.......var tar tiden vägen? En fråga som vi alla ställer oss emellanåt. Ibland kan tiden krypa fram och det känns som om evigheten har hälsat på, andra gånger går tiden så snabb så vi hinner kanppt blinka. Ändå så går ju tiden alltid lika snabbt/långsamt......

Nu har min väntande/längtande tid kommit. I juni förra året bokade jag vår resa till Goa i Indien och på onsdag bär det i väg. Under alla månaders väntan har vår avgångstid från Kastrup ändrats, till det sämre för oss. Jag har också bytt hotell, från norra Goa till södra. Jag har varit i södra Goa tidigare och ville gärna tillbaka dit.

Något som jag har lagt märke till under de senaste veckorna när min resa har kommit upp i olika samtal är att den första frågan jag har fått har varit: Hur länge ska ni vara borta, två veckor eller?
Hur kommer det sig att resans längd är så viktig? Känner ni igen er?
Nu är det så att vår resa är inte 2 veckor lång, och nej den är inte 3, 4 eller fler veckor heller. Den är "bara" 8 dagar och när jag har berättat det så blir reaktionerna lite olika. Många blir förvånade att vi reser sååå långt bort för så få dagar, andra säger inte något alls men ser fundersamma ut.
Visst hade jag självklart viljat vara borta mycket längre men nu finns inte den möjligheten av olika anledningar.

Jag tycker att det är så fantastiskt att kunna få resa och se delar av världen så för min del så kan jag åka var som helst, det kan vara under några få dagar eller flera veckor. Det är själva upplevelsen som är det viktiga, inte resans längd. Sedan kan jag ju tillägga att resa i 24 timmar för att komma till Sydney, stanna drygt 5 dagar och sedan 24 timmar flygresa hem inte är att rekommendera, men det går :-)

I morgon ska vi susa ner för backarna, jag hoppas vi inte bryter några ben.....

Ha det bra i den härliga vinter!//Ellismellis