Onsdag 27/12. Steg upp 07.00 för en attack mot toppen av Mount Parihaka. Jag gick Drummond Track till toppen. Drummond Track börjar vid bron i Mair Park, alldeles vid vår camping. Mt Parihaka är resterna av en vulkan och toppen ligger 241 m.ö.h. På toppen finns en utsiktsplattform och utsikten är magnifik. Där finns också ett monument till minne av de nyazeeländska luft-, mark- och sjöstridskrafterna under andra världskriget. Vandringen upp till toppen är ganska jobbig och stigen består mestadels av trappsteg. Vandringen går genom typisk tät nyazeeländsk vegetation med kauriträd och höga ormbunksliknande växter. Åter nere vid husbilen blev det frukost i solen och sedan avfärd mot Kaitaia. Men först ett stopp vid ett knökfullt Countdown (första vardagen efter jul). Handlade också lite kläder på Cotton On. Körde hwy 1 norrut genom ett grönt hav av växter och betesmarker. Vägen blir smalare och kurvigare när vi närmar oss Kaitaia. Någon mil innan Kaitaia går vägen över ett bergsområde och den hittills längsta och krokigaste uppförsbacke vi sett. Var inne på I-siten och kollade på camping och valde Ninety Mile Beach Holiday Park. En ganska trist och sliten camping skulle det visa sig. Känns inte så trevlig. Bara en ”turist” i husbil förutom oss, såvitt jag kan se. Mest kiwis och kineser. Verkar vara arbetare som ligger ute jobb, eller kanske folk som inte har någon bostad. Betalade NZD 100. Fördelen är att den ligger alldeles vid den berömda Ninety Mile Beach. Vid åttatiden gick vi ned till stranden och såg en fantastisk solnedgång över Tasman Sea! Nu ligger vi i husbilen och hör Stilla havets brus genom de öppna takluckorna.

Torsdag 28/12. Ny toppattack. Ja, mot Nya Zeelands ”topp”, alltså. Cape Reinga är målet för dagen. Fyrplatsen är dock inte landets egentliga nordspets. Den ligger en liten bit öster om Cape Reinga och heter North Cape. Dit går det dock inte att ta sig med bil. Vädret idag är sol och klarblå himmel. Ganska kylig morgon, men vi ligger ju alldeles vid havet och det kyler väl ned lite. Vi hoppas på en fin dag. Cape Reinga, där Stilla havet möter Tasman Sea, ska upplevas i solsken. Antar jag. Och solsken blev det! Körde hwy 1 de tio milen upp till Cape Reinga på knappt två timmar. Jättemycket folk där. Båda parkeringarna fulla, så vi fick parkera längs vägen. I gick den korta biten fram till fyren. Mycket vacker plats! Ett turkosblått hav nästan utan en krusning och ett slösande solsken. I havet utanför fyrudden bryter vågorna och det ser ut som om det är där gränsen går mellan Stilla havet och Tasman Sea. Cape Reinga ären viktig plats i den maoriska kulturen. Det är här andarna lämnar jorden och återvänder hem. Vid ettiden vände vi söderut igen och vi hade tänkt stanna vid någon rastplats och laga mat, men det fanns ingenstans att stanna och helt plötsligt var vi tillbaka i Kaitaia. Det fick bli matlagning på Pak n’ Saves parkering! Körde sedan tillbaka en mil och tog av till hwy 10 mot Bay of Islands och Hihi Beach Holiday Park, som vi bokade från parkeringen en timme tidigare. Det verkar som att det kan bli svårt med campingplats de närmaste dagarna, eftersom det är nyår på gång och många helglediga nyazeeländare är ute på vägarna. För att inte riskera att stå utan camping under nyårshelgen, så ringde vi och bokade tre nätter på Top 10 i Whangarei. Vi gillar den campingen och vi kan ha den som bas för utforskande av trakterna runt staden, innan vi på nyårsdagen styr kosan mot Auckland och slutet på etapp 1 på vår resa. Vi ska till Sydney och Hong Kong också.