Att skåda björn.
Jag har en stark önskan av att komma iväg och skåda björn.
Jag vet om Finland och Hälsingland.
I Finland är det under den utmärkte Lassi Rautiainen och i Hälsingland genom Vargas.
Vad jag vill fråga om är om någon medlem har personlig erfarenhet av dessa fantastiska resetillfällen.
Jag är verkligen inte intresserad av länkar hit och dit utan av personliga erfarenheter.
Jag vet om Finland och Hälsingland.
I Finland är det under den utmärkte Lassi Rautiainen och i Hälsingland genom Vargas.
Vad jag vill fråga om är om någon medlem har personlig erfarenhet av dessa fantastiska resetillfällen.
Jag är verkligen inte intresserad av länkar hit och dit utan av personliga erfarenheter.
Citerat från lemmy2:
Strorstadsfenomen, vi i Norrland försöker undvika "bjanrnen" storcharen vill fota håjjåjaja !!
Javisst är vi olika, vi människor. Jag har också en stark längtan efter naturupplevelser. Själv bor jag i en stad vid havet, promenerar längs det dagligen. När jag reser har jag ingen längtan till vatten utan då vill jag se bergen, den orörda naturen som inte störs av diverse mänskliga påfund som exempelvis bassänger, där man håller fängslade delfiner för att tanklösa människor vill "umgås" med dessa djur och fotografera "umgänget". Det är intelligenta, varmblodiga djur som i det fria simmar upp till 160 kilometer om dagen. Jag vill inte heller vistas i miljöer med fängslade tigrar, lemurer i kedjor eller vingklippta rovfåglar. Jag har ingen önskan att åka stackars elefant. Däremot skulle jag vara mycket lycklig om jag fick se björn i det fria.
Strorstadsfenomen, vi i Norrland försöker undvika "bjanrnen" storcharen vill fota håjjåjaja !!
Jodå, jag har sett de på RG existerande bilderna från Alaska.
Min fråga var om någon medlem hade tagit vara på den möjligheten som finns lite närmare.
Det handlar om turism, om än lite udda sådan.
Här ett urklipp från Rovdjursföreningen;
Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid
För första gången sedan pälsjaktens dagar kan rovdjur bli värda pengar. Som levande och inte döda. Men i Sverige står fortfarande fördomar, okunskap och onödigt negativt tänkande i vägen.
Stora rovdjur är spetsattraktioner inom den internationella turismen. I flera länder är rovdjuren huvudattraktioner för turismen överhuvudtaget. Därmed värda miljardbelopp. Rovdjursturism visar sig världen över vara en av de viktigaste faktorerna bakom lokal acceptans för stora rovdjur, eftersom de bidrar till inkomster och försörjning i bygden.
Att få se spår, rivmärken och spillning på guidade turer är bra. Men har ett ganska lågt värde för besökaren, som därmed är mindre betalningsvillig. Hur många hade åkt på safari till Östafrika för dyra pengar, om vi bara fick se spår och skitar efter djuren?
Att själv få se djuren, på hyggligt nära håll, är helt avgörande för värdet. Så gör man i Alaska, Afrika, Indien, Brasilien, Norge, Finland, … Det är här de riktiga pengarna i finns, både för bygden och för entreprenörerna. Det absurda är idag att svenskar som vill se björn åker till Alaska! Eller på senare tid till Finland. Trots att Sverige har tre gånger så många björnar som Finland.
Vad är rovdjursturism värd?
Per dag och person:
Björnskådning i Alaska 2 000-4 000 kr
Björnskådning i Finland från gömsle 1 800-3 000 kr
Isbjörnskådning Svalbard 3 000-5 000 kr
Havsörnsskådning i Norge 1 800-4 000 kr
Späckhuggare, Norge 2 000-5 000 kr
Det finns alltså stora möjligheter i denna lilla nisch för den som tänker kreativt.
Sen möts man av otänkare som bara avfärdar det hela med i stort sett "stadsidiotern"
I Finland har man lyckats väldigt bra med skådning från gömslen och det har gett arbetstillfällen.
Där har man hållit på i 30 år.
I Finland avfärdar man inte kreativt tänkande, man gör.
Min fråga var om någon medlem hade tagit vara på den möjligheten som finns lite närmare.
Det handlar om turism, om än lite udda sådan.
Här ett urklipp från Rovdjursföreningen;
Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid
För första gången sedan pälsjaktens dagar kan rovdjur bli värda pengar. Som levande och inte döda. Men i Sverige står fortfarande fördomar, okunskap och onödigt negativt tänkande i vägen.
Stora rovdjur är spetsattraktioner inom den internationella turismen. I flera länder är rovdjuren huvudattraktioner för turismen överhuvudtaget. Därmed värda miljardbelopp. Rovdjursturism visar sig världen över vara en av de viktigaste faktorerna bakom lokal acceptans för stora rovdjur, eftersom de bidrar till inkomster och försörjning i bygden.
Att få se spår, rivmärken och spillning på guidade turer är bra. Men har ett ganska lågt värde för besökaren, som därmed är mindre betalningsvillig. Hur många hade åkt på safari till Östafrika för dyra pengar, om vi bara fick se spår och skitar efter djuren?
Att själv få se djuren, på hyggligt nära håll, är helt avgörande för värdet. Så gör man i Alaska, Afrika, Indien, Brasilien, Norge, Finland, … Det är här de riktiga pengarna i finns, både för bygden och för entreprenörerna. Det absurda är idag att svenskar som vill se björn åker till Alaska! Eller på senare tid till Finland. Trots att Sverige har tre gånger så många björnar som Finland.
Vad är rovdjursturism värd?
Per dag och person:
Björnskådning i Alaska 2 000-4 000 kr
Björnskådning i Finland från gömsle 1 800-3 000 kr
Isbjörnskådning Svalbard 3 000-5 000 kr
Havsörnsskådning i Norge 1 800-4 000 kr
Späckhuggare, Norge 2 000-5 000 kr
Det finns alltså stora möjligheter i denna lilla nisch för den som tänker kreativt.
Sen möts man av otänkare som bara avfärdar det hela med i stort sett "stadsidiotern"
I Finland har man lyckats väldigt bra med skådning från gömslen och det har gett arbetstillfällen.
Där har man hållit på i 30 år.
I Finland avfärdar man inte kreativt tänkande, man gör.