Vår allra första Charterresa.

Resan gick till Torremolinos på Solkusten. Det var år 1971, om jag inte minns fel. Vi, det var min man, jag och yngste sonen, som då var elva år. Då åkte man med propellerplan, som bullrade väldigt. På den tiden var man också så oskuldsfull, att man lät nyfikna passagerare komma in i cockpit och titta på alla konstiga grejor, som fanns där. Jag vet det, för det fick både sonen och jag göra.

Sonen i cockpiten med kaptenen.

Vi kom till Torremolinos på Nyårsafton eller Nyårsdagen. (Minnet är inte vad det borde). Men jag kommer ihåg, att våra vänner konstnären Åke och hans fru Ritva kom till vårt hotell med sin dotter Pia. Hon var då tio år.

Barnen fick vara kvar på hotellet och vi vuxna gick ut på kvällen till ett ställe, där Åke sa, att det inte var riktigt så turistinriktat. Det var föreställning med typisk spansk musik och dans. Vi kom nog rätt sent, så man var på väg att packa ihop. Men, vi satt längst fram i lokalen och då stannade man ett tag till. Min man råkade nysa och då tog sångaren upp en sång. Åke berättade, att han sjöng om min man och hans nysning. Vi begrep ingenting på den tiden. För min del har spanskan blivit lite bättre. Min man, mina barns far lever inte längre.


Vi fick bra guidning genom våra vänner, så vi promenerade upp till Mijas från Benalmadena Pueblo, som låg ovanför Benalmadena Costa. Det var en bra lång väg men mycket trevlig. Det var berg och bergsvägar. Vid sidan om gick det getter och betade, som barnen fick klappa om.

Lasse och Pia kramar om en get på väg till Mijas.

I Mijas köpte vi en sån där spansk solspegel. Den har sonen fått överta, eftersom han var med på den resan. Åke hade en butik i Benalmadena Pueblo, som hette Los Suecos. Där hade han sina konstverk i både batik och emalj. Vi var i Torremolinos tre gånger, min man och jag. Sonen var med de två. Första gången vi var där, såg jag i hans butik ett par: Riddaren och Jungfrun gjord i trä och emalj. Det blev inte något köp av, men året efter fanns den kvar och då hjälpte inga förmaningar. Den inköptes. Jag har den fortfarande på bästa plats på väggen.

Riddaren och Jungfrun. Jag har faktiskt visat den tidigare här.

En sak, som jag kommer ihåg från någon av de första resorna, är att det bodde romer i grottor, som låg på väg ner mot stranden där vi badade. (Inte speciellt mycket, för det var ju vinter.) När vi gick förbi, kom det småbarn springande, för de såg att min man tog bild på deras hem och ville att vi skulle fotografera dem. Jovisst kunde vi det. Vi tog ett foto av två småpojkar och sonen. Det var bara det, att de skulle ha betalt. Jovisst, vi var alldeles nyblivna turister och blåögda. Visst fick de nån liten peng och de blev glada.

Så här bodde romerna nedanför vårt hotell La Cascada.

Vi var också en vända in i Malaga och tittade på en tjurfäktningsarena och åt tapas i en bar. Jag förvånades att man kastade räkskal och annat rakt ner på golvet. Men barpersonalen gick ut med jämna mellanrum och sopade golvet rent.

Det här är tjurfäktningsarenan i Malaga.

Sista gången, när vi var nere där igen, åkte vi buss till Marbella och gick runt där. Det såg mycket trevligt ut. Men, eftersom min man gillade att titta på båtar, var vi nere i småbåtshamnen. Där såg vi en man, som stod och målade tavlor. Det har jag också foto på.

Berest konstnär.

Lustigt nog träffade vi på denne man på Tenerife i Puerto de la Cruz, när han stod där och målade. Ännu lustigare är, att jag och B. också har träffat honom där ännu senare.

En resa vi också företog var, att åka till Ceuta i Spanska Marocco med Spies. Det blev buss till en hamn ( kanske det var Algeciras) bortom Marbella och färja över Gibraltar Sund förbi Gibraltarklippan.

Väl i land hade vi en kvinnlig guide med och när vi kom precis utanför en stadsmur, ville hon, att just jag skulle hålla en lång orm på axlarna. Gissa om jag ville! NEJ!!!!! Hon fick hålla den själv.

Den här ormen vill guiden att jag skulle hålla. Resultatet visas här.

Så åkte vi ett tag och så småningom fick vi möjlighet att rida på kameler. Det gjorde vi i alla fall.

Gilla på kamel i Ceuta.

I stan, som vi var i, gick vi bland marknadsgatorna och tittade storögda. Vi blev tillsagda att följa guiden, för det var risk att vi skulle tappa bort oss annars. Faktiskt inhandlade vi ett överkast till äldste sonens säng. Det användes i många år innan det skattade åt förgängelsen. Vi drack te i ett vackert hus, med många utsirningar och målningar. Vi var förstås storögda som bara den.

En dag var vi iväg på en bussutflykt till ??? och Alhambra. Alhambra var ju från den tiden då morerna härskade i Spanien. Det var mycket vackert. Vi hade guiden med oss, men det var tvång, att man hade en spansk guide också. Det var nog få som begrep honom. Han sa förresten inte så mycket. Så var lagarna under Francoregimen. Jag tror inte att det är så nuförtiden.

En av alla bilder från Alhambra.

Efter det att vi hade besett Alhambra var vi i en romsk grotta, där vi fick se typiska spanska danser. Det var flera flickor, som dansade så fint. I taket på grottan hängde det kopparpannor.

Dansuppvisning för turisterna.

Ja, det blev första, andra och tredje charterresan, för det var ju så många år sen, så jag har blandat ihop dem lite. Men jag hoppas att du ursäktar.

En del av bilderna har fortfarande en "vit" ram. De har jag scannat innan jag kom underfund med hur jag skulle beskära dem.

Extra bilder sen jag skrev det här inlägget. Kanske Samba 10 känner igen sina eventuella arbetskamrater.