Idag har vi varit hemma hos Belinda som jag skrev om tidigare. Det var ett omvälvande möte vill jag säga. Men först lite om hur vi kom dit. En kille på resorten som är allt i allo hade varit och hyrt 2 motorcyklar som vi skulle åka på. Min hämtade jag strax utanför resorten och åkte tillbaka och hämtade de övriga när vi upptäckte att min hade punka på framdäcket. Typiskt, men det gick att pumpa stenhårt så höll det ett tag sedan fick vi pumpa det igen. 3 gånger pumpade vi men det var väl okej.
Jo när vi kom fram, det låg uppe i bergen, så var alla släktingar bjudna och där, vi var 10 från resorten med de från dykcentrat så det var mängder av folk. Kan tänka mig ca 50 personer minst plus oss. De hade en helgrillad gris och massor av mat. Man kan nog inte förstå vad en sådan här fest hade kostat dem. Belinda bodde nu hos sina föräldrar med man och två barn. De hade inte råd att bo kvar där de bodde förut för de hade ju förlorat en inkomst då Belinda blev påkörd. Hon satt i en soffa för att hon ännu inte kunde röra benet.
Överlämnandet var med mycket tårar och omklappningar, kan ju tänka sig hur det skulle kännas att få en årslön i gåva från några okända som man bara träffat via jobbet. Tack alla som skänkt pengar, jag skulle gärna vilja återge känslan från familjen då pengarna överlämnades men det går inte via lite text på en internetsida så ni får tänka er i stället.
Vi satt och pratade åt skojjade och åt ännu mer i över 3 timmar och avskedet blev lika känslosamt.
Ja det var min sista dag i Paradiset för imorgon bär det hemåt. Skall packa och fixa inför resan imorgon. Alla dykgrejjer skall ner i väskan igen och sedan skall jag in till Dumaguete där flyget går ifrån. När jag är framme i Manila så är det hotellet som gäller för skall ju vara pigg tidigt på måndag då planet går tillbaka till vårvarma Sverige igen.

Påskhälsningar från Pura Vida Resort i Dauin Filippinerna!