Dagen började med mysig frukost på verandan. Det var inte många gäster på hotellet, så vi hade nästan verandan för oss själva. Personalen bullade upp med gröt, smörgåsar, kaffe, juice, muffins och kakor. Sedan kunde vi sätta oss och smälta maten i någon utav alla gungstolarna som stod på rad, och blicka ut över den lummiga trädgården.

Senare på dagen fick vi en guidad rundtur i Ridgefield. Oj, så fint! De som bodde i centrum hade många regler att följa när det gällde hus och tomt. De fick t ex inte ändra om i trädgården hur de ville och fick inte måla om huset i en annan färg. Allt för att bevara den ursprungliga charmen. Det kändes ännu mer som Stepford Wives idag. På Main Street stod girl scouts och sålde kakor och skuttade runt till cheerleadingramsor. Och på biblioteket var större delen av stans invånare samlade för veckans jippo, utförsäljning av begagnade böcker och Nicke Nyfiken på besök.

Vi åkte också ut en liten bit utanför stan. Typ mitt i ingenstans låg ett gigantiskt köpcentrum. Var kom alla människorna ifrån?

På kvällen var vi hembjudna till amerikanarna igen. Det bjöds på grillat igen och den amerikanska mamman hade bakat strawberry shortcake vilket var ungefär sockerkaka med vispgrädde och jordgubbar. Den här dagen måste det ha skett någon slags pollenexplosion, eller också är det amerikanska pollenet mycket värre än det svenska. I vilket fall som helst var vi svenskar helt däckade. Vi satt där rödögda, svullna och snörvlande. De kan ju inte ha trott att vi var riktigt kloka. Inte blev det ju bättre av att de hade två hundar som knallade runt i ett hus med heltäckningsmattor i alla rum (inklusive verandan).