I förmiddags checkade jag ut utan att ha något annat bokat. Jag sitter nu i tunneln under kanalen, från Waterloo, destination Paris. Det var ju en svag tanke på tidigt stadium och så blev det. Jag hann med att tvätta på ett allmänt tvätteri, samt boka hotell i Paris via webben.

Kl 05:30 i morse: Fyra timmar sömn. Djupsömn. Brandlarmet går på hotellet. Och när jag säger brandlarm, då talar vi inte bara nervöst pulserande ljudlarm, utan även ett blinkande rött varningsljus som fyllde hela rummet. Hundra procent ren skräck, då det dels tog tre sekunder att fatta att jag faktiskt var vaken, och inte kunde vakna ur denna mardröm, samt att fatta att det inte brann; larmet stängs av efter 5-10 sekunder. Ingen röklukt och ingen rök eller eld syns och inget hörs från andra hotellgäster annat än lågmält prat. Skräcklarmet går på igen efter en halvminut och stängs av efter 5-10 sekunder.

25 minuter senare. Samma sak igen. Klär på mig och går ut i receptionen för att fråga vad som pågår. Två till har gjort samma sak. Något fel på systemet, säger receptionisten; inget att oroa sig för, det brinner inte. I'm so sorry.

Har lämnat Calais. Jag är i Frankrike för första gången för övrigt. Strålande väder även idag.

Jo, musikalen igår var givetvis Spamalot, skriven av Eric Idle. Han har plockat fritt från Monty Pythons produktion, med Holy Grail som huvudtema. "Sets musical theatre back a thousand years". Musikaliskt mycket varierat. Monty Python-humor, meta-humor. Mr Notappearinginthisshow. Afrikanska svalor. Holy handgrenade. The knights who say Ni ger som andra uppdrag till King Arthur att sätta upp en musikal i London West End ... De saknar dock judar. De hittar till slut den heliga graalen -- under säte D1, parkett.