Anna och Maria har bra tips beträffande Listvjanka. Caroline och Malin och jag tar en minibuss från busstationen. Dessa minibussar avgår när de blir fulla. De är snabbare och något billigare än reguljärbussarna. Vi får vänta en kvart innan bussen blir full. De ca 70 kilometrarna tar en timme.

Det blåser och det är mulet, men vi får vara glada att det inte snöar och regnar som igår. Bajkal-sjön är istäckt med undantag för södra änden. Listvjanka är mysigt tycker Caroline, men jag vill säga att det är dystert. Återigen, fel tid på året förstås. Men, det är åtminstone en by och inte en storstad. Det finns mest trähus här, vissa förfallna, andra mer välbevarade, samt ett antal nybyggen av olika slag. Jag gissar att det bor några hundra här. Byn sträcker sig längs med sjöstranden samt upp i ett par dalgångar. Kreatur går sporadiskt omkring.

Vi går söderut längs stranden och möter snart Celia och Janet. Vi skiljs åt och fortsätter till Museum Bajkal, en promenad på fyra kilometer. De har information om djurlivet i sjön och ett antal fiskar och en säl i akvarium. Inte fantastiskt på något vis, och det mesta är på ryska, men något snappade vi upp i alla fall. Sjön håller 20 % av världens sötvatten, är över 1600 meter djup och har ca 2500 unika arter och 1100 andra.

Vi går tillbaka och lunchar på ett hotell innan vi tar minibussen tillbaka.