Szeged, Ungern
Long 20 10 E Lat 46 14 N
Ungern är ett ganska litet land, åtminstone på den ledd vi tänker passera. Vi planerar inte för att stanna någon mer natt utan räknar med att passera ganska rakt på. Vi åker inte in i de centrala delarna av Budapest utan håller oss på genomfartsleden. Vi får ta turistsvängen i Ungern vid något senare tillfälle.
Det vi kan konstatera är att man har det ganska mycket bättre i Ungern än många av de länder vi passerat igenom. Fina hus och bilar, bra vägar. Det är bara emellanåt man ser någon gammal Skoda eller Trabant. Att vara med i EU och NATO verkar vara en stor grej, mycket reklamskyltar indikerar detta.
Vi stannar och äter på en fin restaurang i Vac, naturligtvis måste vi ha gulasch innan vi lämnar landet. Upp mot den Slovakiska gränsen, det blir rekord i snabbhet, 8 minuter totalt. Man borde lära sina kollegor i Indien och Pakistan ett och annat.
Vi växlar pengar redan vid gränsen så vi inte behöver fixa så mycket senare. I Slovakien är det inte lika många bilförsäljare längre, BMV och Mercedes är bytta mot Lada och Skoda. Det finns uppenbarligen inte riktigt lika mycket pengar som i Ungern.
Våren har kommit igång ordentligt, frutträden blommar och allt är ljusgrönt. Bertil:s pollenallergi börjar göra sig påmind, tur det finns piller.
Vi stannar efter vägen för lunch i vanlig ordning och bestämmer att ta en liten krok upp bland bergen för att få lite finare vägar. Med siktet inställt på en stad som heter Ruzomberok så åker vi upp i bergen, genom ett par skidorter med alla hotell, liftar och andra attribut. Det är inte riktigt säsong för det heller, under hela resan har det varit lågsäsong var vi än har kommit.
Väl i Ruzomberok så bestämmer vi oss för att bo mitt i stan som omväxling. Vi hittar ett jättefint pensionat med tillhörande restaurang. Det är en av de mest avfolkade städer vi sett, det är förmodligen mera drag i Kramfors en tisdagkväll. Vi går tillbaka till hotellets restaurang. Efter att ha kollat prislistanm inser vi att vi inte kommer att bli ruinerade. Vi tar in hela programet med förätt, varmrätt och Bert:s obligatoriska glass till efterrätt. Allt detta kryddat med ett antal pilsner och Irish Coffe efteråt renderar till en nota på strax över 100:- svenska kronor. Man kanske skulle fundera över att lägga en semester här någon gång.
Bertil spänner kedjan lite och sedan är det dags att natta.
Ungern är ett ganska litet land, åtminstone på den ledd vi tänker passera. Vi planerar inte för att stanna någon mer natt utan räknar med att passera ganska rakt på. Vi åker inte in i de centrala delarna av Budapest utan håller oss på genomfartsleden. Vi får ta turistsvängen i Ungern vid något senare tillfälle.
Det vi kan konstatera är att man har det ganska mycket bättre i Ungern än många av de länder vi passerat igenom. Fina hus och bilar, bra vägar. Det är bara emellanåt man ser någon gammal Skoda eller Trabant. Att vara med i EU och NATO verkar vara en stor grej, mycket reklamskyltar indikerar detta.
Vi stannar och äter på en fin restaurang i Vac, naturligtvis måste vi ha gulasch innan vi lämnar landet. Upp mot den Slovakiska gränsen, det blir rekord i snabbhet, 8 minuter totalt. Man borde lära sina kollegor i Indien och Pakistan ett och annat.
Vi växlar pengar redan vid gränsen så vi inte behöver fixa så mycket senare. I Slovakien är det inte lika många bilförsäljare längre, BMV och Mercedes är bytta mot Lada och Skoda. Det finns uppenbarligen inte riktigt lika mycket pengar som i Ungern.
Våren har kommit igång ordentligt, frutträden blommar och allt är ljusgrönt. Bertil:s pollenallergi börjar göra sig påmind, tur det finns piller.
Vi stannar efter vägen för lunch i vanlig ordning och bestämmer att ta en liten krok upp bland bergen för att få lite finare vägar. Med siktet inställt på en stad som heter Ruzomberok så åker vi upp i bergen, genom ett par skidorter med alla hotell, liftar och andra attribut. Det är inte riktigt säsong för det heller, under hela resan har det varit lågsäsong var vi än har kommit.
Väl i Ruzomberok så bestämmer vi oss för att bo mitt i stan som omväxling. Vi hittar ett jättefint pensionat med tillhörande restaurang. Det är en av de mest avfolkade städer vi sett, det är förmodligen mera drag i Kramfors en tisdagkväll. Vi går tillbaka till hotellets restaurang. Efter att ha kollat prislistanm inser vi att vi inte kommer att bli ruinerade. Vi tar in hela programet med förätt, varmrätt och Bert:s obligatoriska glass till efterrätt. Allt detta kryddat med ett antal pilsner och Irish Coffe efteråt renderar till en nota på strax över 100:- svenska kronor. Man kanske skulle fundera över att lägga en semester här någon gång.
Bertil spänner kedjan lite och sedan är det dags att natta.
Dela med andra: 
Skriv kommentar