finland på en månads utbytesresa. Jag klarade precis ålderskravet för att få åka med och de flesta av de övriga på överfarten med Birger Jarl var några år äldre. Min utbyteskompis hette Kalle och hade redan bestämt sig att han skulle bli kantor - en något udda yrkesdröm hos en 12-åring. Enligt arrangören Aftontidningen (saligen insomnad) skulle värdfamiljen vara svensktalande. Kalle ville väldigt gärna ha en cykel av svenskt fabrikat som inte gick att köpa i Finland och en svensktalande fabror till honom hade ställt upp för att klara språkkravet. Farbrodern visade sig bara vid det tillfället när jag anlände.

Det blev en händelsrik månad. Familjen bodde i Hyvingkää sex mil norr om Helsingfors. Efter någon vecka for vi till Kankanpää för att besöka Kalles kusiner. Kusinernas pappa var biografägare och varje dag ägnades några timmar åt att titta på barnförbjudna western- och krigsfilmer.
Här fick jag också tillfälle att prata lite svenska eftersom man hade en svensk flicka från Örebro i den familjen. Och när vi reste hem for vi genom sovjetbesatt område. Sovjetsoldater med gevär och pistoler steg på tåget, låste alla dörrar och drog ner rullgardinerna i kupéerna. Det var nästan mer spännande än de barnförbjudna filmerna.

Efter några dagar i Hyvingkää var det dags att fara upp till en stuga som familjen hade i sjösystemet norr om Lahtis. Det var Kalle och jag som badade, fiskade och bastade i en veckas tid. En släkting skulle se till oss, men han visade sig bara när matförrådet skulle fyllas på.
Mot slutet av veckan förstod jag att Kalle inte kunde simma och själv hade jag lärt mig den konsten bara ett par år tidigare. Som tur var avlöpte våra fisketurer per båt utan några incidenter.

Som final på vistelsen tog pappa byggmästaren med oss på friidrottslandskampen mellan Finland och Ungern.Stadion, som hyst OS tre år tidigare, var alltjämt fräsch. Färden dit gick i svindlande fart. På rakorna pressade byggmästaren upp sin Kaiser i nästan 200 km/tim. Den dagen avslutades på Borgbacken, Helsingfors nöjesfält.

När jag åkte hem följde Kalle med och var hos oss i en månad och när han återvände till Finland var det i sällskap med den hett åtrådda cykeln. Eftersom vi inte hade någon gemensam språkgrund bröts vår kontakt därefter.

Min första utlandsresa var till Sönderborg i Danmark 1946. Startade från Larvik med Peter Wessel till Fredrikshavn. Sedan med tog till Hjörring för övernattning.Därefter med tog till Sönderborg. Besökte Kolding och Ålborg på hemresan. Mycket att se och uppleva för en ung grabb. Sedan har det bara lunkat på med resor i hela Europa Av alla världsdelar fattas bara att besöka Sydamerika och Australien. Att resa har alltid varit roligt och lärorikt. Det har varit nyttigt att få inblick i andra kulturer och i någon mån förstå andras sätt att leva och tänka.
Naturligtvis har jag åkt på många inhemska resor med mina föräldrar innan resan till Danmark, med det är svårt att komma ihåg altt från den tiden eftersom det var krigstid i Europa. Danmarksresan var den första utlandsresan på egen hand.

Min första egna resa var en september-resa till USA. Skulle hälsa på en kompis som pluggade där och följa med på en rundresa från New York ner till Florida. Året var dock 2001 så det blev inte riktigt som jag tänkt mig.. Funderade både en och två gånger på att avboka helt men kom slutligen iväg i början av oktober istället, till ett annorlunda USA. Ofattbart. Är dock glad att resan blev av för den blev början på mina resor på egen hand.. :-)

Min första "riktiga" resa var med min äldre syster och två kusiner till Portugal, Albufeira, nån gång på sent 70-tal, kanske början på 1980. Jag var väl sådär 15 år då, yngst i gänget. Allt gick fint, tror jag, för jag minns inga större missöden. Jag minns att en av min kusiner fick ett astmaanfall första dagen i Portugal och hon hade inga mediciner med sig. Det var lite läskigt. Anfallet berodde antagligen på mögel eller nåt sånt på hotellrummet, så mina kusiner fick ett nytt rum och då försvann besvären. I Portugal insåg jag vad tidvatten var - det var ju otroliga skillnader på stränderna beroende på ebb eller flod! Ibland var favoritstranden försvunnen...!

Men det var då det började, suget på att resa!

För min del började det 'sent. Restresa till Costa del Sol hösten 1985 (26 år). I dec 1985 kom Vingresor ut med 1986 års sommarkatalog, där fanns Leros med.... Resa no 2 maj 1986 till Leros och resa no 3 aug 1986 till Leros..... Det har blivit en del resor sedan dess. Numera reser jag så ofta som möjligt och till alla möjliga platser, men visst,'hem' till Leros blir det ju ibland.

Jag räknar inte med alla resor jag gjorde som barn. Då åkte vi upp till mormor och morfar och farmor och farfar iSkellefteå två gånger om året. Till jul och till sommaren. Vi tog nattåget Nordpilen från Uppsala centralstation, sov i sovkupé, fick byta tåg i Bastuträsk framemot morgonen och kom sen till Skellefteå vid niotiden.

Vi hyrde också stuga/rum tre gånger under min uppväxt. En gång i Fiskebäckskil på Västkusten där min pappa gick en sommarkurs på Klubban (marinbiologi). Sen bodde vi på övervåningen hos en jordbrukarfamilj som hade en pytteliten gård i Joesjö strax utanför Tärnaby i Lappland. Till sist bodde vi en sommar i en liten stuga på Lumparland på Åland.

Men alltså, min första resa på egen hand var till Riksgränsen två veckor runt midsommar år 1976. Jag och en kompis åkte tåg dit, på den tiden var det enda möjligheten eftersom vägen ännu inte var byggd. Jag hade aldrig åkt med riktiga slalomskidor tidigare, bara den där gammaldags tunga sorten med kabelbindning och stålkanter. Nu hyrde vi utrustning och satte oss med darrande ben i liften och åkte upp på toppen. Vi gick i skidskola en hel vecka och lyckades efter det faktiskt ta oss nerför ganska hyfsat. Men jisses vad ont i ben och fötter och hela kroppen vi hade! Pjäxorna var rena tortyrredskap jämfört med hur de är idag. En stenhårt plastkant rund vristen skar in tills skavsåren började blöda och man fick ladda med tjocka skumgummibitar runt benen för att överhuvudtaget klara av att åka.

Vi bodde i något som kallades Annexet, en barackliknande byggnad en bit från hotellet, på andra sidan om järnvägsspåren. Där fanns små smala och billiga rum med våningssängar och gemensam dusch för hela huset. Det var bara ungdomar som bodde i Annexet och vi hade jätteroliga fester på kvällarna. Det bodde ett gäng freestyle-åkande killar i Annexet också. Dom sa själva att de var Sveriges landslag i freestyleåkning och att dom låg här på träningsläger. Det är mycket möjligt att det stämde för på denna tid hade åtminstone inte jag någonsin hört talas om freestyle förrän vi träffade på dom här killarna. Dom tränade också flitigt och hade en uppvisning där dom hoppade och voltade för fullt. Helt otroligt tyckte vi att det var att dom kunde göra sådana konster och de här killarna var riktiga idoler under tiden där.

Midsommaren firades med midnattssol och stort festande. Det dök upp en liten samegubbe utifrån fjällen klädd i full sameutstyrsel med mössa med tofs och allt. Han vankade runt under hela midsommarhelgen och såg exotisk ut i sina kläder och konsumerade ansenliga mängder alkohol.

Efter midsommarhelgen stängde liftarna för nu var skidsäsongen slut för året även om det hade gått bra att fortsätta åka för det var fortfarande fullt med snö. Folk försvann från platsen och det blev snabbt ganska ödsligt. Vi gjorde några små vandringsutflykter bortåt Björkliden och stod vid tåget som passerade dagligen och tittade på folk och kände efter att det finns en civilisation kvar där borta trots allt. Lappsjukan började drabba oss alltså!

Så till slut var vår semester slut och vi kunde sätta oss på tåget och åka hem igen. En tågresa som för övrigt tog nästan ett dygn.

GB

Det jag har att tillägga i ämnet finns som bildtext till en bild.
Är någon intresserad om vad som hände i turismens barndom så kolla:
http://www.reseguiden.se/minsida/homman/bilder/157417

Vi som gått i samma klass i 9år i grundskolan åkte en vecka tillsammans till härliga Goldens Sands i Bulgarien innan vi skildes åt. Det var verkligen en upplevelse & ett klart bra avslut för vår klass eftersom det var många som flyttade långt bort för att gå på gymnasiet osv.

Min första resa var med min bästa tjejkompis (som jag nu ska till Indien och Australien med) när vi tågluffade genom typ hela Europa på fyra veckor: Berlin - Prag - Split - Rimini - Milano - Nice - Monaco - Paris - Amsterdam. Något av det bästa jag gjort i hela mitt liv. Så sjukt kul!