Zahedan, Iran
Lite sovmorgon idag, vi sitter på cyklarna kl 7. Den första timmen går åt till att hitta en mack och tanka. Vi lyckas köra mot enkelriktning och blir åthutade av en MC-polis, vi försöker se så skyldiga och bedrövade ut som möjligt. Det hjälper uppenbarligen, vi slipper böter. Vi är inte längre i Indien eller Pakistan, där bryr sig ingen om enkelriktningar. Allt verkar vara lite mera välordnat här, men det är inte så förberett för turister, ute på vägarna är skyltarna översatta till begripliga bokstäver, men i stan är allt på arabiska. Igår blev vi dessutom upplysta av en korpulent herre i pyjamas att det inte passade sig att gå ut på stan i kortbyxor. För att inte reta flera så gick vi tillbaka till rummet och bytte.
Allt är ganska billigt här, bensinen är MYCKET billig. En dollar är värd 7900 rial enligt den hyfsat officiella kursen. Att tanka båda cyklarna med strax under 30 liter kostade 13500 rial, lite över 1.5 dollar, det borde väl bli ca 70 öre litern eller nåt. Huvudräkningen går på sparlåga, det är ju semester.
Vägarna är verkligen superbra, normalhastigheten för bilarna är lite högre här, vi blir omkörda ofta. Bilarna, framförallt lastbilarna är i mycket bättre skick än vad vi sett tidigare, massor av Volvo och Scania.
Vi stannar och köper dricka i vanlig ordning, det är inte så fasligt varmt, bara 15 grader i morse. Temperaturen stiger dock under dagen.
Nu börjar vi komma ut i den riktiga öknen, bara platt sand så lång man ser. Bert lyckades se 45 grader på sin elekroniska termometer innan den fick värmeslag och gav upp. Det blåser rätt hårt, sanden yr och bildar små "tromber" som vi ser överallt omkring oss, det är riktigt svårt att hålla cyklarna på rätt kurs i den starka sidvinden. Det är inget problem med navigeringen, de första 30 milen finns ingen avtagsväg som alternativ till en väg vi åker på. Det känns som vägarna i Lappland, skillnaden är att det finns mindre att titta på här.
Vi stannar utanför en stad som heter Bam och köper ett par mackor med korv och 4 dricka. Det kostar hutlösa 18000 rials, omkring 20:-, dvs. betydligt mer än 30 liter bensin.
Efter ett tag börjar himlen mörkna, svarta regnmoln tornar upp sig framför, vinden ökar ännu mer. Det ser ut som om vi kommer att åka in i värsta regnvädret, vi har ingen tur med våra öknar. Det blir riktigt kallt under de tjocka molnen, på med handskarna, det är nästan så man ångrar att man plockat ur fodret i jackan.
Cyklarna går åtminstone bättre när det blir svalare, det var nog tendenser till ånglås i förgasaren när det var som varmast. Vi passar på att prova med att varva ur dom ordentligt, nu skall dom väl äntligen vara inkörda. Hyfsad acceleration upp till 110 åtminstone, vi får väl dra på lite någon gång emellanåt för att motorerna inte skall bli gubbkörda och sota igen. Efteråt känns det lite svårt att gå tillbaka till vår vanliga lunk i 80.
Vårt mål idag är en stad som heter Karman, en dagsetapp på 48 mil, vi börjar bli kaxiga nu. När stan ser ut att börja så stannar vi och tittar ut ett bra hotell i Lonely Planet, vi försöker att kolla in kartan så att vi skall träffa rätt. Det sket sig klockrent, vi irrar runt i stan säkert en halvtimme utan att hitta en endaste punkt som finns med på kartan. Till slut kommer tre killar på en 125:a fram till oss och frågar om vi pratar engelska, troligen pluggar dom på universitetet eller nåt. Dom erbjuder sig att köra före oss till hotellet, jättebussigt. Vi var nog på helt fel sida av stan för vi åkte efter dessa killar i säkert 20 minuter innan vi till slut kom fram.
Väl inne på hotellet träffar vi ägaren som verkar mycket trevlig, han välkomnar oss på riktigt bra engelska och bjuder på te. Vi får parkera alldeles under vårt rumsfönster, man kommer att låsa grindarna till gården i natt. Det finns Internet tillgängligt här på hotellet, vi får prova om det fungerar lite senare. Jag vet att jag borde skriva ikapp lite på den engelska delen av sidan, ursäkta mig alla ni som inte är så bra på svenska.
Allt är ganska billigt här, bensinen är MYCKET billig. En dollar är värd 7900 rial enligt den hyfsat officiella kursen. Att tanka båda cyklarna med strax under 30 liter kostade 13500 rial, lite över 1.5 dollar, det borde väl bli ca 70 öre litern eller nåt. Huvudräkningen går på sparlåga, det är ju semester.
Vägarna är verkligen superbra, normalhastigheten för bilarna är lite högre här, vi blir omkörda ofta. Bilarna, framförallt lastbilarna är i mycket bättre skick än vad vi sett tidigare, massor av Volvo och Scania.
Vi stannar och köper dricka i vanlig ordning, det är inte så fasligt varmt, bara 15 grader i morse. Temperaturen stiger dock under dagen.
Nu börjar vi komma ut i den riktiga öknen, bara platt sand så lång man ser. Bert lyckades se 45 grader på sin elekroniska termometer innan den fick värmeslag och gav upp. Det blåser rätt hårt, sanden yr och bildar små "tromber" som vi ser överallt omkring oss, det är riktigt svårt att hålla cyklarna på rätt kurs i den starka sidvinden. Det är inget problem med navigeringen, de första 30 milen finns ingen avtagsväg som alternativ till en väg vi åker på. Det känns som vägarna i Lappland, skillnaden är att det finns mindre att titta på här.
Vi stannar utanför en stad som heter Bam och köper ett par mackor med korv och 4 dricka. Det kostar hutlösa 18000 rials, omkring 20:-, dvs. betydligt mer än 30 liter bensin.
Efter ett tag börjar himlen mörkna, svarta regnmoln tornar upp sig framför, vinden ökar ännu mer. Det ser ut som om vi kommer att åka in i värsta regnvädret, vi har ingen tur med våra öknar. Det blir riktigt kallt under de tjocka molnen, på med handskarna, det är nästan så man ångrar att man plockat ur fodret i jackan.
Cyklarna går åtminstone bättre när det blir svalare, det var nog tendenser till ånglås i förgasaren när det var som varmast. Vi passar på att prova med att varva ur dom ordentligt, nu skall dom väl äntligen vara inkörda. Hyfsad acceleration upp till 110 åtminstone, vi får väl dra på lite någon gång emellanåt för att motorerna inte skall bli gubbkörda och sota igen. Efteråt känns det lite svårt att gå tillbaka till vår vanliga lunk i 80.
Vårt mål idag är en stad som heter Karman, en dagsetapp på 48 mil, vi börjar bli kaxiga nu. När stan ser ut att börja så stannar vi och tittar ut ett bra hotell i Lonely Planet, vi försöker att kolla in kartan så att vi skall träffa rätt. Det sket sig klockrent, vi irrar runt i stan säkert en halvtimme utan att hitta en endaste punkt som finns med på kartan. Till slut kommer tre killar på en 125:a fram till oss och frågar om vi pratar engelska, troligen pluggar dom på universitetet eller nåt. Dom erbjuder sig att köra före oss till hotellet, jättebussigt. Vi var nog på helt fel sida av stan för vi åkte efter dessa killar i säkert 20 minuter innan vi till slut kom fram.
Väl inne på hotellet träffar vi ägaren som verkar mycket trevlig, han välkomnar oss på riktigt bra engelska och bjuder på te. Vi får parkera alldeles under vårt rumsfönster, man kommer att låsa grindarna till gården i natt. Det finns Internet tillgängligt här på hotellet, vi får prova om det fungerar lite senare. Jag vet att jag borde skriva ikapp lite på den engelska delen av sidan, ursäkta mig alla ni som inte är så bra på svenska.
Skriv kommentar