Här kan du ladda ner lilla upphovsrättsbroschyren:
ATT TÄNKA PÅ SOM UPPHOVSMAN
ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE

10 vanligaste fotofrågorna och svaren på juridikens område!

1. Vad är det för skillnad på upphovsrättslagens ”fotografiska verk” och ”fotografiska bilder”?
Svar: När den gamla fotolagen upphörde i slutet av 1993 och fotografier togs in i upphovsrättslagen valde lagstiftaren att dela in fotografier i två kategorier; fotografiska verk och fotografiska bilder. Fotografiska verk är upphovsrätsligt skyddade verk som är likställda med andra bildkonstverk, filmverk, musikverk och litterära verk. Fotografiska bilder är skyddade i upphovsrättslagen i något mer begränsad omfattning. I lagförarbetena framgår det att fotografiska bilder är det som återfinns i semester- eller familjealbum, dvs. bilder som vem som helst har tagit. Omvänt innebär det att fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.

2. Vilka rättigheter har fotografen till sina fotografiska verk?
Svar: Fotografen har en ensamrätt till sina fotografiska verk i samma stund som de har skapats. Ensamrätten innebär att det enbart är fotografen som har rätt att sprida, göra exemplar av, överföra eller på annat sätt göra fotografierna tillgängliga för allmänheten. Fotografen har även ensamrätt att ändra sitt fotografiska verk eller att överföra det till en annan konstart. Ensamrätten innebär att alla andra som vill använda ett fotografiskt verk måste ha tillstånd från fotografen.
Den ideella upphovsrätten innebär att fotografen alltid ska anges i samband med sitt fotografiska verk såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt och att fotografen kan motsätta sig en kränkande ändring av fotografiet eller att fotografiet förekommer i ett kränkande sammanhang.

3. När behövs det samtycke från avbildade människor på fotografier?
Svar: Samtycke från avbildade människor behövs normalt vid tre olika tillfällen;
a) när fotografiet ska användas i reklamsammanhang enligt lagen om namn och bild i reklam,
b) när det handlar om en beställd porträttbild enligt upphovsrättslagen. Då är det dock inte den avbildades samtycke som behövs, utan beställarens samtycke. Beställarens samtycke behövs alltid oavsett hur fotografiet ska användas och
c) när fotografiet anses vara en personuppgift enligt personuppgiftslagen och som på något sätt hanteras digitalt, t ex på Internet. Då behövs den avbildade personens tillstånd om denne riskerar att kränkas av hanteringen.
Samtycket från den avbildade, eller i beställda porträttfallet från beställaren, ska vara aktivt. Det innebär att personen ska ha blivit tillfrågad och aktivt ha avgivit ett samtycke.
Samtycke krävs inte av efterlevande om personen på bilden är avliden, såvida det inte handlar om beställd porträttbild.

4. Vad gäller för användning av äldre fotografier?
Svar: År 1994 försvann fotolagen och fotografier skyddas sedan dess istället av upphovsrättslagen. Upphovsrättslagen delar in fotografier i två kategorier; fotografiska bilder och fotografiska verk. Skillnaden mellan dessa är att fotografiska bilder återfinns i familjealbumen eller bland semesterbilderna, medan fotografiska verk har verkshöjd. Enligt gamla fotolagen skyddades "bilder i allmänhet" i 25 år, medan fotografier med "vetenskapligt eller konstnärligt värde" hade och har ett skydd som motsvarade upphovsrättslagens skydd för verk, dvs. 70 år från fotografens dödsår.
Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre, eftersom skyddstiden har löpt ut. Gällande skyddstid för fotografiska verk är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs
.
5. När får man inte lov att fotografera enligt svensk lagstiftning?
Svar: En tumregel för fotografering i Sverige är att det alltid är tillåtet. Sedan finns det tre specifika områden som berör fotograferingsförbud eller när hinder för fotografering föreligger;
a) Det första området gäller ett fotograferingsförbud som generellt råder för fotografering av skyddsobjekt. Detta regleras genom lag (1990:217) om skydd mot samhällsviktiga anläggningar m m. Fotoförbudet framkommer i § 7 i denna lag.
b) Det andra området gäller fotograferingsförbud i domstol. Det förbudet framkommer i Rättegångsbalkens 5 kapitel § 9. Observera att fotograferingsförbudet bara gäller i själva domsalen.
c) Den sista restriktionen gäller fotografering på privat mark eller mark där någon innehar bestämmande- eller beslutanderätt. Denna möjlighet att utfärda fotograferingsförbud finns inte specifikt inskriven i lagtexten utan följer av den rätt en markägare har till sin mark. Detsamma gäller platser som inte är att anse som offentliga eller allmänna platser, exempelvis skolor, gallerior, passagerarfartyg m m. I kraft av dessa rättigheter som markägare eller beslutsför för viss plats avgör personen själv vilken verksamhet som får bedrivas på marken. Att ufärda fotograferingsförbud kan vara en sådan viljeyttring från markägaren eller den beslutsföre.
Det finns ett par juridiska skrivelser om fotografering till i lagboken, men dessa är de viktigaste. Slutligen bör försvarsmaktens granskningsrätt vid flygfotograferade bilder nämnas också, men observera att det inte rör sig om ett förbud mot flygfotografering. Det handlar istället om en inskränkning i spridningen av dessa bilder genom den granskning som Försvarsmakten har rätt att göra.

6. Får man fotografera hus och byggnader utan tillstånd?
Svar:Att fotografera byggnader, vare sig de är offentliga eller privata, är tillåtet enligt lagen så länge fotografen befinner sig på allmän plats. Fotografierna får sedan användas i trycksaker och andra tvådimensionella former, däremot inte självklart på nätet.Det krävs således inte tillstånd från en ägare av en byggnad för att fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast när fotografen kliver in på markägarens mark, dvs. privat mark.
När det gäller interiöra bilder så gäller regeln om fotograferingstillstånd endast entréer i offentliga byggnader eller trappuppgångar som är tillgängliga för vem som helst. Fotografering av interiör i privata hus kräver dock tillstånd därför att fotografen då befinner sig på privat mark.

7. När ska fotografens namn anges?
Svar: Fotografens namn ska alltid anges i samband med fotografiet såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Denna regel om fotografens ideella upphovsrätt är tvingande och kan medföra skadeståndsansvar om den inte respekteras.

8. Har en uppdragsgivare eller beställare automatiskt tagit över rättigheterna från fotografen till fotografierna?
Svar: Nej, den s k beställarregeln som innebar en sådan automatisk rättighetsövergång till en beställare och som gällde enligt gamla fotolagen upphörde när fotografier fördes in i upphovsrättslagen år 1994. Numera uppstår en ensamrätt till fotografierna hos fotografen själv. Det innebär att en beställare eller uppdragsgivare alltid måste ha tillstånd eller komma överens med fotografen särskilt om hur fotografierna får användas.

9. Vilka rättigheter har en anställd fotograf till fotografier som tas i anställningen?
Svar: Enligt upphovsrättslagen är anställda upphovsmän likställda med frilansande upphovsmän, vilket innebär att båda typer av upphovsmän har rätt till det som skapas. Annans användning, exempelvis arbetsgivarens, måste därför avtalas med upphovsmannen om. Om det inte sker och skapandet inte är ett led i anställningen har arbetsgivaren ingen rätt alls att använda den anställdes skapade verk utan tillstånd.
Är det så att fotografering ingår som ett led i anställning, men att arbetsgivarens användningsrätt inte har reglerats särskilt i avtal gäller följande princip enligt upphovsrättslagen; Arbetsgivaren har rätt att använda det som den anställde har skapat på arbetstid genom anställningen i sin ”normala verksamhet”. Det innebär att arbetsgivaren alltså har rätt att använda fotografierna i den verksamhet som arbetsgivaren normalt bedriver. Däremot är det inte självklart att arbetsgivaren har rätt att sälja fotografierna vidare eller låta någon utomstående få använda fotografierna utan upphovsmannens tillstånd. Det är alltså endast om sådan verksamhet normalt bedrivs av arbetsgivaren som sådan användning får ske.
Det är slutligen alltid är fotografens rätt att bli namngiven i samband med arbetsgivarens användning av fotografierna. Denna namnangivelserätt kan alltså inte övergå till arbetsgivaren, då det rör en tvingande rätt för upphovsmannen!

10. När krävs det tillstånd från fotografen för att få använda fotografier?
Svar: Huvudregeln är att när fotografier ska användas i annat än för rent privat syfte krävs alltid tillstånd från fotografen. Görs exemplar i analog eller digital form för privat syfte krävs däremot inget tillstånd, så länge förlagan är laglig och antalet exemplar inte överstiger nio stycken.
Från huvudregeln om tillstånd finns det ett antal s k inskränkningar i fotografens ensamrätt som anges i upphovsrättslagens 2 kapitel. Inskränkningarna är begränsade till vissa typer av användningar eller gäller för vissa kategorier av användare. En inskränkning innebär i vanliga fall att tillstånd inte behöver inhämtas från fotografen och att fotografen inte har rätt till någon ersättning för användningen. Exempel på inskränkningar är när fotografier återges i vetenskapliga framställningar som inte har framtagits i ett vinstsyfte, för återgivning av fotografi i en kritisk framställning som sker i analog form eller för massmedias användning i samband med en dagshändelse.

__________________________________________________

ATT TÄNKA PÅ FÖR BILDBESTÄLLAREN
VID UPPDRAG

FÖR ATT FÅ ÖNSKAD BILD måste bildköparen göra tydligt för fotografen vad bilden ska förmedla, hur och i vilket sammanhang den ska användas och övriga förutsättningar. Fotografen behöver tid för att söka lösningar och resurser för att genomföra bildidén. Tiden är ofta den begränsande faktorn. För ett bra resultat, planera fotograferingen i god tid!

TID ÄR PENGAR . En bra bild kostar ibland mycket pengar. Men en bra bild för rätt ändamål och vid rätt tid bidrar ofta med värden som inte kan översättas i pengar.

IBLAND MISSUPPFATTAS FOTOGRAFENS PRISSÄTTNING särskilt av ovana bildköpare. Ett dagsarvode kan tyckas orimligt högt, men det är sällan som ens hälften av en heltidsanställds årsarbetstid kan debiteras på kund. Precis som för andra självständiga konsulter måste övrig oersatt tid användas till vidareutbildning, testning av material och utrustning, administration av det egna företaget med mera.

Till skillnad mot många konsulter har fotografen också höga kostnader för lokal och utrustning. Bland annat kräver den digitala tekniken tunga, årliga nyinvesteringar.

Fotografens särskilda specialitet eller skicklighet och fotograferingens svårighetsgrad påverkar också arvodet.

DET SOM INGÅR I DET TOTALA FOTOGRAFERINGSPRISET är ersättning för dels produktion (arvode, material/utlägg), dels för rätten att använda bilden på det sätt och i den omfattning som överenskommits. Ibland är ersättningen för användningsrätten inkluderad i arvodet, ibland debiteras den separat. Det sistnämnda är vanligt vid omfattande användningsområde/-tid.

VILL BILDKÖPAREN SENARE ÅTERANVÄNDA BILDEN ELLER UTÖKA användningsområdet krävs fotografens tillstånd. Ersättningen bruka relateras till adekvat arkivbildspris, reducerat med ca 50 %, eller till fotograferingsarvodet.

VID KOMBINATIONSANVÄNDNING i tryckta och elektroniska media utgår fullt pris för den analoga och mellan 30-50% prisavdrag för den digitala publiceringen.

FOTOGRAFENS NAMN SKA ALLTID ANGES!
Vid utebliven namnangivelse har fotografen rätt till skadestånd. Praxis är 100% påslag på grundarvodet eller adekvat arkivbildspris.

b10EFTER AVTALAD ANVÄNDNING ska bilden alltid returneras och den digitala filen raderas.

OM BILD SKADAS ELLER FÖRKOMMES debiteras lägst 10% av gällande prisbasbelopp [40 300 kr för 2007). För påsiktsbild det belopp motsvarande framställning av likvärdig kopia kostar.

VID KÖP AV ARKIVBILDER
MÅNGA FOTOGRAFER har bilder som framställts under lång tid och som upplåts för användning, antingen i egen regi eller via en bildbyrå. Kunden förvärvar en rätt att använda bilden i ett bestämt sammanhang. Priserna varierar både mellan fotografer och bildbyråer. SFFs prisguide visar genomsnittliga priser på den svenska bildbyråmarknaden.

ATT TÄNKA PÅ FÖR FOTOGRAFEN
VID UPPDRAG

VAR NOGA MED ATT I FÖRVÄG komma överens om villkoren för uppdraget, vad bilden ska förmedla, praktiska förutsättningar för fotograferingen, sammanhang för och omfattning av bildens användning, arvode med mera. Tydliggör att bilderna inte får användas till annat utan fotografens tillstånd och klargör eventuell egen användning.

ANGE ALLTID att användningsersättningen är inkluderat i arvodet eller att den debiteras separat. Vid omfattande användning är det sistnämnda vanligt.

OTILLÅTEN ANVÄNDNING. Om bild används utan lov har du rätt till dels skälig ersättning, dels skadestånd. Skälig ersättning motsvarar det belopp du skulle ha begärt om du blivit tillfrågad i förväg. Praxis för skadestånd är minst 100% påslag på grundarvodt eller adekvat arkivbildspris.

OM NAMNANGIVELSE SAKNAS . Ange också dina villkor i händelse av att namnangivelse uteblir. Praxis då är 100% påslag på grundarvodet eller adekvat arkivbildspris.

BEGÄR ATT BILDERNA/CD/DVDn returrneras och att de digitala filerna raderas efter avtalad användning.

BEKRÄFTA UPPDRAGETS ALLA VILLKOR i en orderbekräftelse och spara en kopia.

VILL KUNDEN HA EN OFFERT ska samtliga villkor finnas med.

UPPREPA ANVÄNDNINGENS OMFATTNING i fakturan.

OM SFFs VILLKOR för uppdragsfotograferingen ska gälla, måste det anges tydligt. Kunden måste också få veta deras innehåll. De kan tryckas på baksidan av offert och orderbekräftelse. Glöm inte att hänvisa till vad som avtalats och att de därför alltid måste kompletteras med individuella överenskommelser.

FÖRSE ALLA LEVERERADE BILDER med ©-märke, namn och adress och med upplysning om att bilderna skyddas av upphovsrättslagen. Använd Cory!
Skriv in metadata i bildfilen!

VID ÅTER/VIDAREANVÄNDNING

VILL KUNDEN ÅTERANVÄNDA bilden eller utöka användnigsområdet fordras ditt tillstånd. Ersättningen relateras till adekvat arkivbildspris, reducerat med 50%, eller till grundarvodet.

VID OBEGRÄNSAD ANVÄDNINGSRÄTT

OM KUNDEN ÖNSKAR OBEGRÄNSAD användningsrätt rekommenderar SFF ett påslag mellan 100-300% på arvodet beroende på användningstidens längd och omfattningen. Bilderna får inte överlåtas till någon annan.


Ladda ner 9 punkter om upphovsrättslagens regler för bilder (ersätter lilla ©-broschyren).

Utskriftsformat

alt deta går att läsa på Svenska Fotografers Förbund (SFF)