Det är fredag. Solen glimtar fram över de lövbeklädda stigarna på Djurgården. Det är dags för ett besök på Waldemars Udde. I väntan på min promenerande väninna står jag i farstun och bläddrar i katalogen till Helene Schjerfbecks utställning, som vi ska bevista. Damer, damer, damer i kön. Varför är det så?

"Åh, så vacker!"
"Vilka milda färger."
"Jag blir helt tagen."
"Och där se på den."
"Se ljuset, så fint fångat, kunde platsat på Nationalmuséets utställning "Ljus och mörker!""
"Titta, här har hon jobbat med krita, olja och goache."
"Härlig effekt det får, men du vad är det nu goache är egentligen?"
"Fast det här liknar inte henne, skulle man aldrig gissa, att det var hennes."
"Undrar om de rollat väggarna i den färg som får tavlorna att framträda bäst?"
"Vilken tur vi har, att gruppen gick till filmvisningen. Nu kan man ju komma fram."
"Är det mer därinne?"
"Du vet väl att det visas ett program om Helene på TV kl.8 i kväll?"
.......................................................
Ja, så här höll vi på och dialogiserade oss fram genom hela denna underbara utställning.
Och jag som har Kulturkortet, gick in för 50:-!
______________________________________________________________________________________

HELENE SCHJERFBECK
"Helene Schjerfbeck (1862-1946) räknas som en av Nordens främsta och mest kända konstnärer. I år är det 150 år sedan Schjerfbeck föddes och för att fira detta visas en omfattande jubileumsutställning med 110 av konstnärens mest kända verk. Den 10 november öppnar utställningen på Waldemarsudde som anordnas i samarbete med Konstmuseet Ateneum i Helsingfors.

Som konstnärligt underbarn började Helene Schjerfbeck sina konststudier vid 11 års ålder och utförde redan som 17-åring verk av betydelse. Efter flera års studier i Frankrike och resor i Italien och England slog hon sig ner i Helsingfors där hon under några år undervisade vid Finska konstföreningens ritskola. På grund av vacklande hälsa sade hon upp sig och lämnade storstaden för att istället isolera sig på landsbygden, först i Hyvinge och sedan i Ekenäs. Hennes konst förfinades alltmer i modernistisk riktning med ett avskalat och förenklat formspråk.

De sista två åren av sitt liv tillbringade Helene Schjerfbeck på Saltsjöbadens badhotell utanför Stockholm, där några av hennes mest gripande självporträtt kom till. Schjerfbeck är kanske mest omtalad för sina uttrycksfulla porträtt. Intresset för människan är något som utmärker hennes konstnärskap och hennes människoskildringar lämnar ingen oberörd.

Redan under Helene Schjerfbecks livstid visades hennes verk i ett flertal utställningar av finsk konst i Europa. I Sverige rönte Schjerfbecks konst stor uppskattning då konsthandlaren Gösta Stenman år 1937 ordnade en stor separatutställning av hennes verk på sin konstsalong i Stockholm. Utställningen fick ett entusiastiskt mottagande och efter det ordnade Stenman återkommande separatutställningar med hennes konst runt om i Sverige.

Den retrospektiva utställning som visades i Paris, Hamburg och den Haag 2007 innebar Schjerfbecks internationella genombrott. Utställningen sågs av över 350 000 besökare och väckte stort intresse inte bara hos allmänheten utan även bland forskare och konstnärer. Idag kan vi konstatera att Helene Schjerfbeck hör till förgrundsgestalterna inom den internationella modernismen." (google)
______________________________________________________________________________________

"Prinsens kök", café på Waldemars Udde är ett kallt, kaklat, sterilt ställe med mycket dålig akustik, speciellt för våra åldrade öron, så vi bestämmer oss för att ta spårvagnen till sta´n och gå på MOOD. Om man går in i komplexet MOOD från NK:s baksida, kommer man direkt in i en tapasrestaurang, där de godaste pinchos till 25:- st. gör att det känns precis som att befinna sig i Barcelona. Ett glas vitt till. En fredagseftermiddag med myller av afterworkare som trängs längs bardisk och soffhörnor. Vi njuter vuxenstund med väninnesnack och fönstershopping i det exklusivaste Stockholmsvaruhuset.
Glitter och Glamour! :-)