Packat tandborste och bok. När jag får min säng förstår jag att jag borde ha tagit med ett par tofflor. Eller hasar jag mig barfota till den gemensamma toaletten som kvinnan i sängen bredvid? Hon sätter sig på sängen och hennes lånade och illasittande linne åker givetvis upp och blottar ett par lår hon antagligen vanligtvis vill dölja. Går på toaletten. Någon har slängt en blöja i skräpkorgen. Det luktar sött och kväljande. Jag använder toalettpapper när jag tar i handtaget för att gå ut igen.

Mitt mellannamn saknas när jag ska checka in. I vanliga fall bryr jag mig inte men nu brusar jag upp. Jag är ju gift, slutligen och äntligen och etc. och nu vill jag bli kallad vid mitt fulla och korrekta efternamn. Med ens blir det viktigt att mitt hela namn finns registrerat. Tänk - först har vi ett bröllop som kostar som en liten bil och det enda synliga resultatet verkar vara ett ändrat efternamn. Inte konstigt om man surar till om man plötsligt får fel efternamn. Jag surar och säger att jag inte vet om jag vill betala, det är ju inte jag som ska betala utan hon som heter som nästanjag. Man lovar bättra sig i receptionen. Antagligen på grund av min betalningsovilja. Jag resignerar och går vidare. Tänk om vi köpt en femhundra istället!

Maten är inte bra. Jag ställer den felaktiga frågan om det finns några fina kryddor att spice it up with - ironin kring "fina" förstår min samtalspartner inte alls, och lika lite engelskan får jag anta. Det finns salt och peppar på hyllan i matsalen får jag veta.